Christina Björk – Barnboksprat

Barnboksprats söndagstrea: Drakar

Varje söndag tipsar vi om 3 barn- och ungdomsböcker på ett speciellt tema. Sedan vill vi gärna ha era tips!
Skriv på din blogg, instagram eller i en kommentar. Tagga gärna @barnboksprat och #barnbokspratssöndagstrea så att vi hittar dina tips.

Drakarna förvandlar eller förvandlas. Det är skön magi. Drakarna hjälper barnen.

Det är som att drakarna gör livet lite bättre. De hjälper barnen att förverkliga det de drömmer om att kunna göra. Med drakens hjälp kan barnen genomföra sin vilja eller ändra det som är tråkigt, svårt, läskigt eller ge sig hän åt lek och äventyrslusta. Och drakarna strider tillsammans med barnen för det goda, mot det onda.

Så vem skulle inte vilja ha en drake till vän?

Prinsessor och Drakar har ett kapitel om en prinsessa för varje veckodag och den fungerar på det viset särskilt bra att läsa under flera dagar. Det är draktema som har klassiskt upplägg med slottsträdgårdar, sänghimlar, kungar (någon enstaka drottning!), källarvalv och så drakar förstås. Men det ingår också moderna inslag som en förgylld teve som visar barnprogram med drakar och en gyllene prinsessdator med internet och egen hemsida.

Alla prinsessor möter varsin drake. Drakarna är i lite olika storlekar och med olika karaktärer. Även den elakaste draken går att blidka med en sparkcykel för att komma undan att han ska röva bort prinsessans gnälliga lillebror och prinsessan själv. Prinsessorna är egensinniga personligheter, även de med mycket av de klassiska prinsessattributen. En är bortskämd, en annan är rädd, en tredje är ensam en fjärde argsint och så vidare.

Det är inte så att det sker något omvälvande som ändrar prinsessornas liv utan det är snarare som utflykter med lite oväntade inslag, äventyr, magi, rollbyten och de olika karaktärsdragen prövas i handlingen. Ibland används begrepp eller fakta som inte känns så barnanpassade, men de följs av att karaktärerna frågar och svarar varandra så att begreppen får sina förklaringar. På sista sidan får vi prinsessorna och deras karaktärer sammanflätade vilket knyter ihop kapitlen. Det ger ett bekvämt avslut tycker jag.

Resan till landet länge sedan av Elsa Beskow har jag med mig från mitt föräldrahem. Den är tryckt 1962 och är sliten men vacker. Den har alltid haft en särskild plats i mitt hjärta. Jag var väldigt fascinerad av inslaget att kunna ge ett till synes dött ting som en nedfallen trädstam både personlighet och liv. Det är gammaldags prinsess- och trolltema tillsammans med milda och mustiga Elsa Beskow-illustrationer. Jag tycker trots det gammalmodiga att den klarar av att fånga läsarens intresse och inte vara alltför förutsebar. Men jag kan vara jävig i det här fallet.

Berättelsen handlar om Kaj och Kajsa som brukar leka häst med den nedfallna trädstammen. En dag gör de vingar av ett gammalt paraply och vips vaknar draken till liv. Den här trädstammen är snäll och gammal och lite trött även som drake. Kaj och Kajsa möter en prinsessa som behöver hjälp med att befria sin riddare. Riddaren är fängslad av ett troll som bor med sina får på en ö. Som brukligt använder Elsa Beskow strofer på vers. Men i denna berättelse i liten omfattning, till exempel som besvärjelse för att få draken att lyfta och flyga dit de vill.

För att lura av trollet nyckeln använder barnen sin list och i kombination med trollets svaghet för att bli kliad i håret lyckas de befria riddaren. Barnens drake hamnar i strid med en elak drake, en strid som riddaren avslutar med sitt svärd. Med sina sista krafter flyger den gamla snälla draken dem hem till prinsessan. Nu är frågan hur Kaj och Kajsa ska komma hem? De försöker anpassa sig till sin nya miljö men saknar sin egen vardag och längtar efter sina föräldrar innan det blir möjligt att resa hem igen. Till det behövs en liten men viktig bifigur i form av en trollgubbe, som bidrar med sin magi för att väcka liv i trädstammen för att starta äventyret och sedan för att ställa allt till rätta och se till att sagan får ett lyckligt slut. Väl hemma vill den gamla trötta draken inget annat än återgå till att vara en nedfallen trädstam, och det får den.

Månskensdraken handlar om Filip, som ligger i sängen och inte kan sova denna månskensnatt. Då hör han att det prasslar. Han ser ingenting särskilt annat än att boken han nyss läste ligger uppslagen på golvet fastän han vet att den var stängd. Det prasslar igen och boksidorna rör sig som om de bläddrades av en osynlig hand.

… plötsligt stack en fjällig svans ut mellan två boksidor. Efter den kom två fötter, en grönskimrande kropp med vingar och taggar på ryggen – och vips rutschade en liten drake ut ur boken … Oj, oj, oj … Vid mina drakfjäll, var har jag nu hamnat?

Filip ligger under täcket och kikar ut genom en glipa. Han tycker draken är vacker om än liten och han förstår att draken är jagad av en krigisk riddare till häst. När draken ligger illa till far han upp ur sängen och lägger sig i. När Filip tar tag i riddaren krymper han och blir liten, till och med mindre än riddaren.

Draken och Filip kämpar nu tillsammans mot den vite riddaren bland Filips leksaker, med de svårigheter det innebär att vara så liten att man till exempel behöver klättra över en penna. Dialogen mellan dem är hjälpande och varm och har bitvis en skämtsam knorr. De pratar om månskensmagi som bara finns så länge månen lyser och sedan försvinner, men också om att drakar inte kan flyga på tom mage. Med hjälp av en radiostyrd leksak lyckas de tillsammans få ner riddaren i boken så att han försvinner tillbaka till sin historia. För att draken inte ska behöva jagas av den vite riddaren längre letar Filip upp en historia utan riddare. Draken flaxar fram till boken och så försvinner också han tillbaka, fast in i en annan historia. – Tack, hör han draken ropa långt bort ifrån, sedan kryper Filip upp i sängen och somnar. När han vaknar nästa morgon är han lika stor som vanligt igen men han ser på leksakerna att äventyret inte bara var en dröm.

Prinsessor och drakar
Författare: Christina Björk
Illustrationer: Eva Eriksson
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129675832
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Resan till landet Längesen
Författare och ilustrationer: Elsa Beskow
Utgiven 1923
Min bok är utgiven 1962
av Sveriges Småskollärarförbund, Gebers
Du kan t.ex. låna den på Stockholms Stadsbibliotek

Månskensdraken
Författare: Cornelia Funke
Illustrationer: Anette Swoboda
Förlag: Opal
ISBN: 9789172997332
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sju riddares barndom, hur det började (– men hur gick det sedan?)

Allt har ett ursprung; alla vuxna individer har någon gång varit unga, människor har varit barn och drakar har varit ungar; minnen och öden har berättats, traderats eller förändrats och växt sig starkare i en oväntad riktning. Sagor och legender var förr mer för vuxna, och riddare var modiga unga män beredda att utkämpa svåra strider med döden som avslut. Men det är inte den tidsaspekten ’förr’ som Christina Björk och Eva Eriksson arbetar med, de för istället läsaren tillbaka till riddarnas barndom – när de var små och vad som hände då, vad som föregick de vidare äventyren.

Idén är strålande, kreativ, fantasifull, väcker intressen och är mycket utvecklingsbar, berättelserna fängslar och roar.

Mamma, mormor, farmor och farmorsmor Inga, 88 år, skrattar när hon läser om draken som lurades med knäck, och utbrister: ”Vad hon måtte ha haft kul när hon skrev det här!” När jag frågar om hon tycker att riddarnas barndom och karaktärer verkar överensstämma med den tradition och de sagor hjältarna normalt förknippas med, tycks de gamla berättelserna ha bleknat och det hon nyss läst ha tagit över. Namn och härstamning är dock välbekanta och det är väl egentligen några av de viktigare poängen när man som författare och illustratör använder gamla ingredienser med igenkänningsfaktor i nya sammanhang… om man nu kan kalla det för nya sammanhang att söka berättelsers början i hjältarnas barndom. Kanske kommer Björks och Erikssons skildringar att inlemmas i de traditionella riddarberättelserna och traderas som helheter till nästa generation.

Vår läsning skedde med vissa traditionella förkunskaper om riddarna som vuxna. Många av dagens barn är redan bekanta med moderna motsvarigheter/varianter av karaktärer och genre. För den observante finns lite sammanlänkande vägledning på försättsbladets insida och på omslagets baksida – en mer sammanhållen inledning hade inte varit fel.

Bokens sju riddare härstammar från flera länder/riken/kulturer. Heimdall är hämtad från de nordiska gudasagorna, han går till trädet Yggdrasil och dricker vatten ur de tre magiska källorna för att få kraft, mod och vishet. Många innevånare från djurriket lever i symbios med det stora trädet – men spanare, svikare och onda krafter hotar idyllen: ekorren skvallrar än för den ene än för den andre och sprider oro. Draken Nidhögg, som bor under trädets rötter funderar på att äta upp Heimdall, som i sin tur funderar på hur han ska döda draken. Men så hittar pojken en säck knäck som farbror Oden har kokat till Vallhall-festen… Tänk dig en drake med gapet fullt av knäck – inte så kaxig längre kan man förstå, och med mycket mod skrider den blivande hjälten till verket med sitt svärd, och den onde störtar ner i Ginungagapet.

Att det krävs en hel del träning och erfarenheter inför vuxenlivet vet alla, men det räcker inte, inte ens i dagsläget – goda kontakter är ett måste för att nå framtida mål. Som tur var dök Hugin och Munin upp som räddande korpar när Lill-Sigurd hade tränat på egenhand. Bildens balans mellan lek, utbildning och representanter från framtidsvärlden utanför är suveränt komponerad.

Den lille riddaren Artur får två presenter för sin framtid när han fyller år, en falkunge och ett runt bord, ett övningssvärd har han redan. Falkungen ska han träna till jaktfalk, och vid bordet ska han ha kalas med sina riddarvänner när han blir stor. En dag fångar falken en liten ödla som växer så det knakar – det visar sig vara en farlig drake… Som tur är får Artur hjälp av sin läromästare, den trollkunnige Merlin, att bli av med draken annars hade den berömda Kung Artur aldrig funnits med i vår historia!

Men så finns här en joker, en pojke som vill vara riddare, och vem vet? Kanske har Ture Polykarpus Lejonstolpe läst och hört många riddarsagor och befinner sig i Riddarhuset i en dröm, eller är det magi och han kan väcka liv i riddarmyterna och få möta och bekämpa sin drake… Men vad hände sedan, när han blev stor? Och vilken genre ska inlägget föras till? Ett utmanade grepp!

Tillsammans kan vi, jag och min mamma, vidare konstatera att man bör läsa en av bokens berättelser i taget och att det kan finnas en del att förklara vad gäller både ord och innehåll vid läsningen, och att åldern 3 -6 år inte är riktigt relevant, snarare 5 – 9.

Nyfikenheten att ’slå upp’/googla vad det står om de ’äkta’ karaktärerna, för återerinran, var stor hos den äldre läsaren – förhoppningsvis blir den yngre generationen lika nyfiken på att söka mera information. Det slutliga omdömet blev: ”Fint berättat med rara och fantasifulla bilder.” Vilket jag skriver under på, med tillägget: väl sammansatt material kryddat med tradition, fantasi och fakta.

Titel: Riddare och Drakar
Text: Christina Björk
Bild: Eva Eriksson
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
ISBN 9789129687736
Antal sidor: 32
Jämför priser
Provläs:

Tips om intervju med Prinsessor & Drakars skapare

För några veckor sedan skrev vi om den lite alternativa boken Prinsessor och drakar. Här kommer ett tips om en intervju med författaren Christina Björk och illustratören Eva Eriksson där de berättar mer om hur de tänkt kring sina prinsessor och drakar.

Prinsessor och drakar

På utsidan ser boken traditionell ut, men den är långt ifrån en vanlig sagobok. I Prinsessor och Drakar får vi möta sju olika prinsessor i sju berättelser, en för varje veckodag. Författaren har lekt med temat att prinsessor blir bortrövade av drakar och vi får ta del av sju olika versioner på detta tema (ibland med ett tvärtomtema, dvs. att prinsessan vill röva bort draken).

Prinsessorna är långt ifrån perfekta. Vi får bland annat träffa en bortskämd materialist, en smutsig fobiker, en uttråkad tv-tittare, en latmask och en argbigga. Prinsessorna framställs knappast som söta och blida utan snarare som handlingskraftiga och egensinniga. Även drakarna är mångsidiga, av olika storlek och temperament.

Illustrationerna är vackra och traditionellt gammaldags, men boken innehåller många roliga twistar och moderna detaljer, t ex en prinsessa som surfar på nätet. Jag gillar verkligen att författaren och illustratören använt ett modernt grepp i en gammaldags tappning. Det blir en rolig blandning av nutid och dåtid med t ex en prinsessa på sparkcykel iklädd en klänning i barockstil. Att den bortskämda flickan har sex dockskåp och 42 leksaksdrakar som vardera har varsin dammsugare är en annan rolig detalj.

Boken är perfekt för småbarn som fastnat i prinsessträsket (som min 3,5-åring har gjort). Molly skrattar gott åt draken som klär ut sig till en ekorre för att lyckas fånga en prinsessa (som i själva verket är jätterädd för ekorrar men tycker om drakar). Det är också skönt att ha denna bok (liksom Per Gustavssons ”så gör prinsessor”-böcker) som en motvikt till de fagra men ibland ganska menlösa Disneyprinsessorna (som förvisso är bra på ett annat sätt).

Boken passar bra som följetong med en saga för varje dag i veckan men kan också läsas i ett svep.

Prinsessor och drakar
Författare: Christina Björk
Illustratör: Eva Eriksson
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 40
ISBN: 9789129675832
Köp: t ex på Adlibris eller jämför priser