Under ett rabarberblad

under_ett_rabarberbladJag har länge haft lite svårt för det som en kan kalla för ”pretentiöst”, vare sig det gäller film, musik, konst eller litteratur.
Inom just litteratur älskar jag poesi men tycker ofta att det ligger en pretentiös dimma ovanpå mycket av just den typen av texter.
Med pretentiös menar jag att jag tycker att något görs lite svårare än det egentligen är, svårare än det behöver vara. Något som ofta stänger vissa människor ute och lämnar dem oinbjudna. Lite för mycket ”finkultur” om en så vill.

Den här boken är allt annat än pretentiös.
Jag älskar Lena Sjöbergs texter. Jag älskade ”Tänk om…” (som jag fortfarande inte klarar av att läsa högt utan att få gråten i halsen) och jag älskar den här boken, som är fylld av funderingar om allt som livet fylls utav. Här ryms tankar kring årstidernas olika stämningar, texter om höghus och människor, paddor och fjärilar. Och det viktigaste av allt: det går att relatera till texterna.

Bilderna är som de brukar vara (jag älskar dem!) när Sjöberg varit framme; så vackra, stämningsfulla och fyllda av detaljer som gör att en kan sitta länge, länge och studera varje bild.
Varje dikt är illustrerad eller varje bild har fått en text, välj själv.

Läs den själv som vuxen, eller läs den med någon i din närhet, kanske ett barn?
Vad du än gör, kommer den inte att lämna dig oberörd eller oinbjuden.
För här får du vara med, här släpps du in!

Under ett rabarberblad!

Stilla susar vindarna

Stilla susar vindarna och himmelen är blå
och ändå går en rysning genom kroppen då och då.
Där ute sjunger koltrasten sin glada melodi
som bleknar mellan höghusen när hösten drar förbi.
Och plötsligt ligger isen stum och gnistrar kall i natten,
nyper sista blommorna som vuxit i rabatten.
Men ute på balkongen, ett par träskor blivit kvar.
I dem bor själva sommaren, ännu några dar.


Under ett rabarberblad : verser för människor och djur
Författare: Lena Sjöberg
Förlag: Rabén & Sjögren (2016)
ISBN: 9789129698169
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Fantastiska fiskar

Det händer att jag undrar när jag går mina promenader i den gamla byn (där författaren Erik Magntorn hör hemma och där jag själv en gång närt en dröm om att bo), om det finns en speciell gynnsam miljö däromkring? Till att skapa texter menar jag, i detta fall rim och vers med en slående påhittighet och humor och känsla och personlighet. Om sanningar och hejdlösa fantasier där fiskar och andra havsvarelser är huvudpersoner.

Författaren har bl.a. skrivit Hitta barnen!, som jag också recenserat. Precis som för den boken så anar jag en tidlöshet för Fantastiska fiskar.

Fiskar har jag alltid gillat,
för de har sin egen värld.
Lever i det stora tysta
på en evig upptäcktsfärd.

Tänk att under havets yta
vimlar det av massa djur.
Tusen ögon, tusen fenor,
tusen fiender på lur.

Uppläsningen blir till musik där texten önskar bli framsjungen och mina lyssnare fångas alltmer. Barnen i sina olika åldrar älskar boken. Helt fantastiskt fungerar boken för min 5-åring som just nu är inne i ett gigantiskt intresse för havet och dess invånare. Pappan framhåller gärna bokens kvaliteter och det är ovanligt, inte ofta en bilderbok håller hela vägen och faller honom i smaken.

Illustratören Ane Gustavsson som har samarbetat med både Christine Falkenland och Lennart Hellsing bidrar i denna bok med humoristiska illustrationer i akvarell på fiskar i olika skepnader och åldrar och det är både roligt, vackert och lite småläskigt. Jag tänker på att det är så gott att finna böcker på de små förlagen, i detta fall Lindskog Förlag, som ger så mycket mer, som håller i längden, som barnen vill höra om och om igen.

Nedan exempel på vad boken bjuder på:

Sillen vill inte bli inlagd,
sillen vill ej va i glas,
sillen vill inte bli gravad
och bjuden på mänskors kalas.

Plötsligt virvlar vattnet, gäddans vassa tänder
hugger efter abborn, undrar vad som händer?
Gäddans käftar smäller, allt blir mörkt och grumligt,
gäddan jagar våldsamt, men den jagar fumligt.

Abborn simmar undan, blixtrar som en pil.
Gäddan börjar svära, gäddor saknar stil.
Gäddan vänder hemåt, muttrande och sur,
glider in i vassen, ställer sig på lur.

Slottskrabban är en blå figur, som lever på djupa vatten,
i sand som är fin som vetemjöl, men i mörker som mitt på natten.

Den har fyra klor och en skopa där fram, och åtta små starka ben,
och på huvudet har det en lysmojäng, som strålar med bländande sken.


Fantastiska fiskar
Författare: Erik Magntorn
Illustratör: Ane Gustavsson
Förlag: Lindskog Förlag (2012)
Antal sidor: 26
ISBN: 9789185311347
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Resan till världens farligaste land

Naturen och äventyret står i fokus i denna episkt äventyrliga saga författad av Malte Persson, vuxenförfattare och kritiker och som nu också tagit sig an barnboksgenren via diktens språk, ett språk han behärskar sedan tidigare. Barnböcker i diktform är något som jag tycker mycket om, när det är ett gott hantverk vill säga. Högläsningen kan få en större effekt och bli mer dramatisk om sagan är författad på rim. I Resan till världens farligaste land passeras de hemskaste platser (ofta världens största eller värsta) som går att finna och barnet som lyssnar får bege sig ut till detta och möta en rad varelser och utmaningar, dock med flertalet viktiga visdomsord, som författaren i all vänlighet förser barnet med.

Illustrationerna av den mångsida Rui Tenreiro är både vemodigt vackra och obehagligt skrämmande. Själva bokomslaget är som en sammanfattning av illustratörens förmåga och ger en vink om vad läsaren kan förvänta sig av denna läskiga och sorgesamma bok, som har ett härligt kraftigt papper och kvalitet i både bild och text. Rimmen rullar på rysligt bra, några enstaka gånger hackar jag dock till och det kan bero på uppläsningen så väl som på något annat. Det är trolltagna barn, insekter, skelett, döingar på porträtt och en mycket bedrövad, ensam och moderslös prinsessa. Alla otäckingar är övervägande manliga och det skulle så klart kunna diskuteras. Den maktfullkomlige krigskungen i sitt slott med en total avsaknad av omsorg om dottern, får mig i alla fall att tänka till en stund. Jag lämnar det och inser att boken bär på andra kvaliteter, det ska vara djävligt och hemskt och sedan ett gott slut. Den allra sista sidan blev följaktligen min favoritbild och jag kunde pusta ut från alla läskigheter och tänka så där vuxet, att ett sådant land är tur att det inte finns och samtidigt inse att flertalet av de otäckaste delarna mycket väl förekommer även i vår värld. Barn som hör sagan upplever troligen mindre av varningar och möjlig sensmoral och mer av äventyret, det fantasifulla och det tokläskiga.
Naturen (och dess invånare) i sin kraftfullhet och med sina verkningar, utgör bokens fond. För det är ju så att mycket skrämmande, både i vår verklighet och i sagans fantasi, återfinns i naturen. Jag tänker på hav som blivit många sjömäns grav, skogen med sina troll, träsk som drar ner, ilskna djur, vattenlösa öknar, öar med jättar, berg med otillgängliga slott uppå och sjöar med vattenmonster:

För bortom träsket ligger det en sjö
och i sjön finns det en mystiskt ö
som ligger gömd i magisk dimma.
För att komma dit måste man simma
genom slemmigt slammigt vatten
som är mörkt som vinternatten
och man måste kunna vissa konster
för att lura vattenmonster.

En recension av en vuxen är en sak och kan ofta bli tämligen ordrik och kanske är ibland ett barns uttalande mer givande, såå… här kommer ett av mina lyssnande barns korta men kärnfulla recension i ett enda ord: ”Igen!”


Resan till världens farligaste land
Författare: Malte Persson
Illustratör: Rui Tenreiro
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
Antal sidor: 28
ISBN:9789163869594
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Det har kommit en komet

Det första som fångade min blick med diktboken Det har kommit en komet var framsidan. Eva Erikssons lilla svartvita hund blickar ut över en natthimmel med alla de möjligheter den erbjuder. Bredvid står en röd vallmo i en vas. Så enkelt och så vackert! Bara bilden i sig är en dikt. Och på ett liknande sätt fortsätter boken, fast med både text och bild i fokus.

Det här är en antologi med tio olika nordiska författare och nio olika illustratörer, som tillsammans gett ord och bild liv i form av dikter. Dikterna tar upp såväl vardagliga saker, sådant som är lätt och sådant som är svårt, men också fantasisaker. Tittamari Marttinen (Finland) skriver om ett tivoli där man kan övervinna rädslor, finna kärleken  och flyga iväg med ballonger till Virpi Talvities bilder. Lotta Olsson Anderberg (Sverige) skriver om monsterna som inte finns under sängen och som är illustrarade av Eva Lindström. Kirsten Hamman (Danmark) skriver om och Dorte Karrebæk illustrerar Harmonika, som bor i boken som man håller i sin hand och som kan komma dit texten för henne. Dessa och många fler dikter möter vi i boken.

Jag kan inte direkt säga att det finns en gemensamt tema eller uttryckssätt för dikterna. Alla är de speciella i sitt uttryck. Men vad man kan säga är att de talar direkt till läsaren/lyssnaren. Varken text eller bild är så där gullig och lite fånig som dikter till barn riskerar att bli. Det här är verkligen en bra diktbok!

Till boken hör en CD med några av dikterna inlästa av författarna. Att materialet utvidgas med hjälp av hörseln är trevligt eftersom det ger en möjlighet att ta in dikterna på deras originalspråk. Att ibland känna igen sig i språken och ibland inte alls ger en lite spännande känsla.

"I natt" av Hanne Kvist från Danmark (text och illustration)

 


Det har kommit en komet: nordiska dikter för barn
Författare: Lotta Olsson Anderberg, Thórarinn Eldjárn, Kirsten Hamann, Hannele Huovi, Eva Jensen, Alexandur Kristiansen, Hanne Kvist, Barbro Lindgren, Tittamari Marttinen, Finn Øglænd
Illustratörer: Eva Lindström, Sigrún Eldjárn, Dorte Karrebæk, Kristina Luohi, Gry Moursund, Edward Fuglø, Hanne Kvist, Eva Eriksson, Virpi Talvitie, Lise Belsvik
Förlag: Eriksson & Lindgren (2003)
Antal sidor: 112
ISBN: 9789187803611
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Smaskens Damaskens

Smaskens Damaskens är en versbok för barn. Den är full med spännande illustrationer i retrostil. Det finns många spännande detaljer att upptäcka när man tittar och läser.

Mästerkocken Huj-Haj-Hej
duschar runt med sin pepparsprej
kockar skockar av molnfläcksbockar
sockrar tjockt på flamingolockar

Sen fritera och flambera
vill hans hjälpkock Sabbo T. Ra.

Det är roligt med ett stycke finkultur att plocka fram till barnen, som ändå inte är alltför svårtuggat. Det är skönt med en versbok för barn som inte handlar om basala saker som djur på bondgård, årstider och liknande. Smaskens Damaskens är väldigt fantasifull. Verser och bilder väcker många frågor hos 3-åringen.

Boken påminner mycket om Lennart Hellsings böcker men språket är ännu spretigare och ”klämmigare”. Jag tror att Hellsings böcker passar bättre för mindre barn, medan Smaskens Damaskens uppskattas bäst av äldre barn. Jag upplever att verserna är svåra att förstå för en 3-åring. Boken innehåller många svåra och påhittade ord. Den öppnar egentligen för fler frågor än den besvarar. Det känns som att dottern slår dövörat till när jag läser och istället frågar om konstiga detaljer i bilderna. Men jag kommer definitivt att plocka fram boken igen när dottern blivit några år äldre.

Poesin flyter jättebra och det är en ren fröjd att rimma och läsa.


Smaskens Damaskens
Författare: Laura Ruohonen
Illustratör:  Erika Kallasmaa
Översättning: Stella Parland
Förlag: Söderströms
Antal sidor: 32
ISBN: 9789515227447
Köp: jämför priser