Barbro Lindgren måste vara en av Sveriges mest produktiva författare med en lång rad titlar i bagaget. Som barn tyckte jag själv om Jättehemligt och Världshemligt, som förälder läste jag böckerna om Max (fast jag gillade aldrig att Max slog ankan i huvudet när den tagit hans napp) och som pedagog har jag bl.a. läst böckerna om Benny.
I den här boken följer vi med tvÃ¥ bröder som helt enkelt leker att de är fÃ¥glar och svävar fram över skog och mark och fantiserar fram spännande äventyr och mäter sina krafter med varandra. Jag blev nyfiken pÃ¥ boken pÃ¥ grund av illustrationerna och Camilla Engman har verkligen en säregen stil. Jag inte kan lÃ¥ta bli att tycka att bröderna är ganska kantiga och ogulliga samtidigt som de omges  av de spädaste detaljer. Nu var det ett tag sedan alla barn i min omgivning befann sig i lämplig Ã¥lder för denna bok sÃ¥ jag läste den för mig själv och tyvärr sÃ¥ kände jag inte mycket för den. Det är som sagt en enkel story om tvÃ¥ barn som leker och dialogen är ganska korthuggen och fÃ¥ngar smÃ¥ barns uttryckssätt väl men efter att ha läst boken kände jag liksom ”jahapp”. Jag gav boken till en vän med en dotter i passande Ã¥lder men hon hade inte heller mycket att rapportera efter läsningen. Kanske är det en bok som ska läsas mÃ¥nga gÃ¥nger tillsammans med en, förslagsvis, tvååring där man gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng tittar pÃ¥ bilderna och lÃ¥ter sig fÃ¥ngas av äventyret för att till fullo uppskatta den.
Kelly Barnhill är poet och författare och Spegeln – En skräcksaga är hennes barnboksdebut och första roman sÃ¥vitt jag förstÃ¥r. Baksidan beskriver boken som en berättelse om magi, vänskap och offer samt om att hitta sin plats i tillvaron och det stämmer alldeles utmärkt.
Safirblå är andra delen i Ädelstens-trilogin, första delen Rubinröd har jag recenserat 
Flykten frÃ¥n dagis ingÃ¥r i boxen ”Prinsessor, pirater och äventyr” tillsammans med nio andra böcker. Boken börjar in medias res och sÃ¥ snart vi slagit upp första sidan är bokens jag och henoms lillebror Berglund pÃ¥ rymmen. De gräver sig ut under staketet och hamnar i det ena äventyret efter det andra, bÃ¥de roliga, skrämmande och underliga. Framförallt är det spännande och fartfyllt och totalt oförutsägbart vilket bjuder in till intressanta textsamtal läsare och Ã¥hörare emellan. Jag har sagt det förr och som vuxen högläsare ivrar jag verkligen för böcker som uppmanar barnen att deltaga i historien och att interagera med texten. Varför rymmer de egentligen, kan man ha en tvättbjörn som lillebror och vad är det som smäller i skogen?
