Humlan Hanssons hemligheter

Årets Augustprisvinnare i klassen barn- och ungdomsböcker blev Humlan Hanssons hemligheter!

Humlan går i 5:an och har varit hemma med vattkoppor i två veckor. När hon kommer tillbaka har hon blivit övergiven av bästa kompisen Nour som nu hänger med hästtjejerna. Humlan gömmer sig inne på toaletten de flesta raster och hästtjejerna börjar kalla henne Skitungen.

I familjen finns faster Fanny som inte mår bra. Humlan vill bli konstnär precis som Fanny och umgås gärna med henne och när Fanny åker in på vuxenpsykiatrisk avdelning så hälsar Humlan på henne.

Det här är en härlig bok om svåra ämnen som samtidigt är full av humor. Humlan förstår inte varför Nour har övergett henne och vi får faktiskt aldrig riktigt veta det heller. Humlan funderar väldigt mycket kring saker som brukligt är i mellanstadieåldern: kompisar, kärlek och livet och hon hyser stor empati för Fanny. Jag hade svårt att sluta läsa den och kunde inte lägga ner den förrän den var klar. Språket har en fin ton som vänder sig till den unge läsaren på samma gång som en hel del av det som avhandlas kanske kan vara lite knepigt att förstå. Illustrationerna  förstärker både det humoristiska och det sorgsna och de är naiva men ändå geniala. Jag älskar också alla de listor som finns insprängda i boken, som vad Nour är bra på, vad Vanten är rädd för eller såklart Humlans hemligheter. Detta är helt klart en värdig vinnare men läs de andra nominerade böckerna också för de är alla riktigt läsvärda!

Nomineringen från Augustprisjuryn lyder:

Balansakten mellan existentiell smärta och humor är kongenial i Humlan Hanssons hemligheter. Den avväpnande berättelsen om bästissvek och växtvärk kickstartar i dagboksformat. Kristina Sigunsdotters text är skruvad och sällsynt levande. Ester Eriksson excellerar i svärta, i illustrationer som fångar Humlans konstnärssjäl. Här har hästtjejerna faktiskt hästhuvud, och den psykiskt sjuka fasterns konstnärskap ger relief åt Humlans tillvaro i ett text- och bildsamarbete som bjuder på vrålskratt och hjärtenyp.


Humlan Hanssons hemligheter
Författare: Kristina Sigunsdotter
Illustratör: Ester Eriksson
Förlag: Natur & kultur (2020)
ISBN: 9789127165830
Antal sidor: 107
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jag och alla

Jag och alla är en bok jag blir glad av att läsa. På ett fint sätt beskriver den det sällsamma samspelet mellan där vi är, det vi gör, det vi ser och vart våra tankar om detta för oss. Det är mäktigt och viktigt.

I berättelsen möter vi tio barn. Vi får veta vad de tänker samtidigt som de gör vanliga saker i livet. Situationerna som barnen befinner sig i är fristående från varandra. Men alla sidor avslutas med en tanke som leder över till nästa sida och det barnets funderingar.

Olivia sitter med kinden mot sin mammas rygg och tänker.

Jag tänker på någon som sitter någon helt annanstans och tänker helt andra tankar. Kanske tankar jag aldrig har tänkt och aldrig kommer att tänka.

I en kohage med kor står det barn i gula västar och jag undrar hur det känns att vara en av dem, att vara ett barn som hälsar på en ko.

Följaktligen handlar nästa sida om Musse som ligger på en ko och lyssnar på bonden och morfar när de pratar med varandra. Musse vill ha en traktor när han blir stor.

En grön eller en gul. Eller en röd som åker långt borta på andra sidan vägen och som jag ser om jag öppnar ögonen. Jag undrar hur det känns att vara den som sitter där i traktorn och kör.

Författaren berättar om barn som befinner sig nära varandra i den verklighet som vi alla kan se eller uppfatta. Men när vi får följa deras tankar förefaller det ibland som att de lever i vitt skilda världar. De ser varandra och tänker på varandra. Men hur de har det generellt och just idag påverkar hur de tänker och förhåller sig samt hur nära eller långt bort de känner sig från varandras verkligheter.

– Jag älskar dig farmor säger jag med munnen mot stenen.
På andra sidan buskarna dundrar ett tåg förbi
Jag undrar om det sitter någon på det tåget som har en farmor som bara lever och lever och inte alls är död.

 Eller

 Det känns som om de är så långt borta. Nästan som i en annan värld.
Jag undrar hur det är att vara där ute idag. Att vara ett barn som cyklar i solen och inte är ett enda dugg sjuk.

Jag tror att de här korta berättelserna hjälper lyssnaren och läsaren en bit på vägen till att förstå världen; att vi är och tänker olika och att den egna tankevärlden för den skull inte är konstig. En barnbok som handlar om en typ av parallella verkligheter kan tyckas behandla ett komplicerat och djupt ämne. Men det är inte komplicerat i denna bok. Författaren lyckas att enkelt och direkt skildra de här barnens spontana tankar på ett sätt som också är gripande. Dessutom relaterar texten och bilderna till flera dimensioner av livet och den berör prövande ämnen som sorg, könsidentitet, ilska, kärlek och främlingskap.

Jag vill drista mig till att påstå att denna till synes enkla bilderbok mycket väl skulle kunna utgöra utbildningsmaterial för vuxna i ämnet mellanmänskliga relationer och konflikthantering. Jag tycker att Jag och alla beskriver att vi möts och samtalar i en beskuren värld eftersom det sker utanför vars och ens tankevärld. Så hur kan en människa förstå en annan människa? Det är förunderligt. Och så härligt att få berättat om, ur just de här tio barnens perspektiv.

Stundtals ler jag när jag läser, som av glädjen att få en gåva. Upplevelsen påminner mig om de poetiskt, prosaiskt formulerade exaktheter jag brukar le åt när jag läser Bodil Malmsten. Utan omformuleringar eller omständliga förklaringar. Det ogripbara träder fram.


Jag och alla
Författare: Ylva Karlsson
Illustrationer: Sara Lundberg
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129715965
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Tack för recensionsexemplar från förlaget!