2011 – Sida 33 – Barnboksprat

Millis Sarri – hur gör en illustratör?

När jag såg reklam i en tidning för boken Super-Charlie (som jag också recenserat) blev jag så himla glad! Inte för att Camilla Läckberg skrivit en barnbok vilket i och för sig är trevligt, utan det som gjorde mig glad var att jag kände igen namnet på illustratören! En gång i tiden (för sisådär 16-17 år sedan) jobbade jag på en hamburgerrestaurang och en av mina kollegor var otroligt duktig på att teckna; jag minns att hon gjorde en jätterolig bild med karikatyrer av oss som jobbade skift tillsammans. Och den tjejen, Millis Sarri, är alltså hon som har illustrerat Super-Charlie! Jag tänkte att det vore skoj att få veta hur en illustratör arbetar, så jag skickade ett meddelande till Millis på Facebook och frågade om hon skulle kunna tänka sig att berätta för Barnboksprat om hur hon jobbar, och det ville hon gärna!

Vad menar författaren?

När man ritar till en barnbok illustrerar man författarens ord och det gäller att klura vad författaren egentligen menar och säga det i bilder. När jag får en text framför mig så växer en bild fram inne i mitt huvud, jag ser karaktärerna och miljöerna i skissform. Jag skissar inne i huvudet först, sen på papper. Det gäller att alltid ha skissböcker hemma; det måste ligga en vid nattduksbordet för ofta ploppar bra ideér ut precis innan jag somnar! Sen är det dags för karaktärerna och då går jag igenom vad de har för kännetecken, personlighet och förmågor. Är det en snäll person gör man linjerna lite runda och mjuka, är det en elak person gör man mer raka, hårda streck.

Uppdrag Super-Charlie

För ungefär ett år sedan damp det ner ett mail i min inbox, det var från någon Camilla som skrev att hon i vanliga fall skrev deckare men att hon nu skrivit en barnbok och undrade om jag ville illustrera den. Hon hade letat sig igenom hundratals illustratörer men blivit kär i just mitt bildspråk. Camilla Läckberg, tänkte jag, coolt att någon med samma namn också skriver deckare…Sen klickade jag på länken längst ner i mailet och kom till DEN Camilla Läckbergs blogg. Självklart höll jag på att ramla av stolen och ropade på min man att han måste komma och läsa! Sen blev det en glädjedans runt huset!

Arbetet med Super-Charlie

Camilla ville att karaktärerna i boken skulle vara baserade på hennes familj, så jag fick en drös foton och en beskrivning. Super-Charlies båda syskon fick jag mer fria händer med, så de liknar väldigt mycket mina barn, man använder sig ju av de närmaste referenserna. Jag skissade upp karaktärerna och mailade Camilla som blev nöjd! Själva Super-Charlie fick vi skissa på en del tills vi hittade den riktiga, men han kom fram till slut!

Efter det fortsätter arbetet med att skapa miljöerna; Camilla berättade hur hon föreställt sig, men det mesta kommer ur min fantasi. Jag gör först blyertsskisser som jag scannar och ibland färglägger snabbt i datorn. När jag fått godkänt fortsätter jag att göra klart bilden; t.ex. Googlar jag referensmaterial; biblioteket i Super-Charlie till exempel. Vad finns i ett sådant? Vilka färger? Hur ser golvet ut?

Arbetsgång och tekniker

När jag ritar ramlar pennan bara på innan jag hinner med och det kommer ut någon ny detalj .Jag illustrerar oftast i datorn efter blyertsskissen eller om jag skissat direkt till datorn med min ritbräda. Till min kommande Pixibok har jag ritat de svarta linjerna med tusch och scannat in, frilagt i lager och till sist färglagt i datorn. Jag gillar båda teknikerna, det beror ju på vilken stil man vill ha. Jag gillar att prova nya stilar och experimentera med olika tekniker i datorn.

Som illustratör har jag stor frihet i hur bilderna ska se ut, men det är ju ett samarbete där båda måste bli nöjda. Som författaren till Pixiboken Knöl & Bök, Tina Engström. Hon säger att hon kräks om hon ser färgerna lila och gult tillsammans medan jag tycker är världens bästa kontrastfärger! Då får vi kompromissa, för man vill ju inte att folk ska kräkas när de tittar på mina bilder!

Om barnböcker…

Färgerna, formerna och bildspråket i barnböcker tilltalar mig jättemycket och med två bokslukande barn har vi läst mååånga barnböcker. Jag älskar barnböcker och ibland köper jag dem bara till mig! Som Sven Nordqvists ” Var är min syster”, Sven är kungen, och Tove Janssons ”Hur gick det sen?” med genomskärningarna i bilderna är ju helt fantastisk. Sen är jag ju Disneyfantast och det syns nog i mina bilder.

Just detaljer i barnböcker älskar jag och tror att barn gör med, små saker som gör att barnen vill läsa boken fler gånger och att även den vuxne upptäcker små detaljer och kan fnissa till. Det ska ju vara roligt även för den vuxne att läsa. Underberättelser gillar jag, att det händer saker i bilden som inte står i texten. Det fick jag utlopp för i Super-Charlie. Gosedjuret som dyker upp lite varstans och berättar sin egen historia, ekorren som kikar in lite här och där och i mitten av boken får en lite större roll.

Rita barnböcker är fantastiskt roligt och det vill jag göra jämt! Det är meningen att Super-Charlie ska bli en serie böcker och förhoppningsvis får vi även se fler Knöl & Bök historier. Pixiboken som jag har illustrerat heter ”Knöl & Bök och kissolyckan” och kommer någon gång i sommar! Annars ritar jag till tidningar (bla Fitness Magazine),webb, appar och trycksaker, ja det mesta som behöver roliga, färgglada och fantasirika illustrationer :)

Bilder publicerade med tillstånd av Millis Sarri

Prinsessan på ärten

Än en gång anlitar Barnboksprat Jill Sundstedt för att recensera appar. Läs även hennes tidigare recensioner: Ipad-appar från Natur & Kultur och Massor av dinosaurier.

Ikväll läste jag och dottern Prinsessan på ärten som Wombi gjort som iPad-app. Själva appen påminner mycket om en riktig bok då man bläddrar fram en sida i taget. Det är inte så mycket text i den eftersom sagan är väldigt förkortad och bara det viktigaste finns kvar. På varje sida finns en fin illustration och om man är lite nyfiken och pekar runt på skärmen ellar lutar på iPaden så får man små roliga överraskningar i form av både animeringar och ljud.

På en av sidorna är det dags att bädda sängen med ärta, tjugo madrasser och tjugo ejderdunslakan. Då får man som läsare vara med och placera ärtan och madrasserna i sängen. Den effekten tyckte min dotter var roligast, även om hon reagerade på att hon faktiskt bara fick placera dit fem madrasser istället för tjugo.

Den här appen är inte särskilt avancerad och för min del bidrar det till att jag tycker om den. Det är en app som min dotter kommer kunna läsa och ha glädje av flera gånger om, och tack vare att den är så enkel och att det är så pass lite text så kommer hon att klara det utan min hjälp.

Vill ni ha en 5,5-årings åsikt om appen så kan jag hälsa från dottern att ”den var rolig för att man fick trycka och så hände det saker”. Jag och dottern rekommenderar den här appen till alla prinsesstokiga nybörjarläsare.

Prinsessan på ärten (Ipad/Iphone/Ipod app)
Baserad på bok av: H.C. Andersen
Utgivare: Wombi
Köp: här

Det har kommit en komet

Det första som fångade min blick med diktboken Det har kommit en komet var framsidan. Eva Erikssons lilla svartvita hund blickar ut över en natthimmel med alla de möjligheter den erbjuder. Bredvid står en röd vallmo i en vas. Så enkelt och så vackert! Bara bilden i sig är en dikt. Och på ett liknande sätt fortsätter boken, fast med både text och bild i fokus.

Det här är en antologi med tio olika nordiska författare och nio olika illustratörer, som tillsammans gett ord och bild liv i form av dikter. Dikterna tar upp såväl vardagliga saker, sådant som är lätt och sådant som är svårt, men också fantasisaker. Tittamari Marttinen (Finland) skriver om ett tivoli där man kan övervinna rädslor, finna kärleken och flyga iväg med ballonger till Virpi Talvities bilder. Lotta Olsson Anderberg (Sverige) skriver om monsterna som inte finns under sängen och som är illustrarade av Eva Lindström. Kirsten Hamman (Danmark) skriver om och Dorte Karrebæk illustrerar Harmonika, som bor i boken som man håller i sin hand och som kan komma dit texten för henne. Dessa och många fler dikter möter vi i boken.

Jag kan inte direkt säga att det finns en gemensamt tema eller uttryckssätt för dikterna. Alla är de speciella i sitt uttryck. Men vad man kan säga är att de talar direkt till läsaren/lyssnaren. Varken text eller bild är så där gullig och lite fånig som dikter till barn riskerar att bli. Det här är verkligen en bra diktbok!

Till boken hör en CD med några av dikterna inlästa av författarna. Att materialet utvidgas med hjälp av hörseln är trevligt eftersom det ger en möjlighet att ta in dikterna på deras originalspråk. Att ibland känna igen sig i språken och ibland inte alls ger en lite spännande känsla.

Det har kommit en komet: nordiska dikter för barn
Författare: Lotta Olsson Anderberg, Thórarinn Eldjárn, Kirsten Hamann, Hannele Huovi, Eva Jensen, Alexandur Kristiansen, Hanne Kvist, Barbro Lindgren, Tittamari Marttinen, Finn Øglænd
Illustratörer: Eva Lindström, Sigrún Eldjárn, Dorte Karrebæk, Kristina Luohi, Gry Moursund, Edward Fuglø, Hanne Kvist, Eva Eriksson, Virpi Talvitie, Lise Belsvik
Förlag: Eriksson & Lindgren (2003)
Antal sidor: 112
ISBN: 9789187803611
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Försöksdjuret

Adina är 13 år och på väg hem till sin mamma i Göteborg med flyg från Stockholm (där pappan och hans sambo Cilla bor). Hon möts på flygplatsen av en ung tjej i militärbyxor, keps och solglasögon som heter Constance. Hon berättar att Adinas mamma är försenad och bett henne hämta på flygplatsen istället. Var de ska någonstans ska bli en överraskning säger hon, men när Adina blir bjuden på cola längs vägen somnar hon – drogad av en sömntablett som Constance har lagt i läsken!

När Adina vaknar ligger hon i en hård säng, fönstret i rummet är igenbommat med brädor och när hon rör på sig känner hon att hon har en kedja runt vristerna! Först fattar hon ingenting, tror att hon drömmer men inser sedan att hon är fånge och oroar sig för att Constance kanske också blivit tillfångatagen och kanske till och med mördad. Ganska snart dyker Constance upp med en ful hund i släptåg; den är vit och brun med skalliga fläckar på kroppen. Men Constance sa ju i bilen att hon inte hade några djur?! Adina serveras te och smörgås och blir sen lämnad igen men med löftet att de ska prata sen.

”Jag förstår att du vill hem till din mamma, säger Constance. Men det går inte än på ett tag. Jag ska förklara varför […] Vi vill förhandla med din mamma och hennes jobb, fortsätter hon. Om de gör som vi säger kommer du hem snart. Just nu väntar vi bara på deras svar.” Det som har hänt är att Adina har blivit kidnappad på grund av något som görs på hennes mammas jobb, men Adina kan inte förstå vad? Mamman arbetar på Statens Strålforskningsinstitut och håller på med jätteviktig forskning, det vet Adina. Men nu säger Constance att det de håller på med är skadligt, men hon vill inte berätta vad det är de gör för Adina.

Adinas föräldrar Lydia och Jakob får träffa en polisman som är gisslanförhandlare. Det har kommit ett mail från kidnapparna som bland annat skriver ”Om du vill se din dotter igen, så stoppa djurförsöken med strålning genast. Sluta att ta in apor i landet och låt de apor ni har få vård. Släpp dem sedan. […] Om ni inte för som vi säger kommer vi att behandla din dotter som ni behandlar era försöksdjur.” Det är alltså ett gäng djurrättsaktivister som har kidnappat Adina, men det dom kräver är orimligt och ingenting som Lydia kan påverka. Regeringen förhandlar inte med terrorister, men det tänker de inte låta kidnapparna veta.

Man får sedan läsa bland annat om hur Adina vid ett tillfälle försöker fly från kidnapparna men hinns ikapp och bärs tillbaka. De måste förflytta sig efter en tid och hamnar då i ett bergrum på en ö. Där får Adina se en film som någon har spelat in på hennes mammas jobb, hon får se djuren och lidandet och blir helt förtvivlad när hon inser vad det är mamman gör på sitt jobb. Hon brottas mycket med sina egna känslor under den här tiden och vissa stunder då och då börjar hon känna sig som en i gruppen (djurrättsaktivisterna/kidnapparna). Hon vill dock hem börjar matvägra och blir allt svagare. Plötsligt en dag har kidnapparna bestämt sig för att släppa henne fri. De gör i ordning en gummibåt som är tänkt att ta henne från ön, men innan det blir av dyker det upp svartklädda gestalter överallt – det är polisens insatsstyrka som efter tips har hittat ön och Adina! Nu utbryter tumult; skott avlossas och flera personer mister livet.

Upplösningen på det hela tänker jag såklart inte avslöja här, vad som händer med Adina, kidnapparna, hennes föräldrar och djurförsöken får ni veta när ni själva läser boken. Och det rekommenderar jag att ni gör. Ofta när läser en lättläst bok störs jag en hel del av ”förenklingen” eller vad jag ska kalla det. Läsningen blir lite staccatoartad och stötig på något vis. I Försöksdjuret tänker jag inte ens på det; det är en spännande, tänkvärd och bra story!

Försöksdjuret
Författare: Marianne Strand
Förlag: LL-förlaget
Antal sidor: 134
ISBN: 9789170533488
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Prinsessor och drakar

På utsidan ser boken traditionell ut, men den är långt ifrån en vanlig sagobok. I Prinsessor och Drakar får vi möta sju olika prinsessor i sju berättelser, en för varje veckodag. Författaren har lekt med temat att prinsessor blir bortrövade av drakar och vi får ta del av sju olika versioner på detta tema (ibland med ett tvärtomtema, dvs. att prinsessan vill röva bort draken).

Prinsessorna är långt ifrån perfekta. Vi får bland annat träffa en bortskämd materialist, en smutsig fobiker, en uttråkad tv-tittare, en latmask och en argbigga. Prinsessorna framställs knappast som söta och blida utan snarare som handlingskraftiga och egensinniga. Även drakarna är mångsidiga, av olika storlek och temperament.

Illustrationerna är vackra och traditionellt gammaldags, men boken innehåller många roliga twistar och moderna detaljer, t ex en prinsessa som surfar på nätet. Jag gillar verkligen att författaren och illustratören använt ett modernt grepp i en gammaldags tappning. Det blir en rolig blandning av nutid och dåtid med t ex en prinsessa på sparkcykel iklädd en klänning i barockstil. Att den bortskämda flickan har sex dockskåp och 42 leksaksdrakar som vardera har varsin dammsugare är en annan rolig detalj.

Boken är perfekt för småbarn som fastnat i prinsessträsket (som min 3,5-åring har gjort). Molly skrattar gott åt draken som klär ut sig till en ekorre för att lyckas fånga en prinsessa (som i själva verket är jätterädd för ekorrar men tycker om drakar). Det är också skönt att ha denna bok (liksom Per Gustavssons ”så gör prinsessor”-böcker) som en motvikt till de fagra men ibland ganska menlösa Disneyprinsessorna (som förvisso är bra på ett annat sätt).

Boken passar bra som följetong med en saga för varje dag i veckan men kan också läsas i ett svep.

Prinsessor och drakar
Författare: Christina Björk
Illustratör: Eva Eriksson
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 40
ISBN: 9789129675832
Köp: t ex på Adlibris eller jämför priser