Alla tittar på Alfred

alla tittar på alfredAlfred tycker inte om att få uppmärksamhet. Varje gång någon lägger märke till honom så krymper han lite. På förskolan håller han sig helst gömd i kojan och han blir till och med nervös av hunden som tittar tillbaka på honom på hundmatspaketet i affären.

Det är dags för släktkalas – en situation som är nära på outhärdlig för Alfred. Han sitter bredvid släktingen Susanne när det plötsligt börjar bubbla i magen. Han råkar släppa ut en högljud rap. Alla vänder sig mot Alfred – och skrattar. Och Alfred växer

Dagen efter på förskolan testar Alfred ett liknande trick och växer lite till. Han inser snart att han vuxit ur förskolekojan. Istället tar han för sig av mattan vid samlingen och börjar bossa över de andra barnen. Han växer och växer och får knappt plats vid matbordet eller i sängen. Hur ska detta sluta?

Jag tycker att Johan Unenges bok om barns självkänsla är en jättefin bok. Metaforen kanske inte går ända fram till målgruppen (min 6-åring kunde inte förstå varför han växte och krympte), men det är ju precis så som det kan kännas när självkänslan svajar. Olika händelser kan höja och sänka en under dagen.

Maria Nilsson Thores bilder är klockrena i sammanhanget. Jag gillar särskilt nedanstående illustration av välkomnandet på släktkalaset. Maria fångar känslorna i berättelsen och illustrationerna innehåller många fina detaljer. Hennes känsla för mönster och färger tillför mycket för mysighetskänslan i de böcker hon illustrerat (bl a Petras prick, Alla tre, Sami somnar, Treo, Enis och en till).

Jag tycker att det är bra och viktigt att blyga, introverta och eller osäkra barn lyfts fram i litteraturen. Alla barn behöver inte vara sociala och kavata. En annan författare som skriver böcker om lugna och försiktiga barn är Pija Lindenbaum (Gittan-böckerna, Ska vi va? m.fl.). Mer sånt!

alla tittar på alfred2

Alla tittar på Alfred är så bra att den förtjänar en plats bland Barnboksprats favoriter. Läs, läs, läs!


Alla tittar på Alfred
Författare: Johan Unenge
Illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Bonnier Carlsen (2014)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789163878398
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ny bokserie: Alla tre

alla tre gräver en grop

Alla tre är en ny bokserie för de lite yngre barnen som vuxit ur Sami somnar, Gunna går hem och Hille hungrig (av samma författare och illustratör). Serien handlar om tre barn och deras vardag på förskolan Ärtan.

I Alla tre gräver en grop får Idde, Ester och Valle en spade som de turas om att gräva med. Spaden är ju väldans rolig, men är det inte nästas tur nu? Bråk uppstår och barnen kommer på en lite udda lösning på problemet, de gräver ner spaden. Och detta visade sig vara min och 6-åriga dotterns bestående intryck. Vad onödigt att de grävde ner spaden! (Något min 2-åring inte brydde sig om)

Men i övrigt: en härlig bok.

alla tre gräver en grop2

alla tre vilarI Alla tre vilar är det dags för vila på förskolan. Barnen hämtar sina sovpåsar och lägger sig till rätta med sina särskilda sovgosedjur. Men Ester har lite svårt att komma till ro. Hur ska hon göra? Och vad händer om hon inte lyckas somna på vilan?

Jag älskar barnens härliga mönstrade kläder. Det är fint att se att det för en gångs skull handlar om två flickor och en pojke. Karaktärerna är lätta för barn att känna igen sig i.

Dessa böcker passar perfekt för 2-3-åringar och vi ser fram emot att läsa mer om Idde, Ester och Valle och livet på förskolan i kommande böcker.

alla tre vilar2

 


Alla tre vilar 
Författare & illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Bonnier Carlsen (2014)
ISBN: 9789163877728
Antal sidor: 32
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Alla tre gräver en grop
Författare & illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Bonnier Carlsen (2014)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789163877735
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Treo, Enis och en till

treo enisZebrorna Treo och Enis gör samma sak varje dag. Treo är less på det, hen vill göra något annorlunda. En dag när Enis går till affären kommer en zebra ut genom garderoben. Treo tror att det är Enis men det är i själva verket Minus (som inte avslöjar sig).

Zebrorna sätter igång att göra tokiga saker tillsammans. De leker häst, läser böcker bak och fram, häller oboypulver i badkaret och målar på husväggarna. Treo blir alldeles överlycklig av att få bryta den trista vardagsrutinen. Men när Enis kommer hem från affären uppstår en förvirrad situation för Treo. Hur ska de hantera det här?

Maria Nilsson Thores nya bok handlar som vanligt om vuxna djur som lever vardagliga liv i hus (läs gärna även de ypperliga böckerna Petras Prick och Bus & Frö på varsin ö). Jag gillar att djuren är mänskliga nog att leva i hus, men djuraktiga nog att inte ha kläder på sig. Det är även skönt med könsneutrala karaktärer.

Dock tycker jag att det är lite konstigt att Treo inte verkar reagera på att det var en främmande zebra som kommit ut ur garderoben? Själv skulle jag nog tycka att det var lite läskigt.

treo enis

Nilsson Thore är en av mina stora favoriter bland illustratörer och boken innehåller en mängd härliga akvareller.

En rolig detalj är att zebrornas namn står som tatuerade på deras armar. Det kan vara bra sätt för att hålla koll på vem som är vem…


Treo, Enis och en till
Författare & Illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Bonnier Carlsen (2013)
ISBN: 9789163876295
Antal sidor: 28
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Titta här

Titta här är en ny söt pekbok för de yngsta barnen. Maria Nilsson Thore har i underbara akvarellfärger illustrerat Anna Ribbings finurliga historia om alla små detaljer som barn lägger märke till.

Hur gör hunden, vad gör fisken? Var är masken? Boken är härligt färgsprakande och passar perfekt för ett-tvååringar som vill gå på upptäcksfärd i djurens värld.


Titta här
Författare: Anna Ribbing
illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgiven: 2012
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129684148
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

En annan resa

”En annan resa” är enligt förlaget en fristående fortsättning på boken ”Konstiga djur” som Barnboksprats Helena F tidigare recenserat. Den här boken har blivit höjd till skyarna av många recensenter som berömt dess humor och språk. Vad tycker jag då? Jag är liiite skeptisk.

Maria Nilsson Thores illustrationer kan jag säga att jag verkligen gillar. Jag tycker mycket om färgskalan och figurerna och deras minspel. Jag blir genast väldigt förtjust i jättemyrsloken.

Men det är någonting med Lotta Olssons text som jag inte kan sätta fingret på riktigt som gör mig skeptisk. Jag har bara läst boken tyst för mig själv; kanske borde jag prova den som högläsningsbok för sonen för att se hur det funkar. Kanske är det så att att jag är tveksam till om språket och handlingen funkar för åldersgruppen 6-9? Det står på baksidan av boken att den är lättläst, men det betyder inte samma sak som att den är lätt att förstå. Här förekommer en del filosofiska tankar och diskussioner, och möjligen är det för att jag inte är en särskilt filosofisk person som jag har lite svårt för detta?

Handlingen då? Det är en trist och kylig vårdag och jättemyrsloken tycker att världen är ful. Hans vän hasselmusen påstår att man inte kan säga på det viset:

”Du tycker att världen är ful just nu, i synnerhet nu ja, men det är ju inte detsamma som att den är ful, eller hur?”

”I synnerhet” är för övrigt hasselmusens absoluta favorituttryck som hon använder i tid och otid. De båda vännerna hamnar i en diskussion om världar, vad menas egentligen med din värld respektive min värld – menar vi samma värld när vi pratar? Hasselmusen menar att jättemyrsloken i själva verket inte vet någonting alls just om världen. Där börjar funderingen kring att ge sig ut på en resa. Sagt och gjort: jättemyrsloken packar en resväska full med grejor. Jättemyrsloken visar stolt upp en rosa hårtork för hasselmusen och då utspelar sig en liten scen som jag skrattade gott åt och som är ett bra exempel på den fina humor som faktiskt finns i boken:

”En resehårtork”, sa han allvarligt. ”Jag köpte den i går”.
”En hårtork? sa hasselmusen. ”Men snälla myrslok, du brukar väl aldrig torka håret?”
”Nej! Nej!” rättade jättemyrsloken. ”Inte en hårtork! En resehårtork, sa jag ju. Man ska ha den när man reser.”

Hur som haver så blir det ingen resa genom skogarna för jättemyrsloken, det blir en inre resa som involverar en ny vän/regissör, en uppsättning av pjäsen Rödluvan (med jättemyrsloken i huvudrollen) och många nya erfarenheter för de båda vännerna.

Jag måste nämna en särskild bild i boken: på sidan 83 sitter dvärgelefanten Arne (deras nya vän) i en regissörsstol iklädd svart basker med en cigarr i mungipan. Kan det vara så att dvärgelefantens förebild var en viss Ingmar Bergman?

Om du vill provläsa klickar du här.

Vill du läsa en intervju där Lotta Olsson berättar om arbetet med boken? Då klickar du här.


En annan resa
Författare: Lotta Olsson
Illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 112
ISBN: 9789163869969
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris