Simma lugnt mörten Maud

Simma lugnt mörten Maud - framsida

Har du någonsin tänkt på hur det skulle vara att leva djupt ner på botten av en sjö? I ”Simma lugnt mörten Maud” får vi dyka ner direkt och utforska livet på botten i form av en spännande berättelse. I vanliga fall brukar undervattensmiljöer avbildas med kristallklart vatten, tydliga konturer och klara färger. Staffan Gnosspelius bilder av mörten Mauds värld är däremot något helt annat. Vi får istället möjlighet att lära känna Maud i en miljö som verkligen känns som en svensk sjöbotten. Färger, ljus, kontraster och detaljer är väldigt träffsäkra. Vattnet är lite dyigt, men det är ändå väldigt hemtrevligt därnere hos Maud och hennes mamma.

Men Maud är inte riktigt nöjd med den där hemtrevliga känslan och vill ut på äventyr! Istället för att lyssna på mamma Margareta och läraren Anna-Löja ger sig mörten Maud ut på en simtur för att hitta ”Något annat”. Och visst får hon ett riktigt äventyr och till på köpet möter hon några spännande vänner.

Texten är skriven på ett sätt som känns väldigt tilltalande för barn och text och bild visar upp Maud som en högst personlig liten fisk.

Eftersom böcker om fiskar inte är så vanliga är det lätt att dra en parallell mellan ”Simma lugnt mörten Maud” och Elsa Beskows klassiker ”Den nyfikna abborren”. Båda böckerna handlar om små modiga och äventyrliga fiskar som vägrar lyda de vuxna. Men ”Simma lugnt mörten Maud” har inte samma didaktiska budskap. Maud lär sig inte en läxa utan får istället vara med om ett otroligt äventyr. En annan sak som är väldigt trevlig med ”Simma lugnt mörten Maud” är att nästan alla karaktärer är tjejer, vilket känns ganska uppfriskande då klassiska djurböcker oftast har pojkdjur som huvudkaraktärer.


Simma lugnt mörten Maud

Författare: Stefan Casta
Illustratör: Staffan Gnosspelius
Förlag: Opal
Antal sidor: 32
ISBN13: 9789172993419
Köp: Jämför priser

Olivia och dockan som kom bort

Olivia framsidaDet är något speciellt med böcker om grisar. Grisar är ett slags djur som ofta lever undanskymda och inte får vara med om så mycket roligt i sina liv. Det kanske är därför det är så kul att läsa om att glada grisar i alla fall finns i böckernas fantasivärldar. Olivia och dockan som kom bort är en bok som tar plats på flera olika sätt. Inte bara för att den handlar om en tuff gris, som dessutom är tjej, utan även för allt det där andra som man kan hitta i såväl text som bild och mellan raderna.

Olivia och dockan som kom bort handlar om den fantastiskt kaxiga lilla grisflickan Olivia. Olivia ska på fotbollsträning, men är inte nöjd med den gröna lagtröjan. Hon ser ju ut som alla andra när hon har den på sig och hon vill minsann ha en röd tröja istället. När hon kommer hem från träningen sitter hennes mamma och syr på just en sådan röd tröja som hon önskat sig. Men precis när mamman visar upp tröjan märker Olivia att hennes älsklingsdocka är försvunnen! Hon frågar sina bröder och hon letar överallt utan att hitta dockan. Dagen blir till kväll utan att dockan har kommit fram. Det är mörkt och stormigt ute. Det enda som lyser upp rummet som Olivia sitter i är en ljusstake och blixten ute i ovädret. Den här mörka kvällen hör Olivia ett läskigt ljud och eftersom hon inte är så rädd av sig beger hon sig mot ljudet. Vad är det som låter och vad har egentligen hänt med Olivias älsklingsdocka?

Olivia insida

Olivia är förstås mer som ett människobarn än ett grisbarn, men frågan är om böckerna om Olivia hade varit lika fängslande om Olivia gestaltats som människa. Å ena sidan skapar djurkaraktärer en viss distans just eftersom de är djur och inte människor. Å andra sidan blir de känslor som Olivia visar upp väldigt tydliga, vilket beror på att ansiktsuttryck kan karaktäriseras på ett helt annat sätt när det inte är en människa som avbildas.

Texten är relativt kortfattad och händelser beskrivs även med bilderna. En ganska stor del består av dialoger som kopplas samman med en bild. Bilderna är enkla och har få färger och tydliga konturer, vilket kanske bidrar till att göra boken populär bland yngre barn. Sidorna är väldigt uttrycksfulla och även stämningsfulla i all sin enkelhet. Vid flera av bilderna bidrar dessutom texten till att göra uttrycken tydligare, som när texten blir större då Olivia blir arg.

Som vuxen, och mamma, måste jag säga att jag känner lite med Olivias mamma också. Det gjorde att jag inte riktigt kunde låta bli att titta på boken med mina genusglasögon. Olivias mamma kämpar för att göra alla i familjen nöjda och det är hon som får sköta allt hushållsarbete (vilket visas enbart med bilderna). Berättelsen om Olivias mamma blir som en vuxenberättelse inne i huvudhandlingen. Men jag ser inte den här sidohandlingen som företrädare för ett ojämlikt förhållande mellan könen, utan snarare tvärtom. Det är precis så här det ser ut i många familjer, men med hjälp av den här grisfamiljen får vi en distans till vårt eget handlande. Så som jag tolkar bilderna i boken parodierar de också till viss del könsrollsmönstren genom att göra dem lite väl tydliga.


Olivia och dockan som kom bort

Författare & illustratör: Ian Falconer
Svensk text: Thomas Tidholm
Förlag: Natur och kultur
Originalets titel: Olivia and the Missing Toy
Antal sidor: 32
ISBN13: 9789127104860
Köp: Jämför priser

Berättelsen om den blå planeten

Berättelsen om den blå planeten - framsidaPå den blå planeten bor det bara barn, barn av alla olika slag du kan tänka dig. Inte en enda vuxen finns på den blå planeten. Här har barnen det så bra man kan tänka sig. De äter när de är hungriga, sover när de är trötta och hittar på massor av roliga äventyr. Den största händelsen på året är Fjärilsflyget, den dagen då en ljusstråle från solen faller in i en alldeles speciell grotta. När tusentals fjärilar vaknar ur sin årslånga dvala och flyger runt hela världen och smyckar himlen med sina vackra färger, innan de återigen fladdrar tillbaka in i grottan för ytterligare ett års dvala.

Men en dag dyker en knasig figur upp; Lycko-Lajban. Två av barnen; Brimir och Hulda stöter på honom en dag när han landar med sin rymdmaskin. Lycko-Lajban vet hur man gör livet så roligt som möjligt. Men barnen tycker redan att livet är så roligt det bara kan bli. De älskar att se på vackra solnedgångar, svinga sig i träd, hoppa i pölar och klättra i berg.
Lycko-Lajban kontrar med en gäspning och berättar för barnen att han kan visa dem hur de kan flyga!

Så börjar berättelsen om den blå planeten och det blir bara tokigare och knasigare och till och med obehagligt… Bland annat spikar Lycko-Lajban fast solen så det kan vara dag för evigt. Något som kan låta underbart, men det får oanade konsekvenser, bland annat för barnen på andra sidan planeten…

Berättelsen om den blå planeten - inuti

Det här var en mycket speciell bok, om lycka och priset man får betala för att man inte riktigt kan uppskatta det man har. Om man vill att allt ska bli bättre och bättre hela tiden, vad händer till slut? När man inte nöjer sig utan skapar mer och mer problem som man tror att någon annan ska lösa. Lycko-Lajban löser allt, det tror barnen, så de vänder sig till honom då problemen blir för ohanterliga. För han har ju lösningen på allt…?

Det är stundtals riktigt obehagligt och boken är väl illustrerad med mycket passande bilder. Kan ni få tag i den här boken så läs den! En annorlunda bokupplevelse, helt klart! Jag gillar formgivningen av boken också, med speciella typsnitt som uttrycker olika saker och som används för att förstärka språket.

Berättelsen om den blå planeten (originalets titel: Sagan af bláa hnettinum)
Författare: Andri Snær Magnason
Illustrationer: Áslaug Jónsdóttir
Översättning: John Swedenmark
Förlag: Kabusa böcker
Antal sidor: 95
ISBN: 978 91 89680 05 0
Köp: Det verkar som den har utgått ur sortiment hos de flesta bokhandlare men kanske finner man den på biblioteket.

Tyranno

TyrannoEn morgon när pappa kommer in för att väcka Sarah har hon sällskap av en dinosaurie. Han heter Tyranno och har hållit henne vaken hela natten. Sarah är ändå glad att ha fått en ny kompis och Tyranno är med henne hela dagen. Men en dinosaurie vet då rakt inte hur man uppför sig och redan vid frukosten går mjölkglaset i kras. Inte nog med det, katastroferna fortsätter att avlösa varandra när Sarah kommit till dagis, men det är ingen annan som ser Tyranno, så givetvis är det Sarah som får skulden.

Jag skrev nyligen om Maskerad, som precis som Tyranno är skriven av Kristina Murray Brodin, illustrerad av Bettina Johansson och utgiven av Vombat förlag. Förlaget har som sagt en mycket trevlig profil, med queerfeministisk grund och normalisering av det normbrytande som sin mission. Därför sitter jag närmast och räknar normförbrytelser i den här boken och det finns glädjande nog många! Det är pappan som tar hand om Sarah och vi vet inte var eller ens om mamman finns. Sarah har ett asiatiskt utseende, medan pappan är rödlätt och ljushyad. Sarah är en tuff tjej som intresserar sig för dinosaurier och gärna spelar fotboll med pappa. Hon har en engagerad pappa, en manlig dagisfröken, en dagisfröken med slöja, dagiskamrater med olika hudfärg och en som sitter i rullstol. Jag gillar verkligen allt detta, jag gillar berättelsen och jag gillar att jag inte är ensam om att gilla det normbrytande: boken har till exempel fått många positiva kommentarer hos Vi Föräldrar.

Jag gillar också Bettina Johanssons härliga bilder som fyller ut hela sidorna:

Tyranno
Ett uppslag ur Tyranno.

Det finns alltså mycket jag tycker om med Tyranno, men tyvärr finner jag lite för många brister för att den ska bli en favorit. Den är skriven på rim och det funkar, även om det petats in lite väl många utfyllande småord för att det ska kännas riktigt proffsigt. Men det är ett mindre problem jämfört med det jag tror kan vara en konsekvens av det strikta skrivsättet; jag tycker att det fattas information här och var. Om en sida slutar med ”Han kallar sig Tyranno och vet du vad han vill?” förväntar jag mig något sorts svar på nästa sida. I stället fortsätter det: ”Då frågar Sarahs pappa vem nu Tyranno är.”

Boken går ut på att Tyranno (eller kanske Sarahs sömnbrist?) ställer till med en massa tokigheter, men man får knappt veta vad. Jag tycker boken förlorar på att det är så vagt beskrivet vad som egentligen händer. När Sarah kommer till dagis står det:

Så går de in till barnen. Det börjar inte bra,
Tyranno gillar inte att göra som man ska.

På nästa uppslag fortsätter det:

Men då blir Sarah ledsen. Vad orättvist allt är.
Hon reser sig och springer, vill inte vara där.
Hon har väl inte gjort nåt, det var Tyranno ju.
Hon skriker argt till Anders: – Du fattar inget du.

Vad hon gjort och att dagisfröken Anders skäller ut henne fick inte vara med.

När det är utelek och Sarah jagar andra barn blir Anders arg och matt, men varför då? Lekte barnen kull eller gav sig Sarah på barn som inte alls var med på tafatt? Och hur kom Anders in i bilden? Jag önskar att händelserna vore mer konkret skildrade!

Förresten är det lite tragikomiskt att Sarah upptäcker att Tyranno är borta i samma veva som pappa kommer med en tallrik mat… jag kan i alla fall inte låta bli att tänka ”var det så det gick för Tyranno?”. :)

Jag kan tänka mig att vi trots bristerna får glädje av den här boken. Man måste ju inte läsa texten precis som den står, det går ju att friforma lite och fylla i där man tycker att det behövs. Det är i alla fall en bra berättelse att utgå från och bilderna och alla normbrytande detaljer gör boken mycket trevlig att bläddra i.


Tyranno
Författare: Kristina Murray Brodin
Illustratör: Bettina Johansson
Förlag: Vombat
Antal sidor: 36
ISBN: 9789197687027
Köp: jämför priser

Sixtens & Blixtens underliga uppfinningar

Havukainen, A - Sixtens & Blixtens underliga uppfinningar - 73710121

Sixten & Blixten lämnar ingen oberörd, i alla fall inte utan ett litet fniss eller två.
I den här boken visar de upp allehanda (o)viktiga uppfinningar. Saker man behöver, helt enkelt. Vad sägs om en livväst för folkhav, passar dig som inte orkar springa runt och leta efter den du tappat bort, till exempel på en stormarknad. Bara dra i snöret och ta det lugnt. Sätt dig ner och ät bifogat kex. Eller kanske en äckelmatdetektor som petar bort den äckliga maten? Eller varför inte en landskapsbubbla, i vilken du kan få vara med om spännande äventyr på nära håll?
Som vanligt är det knas på hög nivå!

sixten&blixten-uppfinningar-inuti

Jag kan som vanligt inte låta bli att älska Sixten & Blixten! Det tåls att sägas igen; bilderna sprudlar av detaljer och man kan fastna i en bild länge, länge och bara upptäcka nya saker, knasiga saker, roliga saker. Jag kan inte låta bli att förundras över hur mycket detaljer det egentligen finns i bilderna i dessa böcker!

Böckerna om Sixten & Blixten är definitivt inte roliga bara för barn! Vissa saker tror jag till och med att vuxna har mer glädje av…

Sixtens & Blixtens underliga uppfinningar
Författare och illustrationer: Aino Havukainen, Sami Toivonen
Förlag: Tidens förlag, numera Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 978-91-7371-012-1
Köp: Jämför priser