This is a poem that heals fish

En oerhört vacker och rikt illustrerad barnbok om sökande och om poesins magi.

“A poem is when words beat their wings. It is a song sung in a cage.” 

Alla har vi olika erfarenheter och känslor inför just poesi och dikter. Vad är egentligen en dikt och vad fyller den för funktion? Denna poetiska bilderbok har ett oerhört vackert, subtilt och lekfullt sätt att visa vad en dikt egentligen är och vad den gör. Med sina få ord och expressivt rörliga, färggranna illustrationer leder den oss på jakt efter vad en dikt egentligen är. Sida vid sida med Arthur får vi följa hans försök att hitta ett sätt som kan rädda hans älskade röda fisk Leon från att dö av leda. Han ropar på sin mamma och ber henne skynda sig att hitta ett sätt att hjälpa Leon. Hon föreslår att Arthur ska ge Leon en dikt. Utan att dröja kvar går hon vidare till sin tubalektion. Det blir början  Arthurs sökande efter vad en dikt egentligen är och var han kan finna den.

Arthur letar överallt. Under sängen, i garderoben och i städskrubben. Han frågar sina vänner och alla har de olika svar på den frågan. Han frågar den alltid så förälskade cykelbutiksägaren Lolo, fru Round som är bagare och grannen Mahmoud som är i färd med att vattna sin rhododendron. Arthur frågar till och med sin kanariefågel Aristophanes, som är allt annat än en oklok fågel. För vad är en dikt egentligen? Gång på gång ställs läsaren inför frågan. Sökandet i sig blir ett svar och kanske är det sökandet som är det viktigaste.

Varje gång jag har läst, bläddrat och tittat i boken har jag upptäckt nya sammanhang, figurer och uttryck. Både Siméons korta texter och Tallecs levande och rika illustrationer skapar var för sig och tillsammans dikter. Det känns naturligt att ta pauser under berättelsens gång och bara låta blicken vila på färger och bokstäver. Symbiosen mellan text och illustration förmedlar ett vackert djup och känslan av att så innerligt vilja veta och söka svar på något. Boken ger insikter om att det lilla oftast innehåller det stora – för stora som för små.  

Bilder från förlagets hemsida.

Titel:  This is a poem that heals fish
Författare: Jean-Pierre Siméon
Illustratör: Olivier Tallec
Förlag: Enchanted Lion Books (2007-03)
Antal sidor: 45 

ISBN: 9781592700677
Åldersgrupp: 4+ år
Typ: Bilderbok 

 

 

 

Olivia

Olivia är en mycket energifylld gris. Det finns mycket hon är bra på och mycket hon vill testa. Ibland hänger lillebrorsan Ian med och ibland behöver hon höra fem godnattsagor innan läggdags. För ibland blir även Olivia trött.

Olivia tar gärna för sig och är fylld av äventyrslust inför vardagliga händelser. Hon hinner med att byta kläder flera gånger på morgonen och när hennes mamma visar Olivia hur hon ska bygga sandslott bygger Olivia ett jättehögt höghus. Det är helt klart Olivia som får mest plats i den här boken men vi får även träffa lillebrorsan och Olivias föräldrar.

Olivia är en rolig karaktär som fick mig att le dels för att hon gör knasiga grejer och dels för att jag på något sätt känner igen mig i att se ett energifyllt barn ur ett vuxenperspektiv. Olivia ser en tavla på museet, säger att hon kan göra en likadan på fem minuter och gör det sedan på en vägg hemma, ”sedan är det dags att tänka sig för”. Jag kan se föräldrarnas uppgivna blickar och höra deras suckar när deras dotter hittat på ännu något tokigt. Det är positivt att en tjej får ta plats och vara lite överallt. Däremot nämns pappan bara i presentationen och lyser med sin frånvaro vid omhändertagande situationer.

 

Illustrationerna är enkla och går i vitt, grått, svart och rött. De upptar delar av uppslaget och får ibland sällskap av detaljbilder från andra konstverk. Jag föredrar stora färgglada illustrationer men eftersom de flesta nya barnböcker görs just så är Olivia en effektfull kontrast som kan fokusera på det enkla på ett fantasifullt sätt.

Olivia ingår i en serie och har översatts till mer än tjugo språk. Denna första bok är en bra introduktion till att lära känna den söta grisen och det vore spännande att se vad hon kan hitta på i kommande böcker.

Recensionsexemplar från förlaget.


Olivia
Författare och illustratör: Ian Falconer
Förlag: Modernista (2019)
Översättning: Thomas Tidholm
ISBN: 9789177817260
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Gula båten

Släpp dagens alla måsten, bråttom, snöglopp och gråhet, ge dig ut på äventyr. Förlora dig in i en annan värld, ta med dig någon och ge dig av, ut genom dörren, ner för kullen och ut på den gröna bryggan. Det magiska kvällsljuset speglar sig gyllenrosa i vattnet – och där ligger den och guppar, sagans huvudperson: Gula båten. Hoppa ombord, två resenärer har redan tagit plats.

Den gula lilla roddbåten är berättelsens huvudperson den tar sina resenärer, ett barn och en giraff, ut på en alldeles underbar resa. Båten färdas genom höga vågor, stormar och regn, en sol som stiger ner i havet och en måne som går upp, och det kluckar stilla. Under oss gömmer sig en undervattensvärld full av de vackraste växter som slingrar sig fram i harmoni med bläckfiskarmar och lekfulla fiskar.

Vi har hamnat i vattnets och luftens värd där naturkrafterna härskar, men vi är aldrig rädda, tänker inte ens tanken, Gula båten vaggar oss i fullkomlig trygghet, det är bara att njuta och flyta med i text- och bildspelet. Det är som i en dröm…

Kanske är det en dröm. Det är i alla fall en underbar godnattsaga där man vaggas av bildslingor, vågor och poetiska rim: ”Natten skyddar. Somna tungt. Skvalpar, kluckar. Drömma lugnt.”

Eftersom det finns så många utmärkta barnboksförfattare och illustratörer i vårt land med text- och bildspråk som ’vi känner igen’ så väljer jag sällan något annat. I Gula båten upplever jag trots amerikanskt ursprung ett släktskap som länkar till en tradition som jag känner igen, bild- och text associationer till 60 års sagoläsande. En extra eloge till översättaren Lotta Olsson som så på pricken har fångat de rätta orden.


Gula båten
Författare: Nina Laden
Illustrationer: Melissa Castrillon
Översättning: Lotta Olsson
Förlag: (Rabén&Sjögren, 2018)
ISBN: 9789129715972
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jag och alla

Jag och alla är en bok jag blir glad av att läsa. På ett fint sätt beskriver den det sällsamma samspelet mellan där vi är, det vi gör, det vi ser och vart våra tankar om detta för oss. Det är mäktigt och viktigt.

I berättelsen möter vi tio barn. Vi får veta vad de tänker samtidigt som de gör vanliga saker i livet. Situationerna som barnen befinner sig i är fristående från varandra. Men alla sidor avslutas med en tanke som leder över till nästa sida och det barnets funderingar.

Olivia sitter med kinden mot sin mammas rygg och tänker.

Jag tänker på någon som sitter någon helt annanstans och tänker helt andra tankar. Kanske tankar jag aldrig har tänkt och aldrig kommer att tänka.

I en kohage med kor står det barn i gula västar och jag undrar hur det känns att vara en av dem, att vara ett barn som hälsar på en ko.

Följaktligen handlar nästa sida om Musse som ligger på en ko och lyssnar på bonden och morfar när de pratar med varandra. Musse vill ha en traktor när han blir stor.

En grön eller en gul. Eller en röd som åker långt borta på andra sidan vägen och som jag ser om jag öppnar ögonen. Jag undrar hur det känns att vara den som sitter där i traktorn och kör.

Författaren berättar om barn som befinner sig nära varandra i den verklighet som vi alla kan se eller uppfatta. Men när vi får följa deras tankar förefaller det ibland som att de lever i vitt skilda världar. De ser varandra och tänker på varandra. Men hur de har det generellt och just idag påverkar hur de tänker och förhåller sig samt hur nära eller långt bort de känner sig från varandras verkligheter.

– Jag älskar dig farmor säger jag med munnen mot stenen.
På andra sidan buskarna dundrar ett tåg förbi
Jag undrar om det sitter någon på det tåget som har en farmor som bara lever och lever och inte alls är död.

 Eller

 Det känns som om de är så långt borta. Nästan som i en annan värld.
Jag undrar hur det är att vara där ute idag. Att vara ett barn som cyklar i solen och inte är ett enda dugg sjuk.

Jag tror att de här korta berättelserna hjälper lyssnaren och läsaren en bit på vägen till att förstå världen; att vi är och tänker olika och att den egna tankevärlden för den skull inte är konstig. En barnbok som handlar om en typ av parallella verkligheter kan tyckas behandla ett komplicerat och djupt ämne. Men det är inte komplicerat i denna bok. Författaren lyckas att enkelt och direkt skildra de här barnens spontana tankar på ett sätt som också är gripande. Dessutom relaterar texten och bilderna till flera dimensioner av livet och den berör prövande ämnen som sorg, könsidentitet, ilska, kärlek och främlingskap.

Jag vill drista mig till att påstå att denna till synes enkla bilderbok mycket väl skulle kunna utgöra utbildningsmaterial för vuxna i ämnet mellanmänskliga relationer och konflikthantering. Jag tycker att Jag och alla beskriver att vi möts och samtalar i en beskuren värld eftersom det sker utanför vars och ens tankevärld. Så hur kan en människa förstå en annan människa? Det är förunderligt. Och så härligt att få berättat om, ur just de här tio barnens perspektiv.

Stundtals ler jag när jag läser, som av glädjen att få en gåva. Upplevelsen påminner mig om de poetiskt, prosaiskt formulerade exaktheter jag brukar le åt när jag läser Bodil Malmsten. Utan omformuleringar eller omständliga förklaringar. Det ogripbara träder fram.


Jag och alla
Författare: Ylva Karlsson
Illustrationer: Sara Lundberg
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129715965
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Tack för recensionsexemplar från förlaget!

Bojan och traktorn

Här har vi en bok som är skriven av Johan Anderblad som är läsambassadör och som gjort barnprogram i tv under väldigt lång tid. Jag som född på åttiotalet kan inget annat än höra ”på tisdag, på torsdag” i huvudet när jag tänker på honom och hans sidekick Pipen, den lilla vita leksakskaninen. Jag tror knappast att jag är ensam om det. Det känns fint att mina barn också får lite Johan i sina liv.

Boken handlar om Bojan som ska gå och lägga sig. Han håller på att städa på sitt rum och använder sina leksakstraktorer för att dra undan leksakerna. Hans mamma kommer och börjar berätta hur det var när hon jobbade på en bondgård och körde mycket traktor. Under flera sidor beskrivs en traktors olika redskap och vad de används till, otroligt pedagogiskt och bra. Hon berättar vidare hur hon fick rädda ett får som hette Långöra som rymde från hagen och gick ner sig i en damm.

Boken är väldigt pedagogisk och på det sista uppslaget finns det bilder på olika saker som har med en traktor att göra och saker som en lantbrukare som kör traktor behöver. Exempelvis hörselkåpor och havrekakor – viktiga saker på olika sätt!

Boken är fint illustrerad med klara och fina färger av Filippa Widlund. Har man bra blick så kan man hitta Mandelmanns i en buske och om man sett serien Bondgården på SVT med Johan Anderblad så känner man igen bonden Åse som står och klappar fåren på ett uppslag.

Vi som bor på en bondgård och har otroligt traktor- och lantbruksintresserade barn uppskattar den här boken. Vi tycker att den ger en ärlig och god bild av traktorer och lantbruk. Sonen vill gärna läsa den fler gånger och det går jag med på, för varför inte? – den är ju bra.

Boken om Bojan och traktorn riktar sig till barn i åldrarna 3-6 år och är den senaste i serien om Bojan. Han har tidigare fått lära sig om bland annat brandbilar och polisbilar.


Titel: Bojan och traktorn

Författare: Johan Anderblad

Illustratör: Filippa Widlund

Förlag: Bonnier Carlsen

Köp: Bokus och Adlibris

Tack till förlaget för recensionsexemplar!