Jag är jag

Emma AdBåges kapitelbok Jag är jag handlar om Mickan som är åtta år. Hon är blyg och försiktig, har en bästa kompis som heter Penny och önskar sig en tjejkanin i födelsedagspresent (hon har redan haft en killkanin). Berättelsen är i dagboksform och utspelar sig i skolan och på fritiden. Mickan åker till simhallen men hennes mamma har glömt hennes baddräkt, Mickan är rädd för de farliga maskinerna i träslöjdssalen och ska vara med i en pjäs om Snövit och de sju dvärgarna.

Språket är personligt och det känns verkligen som att en åttaåring skulle ha kunna skrivit (bortsett från en del potentiella stavfel kanske?). Jag känner verkligen igen mig i boken från min egen barndom även om där inte finns några särskilda generations- eller tidsmarkörer. (jag och författaren är båda födda i början av åttiotalet). Boken påminner mycket om Sune- och Bertböckerna.

På var och varannan sida finns de ful-snygga illustrationer som AdBåge gjort sig känd för och boken passar bra både som högläsningsbok för barn i 5-10-årsåldern och för barn att läsa själv.

Det är skönt med en huvudkaraktär som inte är framåt utan snarare ganska blyg och försynt. AdBåge snuddar vid gruppdynamiken som finns i en skolklass och det är intressant att få ta del av Mickans tankar om klasskompisarna, föräldrarna och omvärlden.

– Men vad ska man egentligen ha kompass för? frågar jag fröken. På friluffsdag ska man lufsa fritt, det är väl därför det heter friluffsdag?
– Fri-lufts-dag heter det, säger fröken. För att man är ute i fria luften!
Men det är man ju varje dag, tänker jag.  Och jag har då aldrig behövt nån kompass!


Jag är jag
Författare & illustratör: Emma AdBåge
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgiven: 2011
Antal sidor: 128
ISBN: 9789129677607
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Provläs

Att bara få vara

Att ha en förebild och ett behov av att identifiera sig med någon är inte riktigt samma sak. Det bästa är förmodligen att hitta sin egen identitet innan man skaffar sig en förebild. Mickan i Jag är jag är en av klassens elever och en av familjens medlemmar, hon balanserar mellan att anpassa sig och att vara sig själv.

Mickan är inte intresserad av uppmärksamhet, hon vill bara vara; lättast går det hemma och med bästisen. När det är dags för skolpjäs blir Mickan Blyger, fröken tycker att det passar henne men Mickan protesterar inom sig – hon är inte blyg. Att vara nöjd med den man är och att acceptera auktoritet och faktum betyder inte alltid tyst negativ anpassning. Mickan är trygg i sig själv, söker och hittar strategier eller samförstånd med bästisen för att hantera det hon inte trivs med, hon växer utan att göra något väsen av sig – som vissa andra i klassen gör.

De försiktiga barnen blir, liksom de utåtagerande, ofta missförstådda; tysta barn frågar sällan, de accepterar, samlar erfarenheter och väntar på att helheten ska uppenbara sig.

Emma AdBåge står för text och illustrationer i god harmoni. Säkerligen känner många igen sig i Mickan, i hennes tystnad, räddhågsenhet, reflektioner, relationer och upplevelser under de första skolåren. Mickans berättelse är enkel och alldaglig med några nära äventyr. Om man är en liten Micka på väg att växa in i en större värld är det fint att få dela hennes erfarenheter.

Titel: Jag är jag, Rabén & Sjögren (2011)
Text och illustrationer: Emma AdBåge
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 122
ISBN: 9789129677607
Jämför priser och provläs
Köp: exempelvis på Bokus eller Adlibris