Två vänner. Två personligheter. Två som kan tänkas komplettera varandra. Ester är den arga typen och Daisy den glada. När de möts, vilket sker ofta då de är grannar, så samspelar de bra, men så blir ändå Ester irriterad, det ligger för henne att bli det. Daisy, den soliga, är alltid glad både innan och efter Esters ilskna utbrott. Hon är en skön typ helt enkelt, men det är klart att jag kan undra om hon ändå inte kan bli lite, lite arg när ingen ser. Det undrar Ester också, hon har en insikt i att hon själv ofta blir arg, och en dag frågar hon rakt ut varför Daisy alltid är så glad och inte blir arg för någonting. Daisys svar är kanske inte så djupsinnigt men liksom livsbejakande:
Jag tycker väl inte att det finns så mycket att bli arg för.
Det blir ju så att Daisy känns som min förebild här, allt är så mysigt, positivt och vaniljdoftande med henne. Men samtidigt så berör arga Ester, det finns ju dagar när vi alla känner oss mer eller mindre som hon. Jag undrar bara varför hon blir så otroligt arg. Har något hänt i dåtid som påverkar nutid? Har hon alltid varit så arg? Det väcks flera frågor kring båda karaktärerna och jag vill läsa mer om dem och deras vänskap och utveckling. De gör ju så roliga saker ihop, roligheter som Ester alltid hänger med på, som t.ex. bananfrossa och krocketspel. Bakom allt lurar förstås Esters hetsiga humör och jag ler lite uppgivet när hon fullständigt smular sönder all magi i tillvaron med rationella och tråkiga svar, som att inte ens en fin liten tussilago gör henne glad, den gör henne bara allergisk och stjärnfall är väl inget, det är bara stycken av sten som faller från rymden och bränns upp i jordens atmosfär. Kanske vill Ester ändå lära sig att bli lite glad ibland? En fin sak i alla fall är att hon kan be om ursäkt när hon farit ut i vrede och Daisy hon tar det så bra, så bra.
En handledning finns att ladda ner gratis på Alvina förlag och varje pedagog som söker inspiration och vägledning kring barn och känslor borde jubla över både boken och alla tips i handledningen, som kan leda vidare mot större förståelse kring hur vi kan vara och hur vi kan känna. Fina kakrecept längst bak i handledningen finns också, här kan matematik tränas och vi kan få baka samma kakor som vi ser i boken, för det är ju så att Ester och Daisy fikar ett par gånger i veckan. Hemma hos Daisy förstås. Då och där utspelar sig nästan alltid ett drama kring att Ester retar sig så infernaliskt på Daisy, sin bästa vän. Utbrotten som följer hoppas jag på sikt kan läka och lugna Ester något. Jag kommer att tänka på äldre människor jag mött i vården. Det var så med vissa sorters människor att antingen var de som Ester eller som Daisy. Inga direkta mellanlägen i humöret, utan alla visste vad som väntade. Intressant och lite ovanligt att möta dessa två typer även i en barnbok.
En personlig och egensinnig bok med udda karaktärer i, som ändå kan leva i en vänskap och umgås trots sina olikheter. En bok av barnboksdebutanten Anna Platt, som kan få oss att prata om känslostämningar och vänskap. Och att titta på Maria Källströms bilder är fantastiskt bara det. Åh, de är både fina och roliga!
Ester Arg och Daisy Galej
Författare: Anna Platt
Illustratör: Maria Källström
Förlag: Alvina förlag (2012)
Antal sidor: 24
ISBN: 9789186391126
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Bus och Frö på varsin ö är en poetisk, drömmande bok om de två som bor på varsin ö ute i havet. Det är nästan som om texten rimmar, men det gör den inte.
Här är en liten bok om stora känslor. Några av er kanske känner igen den första halvan av boken, som publicerades i 
