Mamma fuckar upp

Mamma fuckar upp är en välkommen bok om ett viktigt ämne som ofta förbises inom barnboksvärlden. Mamma Maja avtjänar ett straff för narkotikabrott och under tiden bor hennes två barn, Petter och Sahar, i ett familjehem. Boken börjar med att barnen besöker mamman i fängelset tillsammans med vad jag gissar är en socialarbetare men som jag först tog för ett annat barn då teckningen inte direkt visar att hon är äldre och inte nämner vem hon är förutom vid namn. Detta är tyvärr ett genomgående drag i boken att rätt många karaktärer dyker upp utan att läsaren får veta vem de är eller vilken deras relation är med de två huvudpersonerna, Petter och Sahar. Ibland är det rätt lättgissat till en kompis eller kompis förälder, ibland förklaras personens relation, som när Sahars pappa dyker upp efter många års frånvaro. Men vid flera tillfällen är det personer som bara finns med på ett uppslag och sen försvinner. Och visst kan det gärna vara så i det riktiga livet, att människor kommer och går i ens liv, speciellt i utsatta barns liv, och på ett sätt kan det sägas förstärka bilden av deras utsatthet, deras beroende av vad vuxenvärlden bestämmer. Men samtidigt gör det att berättelsen känns hoppig, speciellt i de första uppslagen, och att det blir svårare att komma nära karaktärerna.

Illustrationerna av Charlie Rosales är starka och allvaret förstärks av valet av svartvitt med orange accenter och serieupplägget känns perfekt för ämnet. På ett sätt är det lättläst och därmed tillgängligt för flera åldrar och läsnivåer, men samtidigt sker en stor del av berättelsen mellan raderna / illustrationerna vilket tyvärr kan tänkas försvåra för de som inte är vana läsare.

Det är väldigt bra att boken visar på svårigheterna för barn i situationer när en förälder, här dessutom ensamstående, hamnar i fängelse. Det är en träffsäker blandning av att längta efter mamma, att hon ska bli fri och de kunna bo tillsammans igen, och känslan av att de inte kan lita på henne, att de hade det bättre i familjehemmet, och rädslan för att hon håller på att falla tillbaka igen. Blandningen av att vilja berätta för någon och rädslan för att de ska sprida informationen vidare. Sorgen över att ingen vuxen verkar bry sig och en önskan om att de vuxna bara ska lämna en ifred. Svårigheten i att ha varit tvungen att byta skola igen och därmed ha kommit efter i skolarbetet och inte känna någon, och frågan vad en ska svara när kompisens förälder frågar om mamman.

Men samtidigt som boken visar ett fint realistiskt perspektiv, där mamman faller tillbaka ner i gamla vanor, så har boken tyvärr flera logiska hopp som jag som läsare inte kan släppa. Vad händer med mamman efter att Petter hällt ut hennes tabletter? Hon försvinner bara ur berättelsen där och läsaren får inte reda på ifall hon hamnar i fängelse igen, på behandlingshem, eller finns kvar men bara inte som en stabil förälder. Och hur troligt är det att Sahars pappa – som dyker upp efter att ha varit borta sen Sahar var tre – inte bara ska gå in som en stabil förälder till henne men också ta sig an hennes storebror Petter som inte är hans barn? Det låter som en fin lösning på barnens situation, men är den realistisk? Får Sahars pappa ens det?

Trots dessa förbehåll så är detta en väldigt viktig bok och speciellt intressant för barn och ungdomar i liknande situation, antingen det gäller en av de trettio tusen som dagligen lever med en frihetsberövad förälder eller anhörig, eller de som av andra anledningar får uppleva fosterhem och möten med socialtjänsten, eller de som vill ha insyn hur det kan vara att leva i den här sortens limbo. Då försäljningspriset tyvärr är högre än vad de flesta i målgruppen troligen har råd med, rekommenderar jag extra starkt att boken köps in av alla bibliotek, skolbibliotek och andra insatser där barn och ungdomar i målgruppen kan tänkas komma i kontakt med böcker.


Mamma fuckar upp
Författare: Elisabet Omsén
Illustratör: Charlie Rosales
Förlag: Krossa förlag (2020)
ISBN: 9789198338447
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Sonja och julen

Förberedelserna inför jul är i full gång, så även hos familjen Larsson. Fast de gör på sitt eget sätt: Granen hugger de i skogen bland de som ska gallras ut, chokladkalendern köper de några dagar in i december och på fritids håller Sonja på med en julklapp till sin pappa. Hoppas bara han inte glömt bort att han ska komma på julafton…

Tomte, önskelista, paketkalendrar, tindrande ögon och förväntansfulla barn. Det finns många idealbilder kring julen, men för många blir det svårt när ekonomin är begränsad. Sonja bor ihop med sin mamma och sina syskon (alla pappor verkar ha stuckit), och även om de inte kan köpa allt de önskar, hindras de inte från att julmysa! De gör det bara på sitt eget sätt.

Gordan, Nordin och Röstlund fokuserar på mångfald, både vad gäller karaktärer, familjesammanställning och julfirande. Dessutom uppmuntrar de till att tänka själv, vara fantasifull och göra det bästa av situationen. Jag hoppas det här kan bidra till en förståelse för att alla inte kan fira den där idealjulen, men samtidigt till ett vänligare tänk kring julen: mindre konsumtionshets och mer tid för nära och kära.

Förutom ett tydligt fokus på jul och vinter finns flera vardagliga tankar. Sonja funderar en del på sin och syskonens pappor. Hon längtar efter sin, men är samtidigt orolig för att han ska missa julafton. Här finns något fint och sårbart.

Sonja och julen har så mycket jag gillar. En enkel, mysig jul- och familjestämning ligger mellan bladen, och de mjuka, livfulla illustrationerna bidrar fint till det. Sonja är en fin karaktär och jag hade gärna besökt hennes familj. Bra högläsning i väntan på julen, oavsett hur den ser ut.


Sonja och julen
Författare: Kajsa Gordan och Sofia Nordin
Illustratör: Caroline Röstlund
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129703436
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Pojken och himlen

De går upp, upp, upp. När pojken och pappan står på bergets topp hittar de himlen. Känslan av luft och regn, ljudet av vind och flygplan. Men vad finns över himlen?

Det här är en bilderbok med ett språk som ibland skulle kunna beskrivas som poetiskt. Under läsningen funderade jag ibland på om det gick över huvudet på barnen, men å andra sidan frågade de inte. Illustrationerna är på sina sätt också poetiska. Djuren som smyger i kanterna ser inte riktigt ut som vi är vana att se dem, stigarna slingrar sig och ibland verkar himlen vara så nära. Jag gillar särskilt uppslaget med detaljerna på bilden här bredvid.

Skulle vi våga gå på bron? Hur ser den ut? Vilka bor där? Hur lång tid tar det att gå mellan husen om vi inte går på bron? Här stannade vi en stund för att fundera och drömma.

Något annat vi diskuterade var att pojken är blind. Varför ser vi då hans ögon? Barnen testade att blunda och kisa med ögonen. Kanske ser pojken lite, eller inget alls. Det är såklart viktigt att även blinda barn får vara huvudpersoner.

Pojken och himlen gav oss en riktigt mysig lässtund med en bra blandning av högläsningsmagi och funderingar.


Pojken och himlen
Författare: Sofia Hedman
Illustratör: Emelie Gårdeler
Förlag: Kikkuli förlag
ISBN: 9789188195340
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Pingis och Raffe hittar en vän

Pingis och Raffe 1

”Vi ser barnboken som en viktig spridare av värderingar. En barnbok är mycket mer än bara en bra berättelse då den påverkar våra barn och visar dem hur människor får vara och vilka som får synas. Vi tror på att ge alla barn möjlighet att identifiera sig i litteraturen, på att återspegla den mångfald som finns i vår samtid på ett inkluderande och självklart sätt.”

Ovanstående text är ett utdrag ur Olika förlags vision som finns att läsa på deras hemsida. När jag läste Pingis och Raffe hittar en vän för första gången så hade jag inte tagit del av förlagets vision ännu. Budskapet i boken om alla barns lika värde blev ändå tydligt för mig utan att kännas krystat för på ett lika självklart sätt som verklighetens barn leker med varandra oavsett hur de ser ut eller var de kommer ifrån så berättar Nordström historien om Pingis och Raffe. Det är okonstlat och enkelt, precis som barn är. Det är också uppfriskande att slippa möta omvända genusvärderingar som man som läsare ibland möter i barnlitteratur och som, i mitt tycke, förstärker rådande stereotyper ännu mer. Att karaktärerna har namngivits efter författarens barns vänner från ”gränslandet mellan fantasi och verklighet” som hon själv uttrycker det gör figurerna än mer älskvärda.

Pingis och Raffe hittar saker på sin utflykt som de undersöker tillsammans och pratar om. När de möter ett hinder, i detta fall en stock som ligger i deras väg, så hjälps de åt att ta sig över det. Intrigen är mycket enkel men lyckas ändå beröra värdet av att ha en vän att dela upplevelser och lösa problem med. När författaren låter kretsen utökas med en ny vän på slutet så vävs vikten av att inkludera andra barn i leken in i berättelsen.

Pingis och Raffe 2

Sjömillas illustrationer skildrar de olika känslouttrycken hos karaktärerna på ett tydligt sätt för den lilla läsaren som enkelt kan urskilja nyfikenhet, förvåning och glädje. Sammantaget så är Pingis och Raffe hittar en vän en sympatisk bok som jag gärna läser för mitt barn!


Pingis och Raffe hittar en vän
Författare: Åsa Nordström
Bild: Mikael Sjömilla
Förlag: Olika (2015)
ISBN: 9789185845699
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris