Etikett: Katarina Dahlquist

Maya och Havsfolket

 

 

 

 

I denna lättlästa fantasyserie (Gryningsserien) från Sagolikt Bokförlag i fem bokdelar har jag bekantat mig med de tre första böckerna i serien. Det handlar om Maya och hennes möte med Havsfolket via hennes nya vän Yaz. I första delen Vattenspår lär Maya känna Yaz, som flyttar in i huset bredvid hennes. Det är något märkligt med den nya familjen känner Maya, som blir nyfiken och undersöker saken och så är hon plötsligt vän med Yaz och börjar så smått få reda på hemligheter kring hans liv. I andra boken Månkraft närmar sig Maya och Yaz varandra än mer och saker sker i vattnet som är både magiska och otroliga. Havsfolket är inte att leka med, men Maya kan inte motstå sin inre längtan till Yaz och livet i havet fascinerar henne, fast hon kan samtidigt ibland känna en rädsla.

Jag lät min 11-åring läsa böckerna och hon tycker att de är bra och fängslande – för det finns en lockelse i att det handlar om havet och det okända på havsbotten. Maya väcker frågor hos oss båda, vem är hon egentligen? Hon som kan och får närma sig varelser från havet? Tredje boken Blodsband innehåller än mer dramatik. Yaz börjar i Mayas klass och det är tur att han har Maya kan jag avslöja. Yaz och Maya är som gjorda för varandra och ändå inte, för en Havsvarelse och människa bör inte beblanda sig. Men det är ohjälpligt för sent, de kan båda höra varandras röster inom sig och de tillhör varandra på ett magiskt vis. Både jag och min 11-åring känner av flödet i själva texten. Detta tillsammans med dramatiken och de övernaturliga inslagen tror jag kan ge en skjuts i läsandet för dem som ännu inte närmat sig de tjocka böckerna.

Illustrationerna är som gjutna till texten. Åh, vad bra det är med bild till text även för lite äldre barn! De svartvita bilderna är tecknade av Katarina Dahlquist och hon har tecknat Havsvarelserna på ett så självklart sätt, vackert och ibland lite lätt skrämmande.

Vattenspår
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag (2011)
Antal sidor: 60
ISBN: 9789197668187
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Månkraft
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag (2011)
Antal sidor: 61
ISBN: 9789186861124
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Blodsband
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag (2012)
Antal sidor: 61
ISBN: 9789186861148
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Syster Varg & Yla i natten

Med endast blicken som vägledare så kände jag direkt att bilderna, som omger båda bokomslagen och flera sidor inne i böckerna, gav mig den där känslan av att detta vill jag läsa, detta vill jag bli berörd av. Vi får lära känna Sandra och hennes tvillingsyster Teresa, Tea kallad. Tea kom bort i svampskogen vid fyra års ålder och när Sandra fyller 10 år finner polisen Tea förvildad i skogen. Tea har vuxit upp bland vargar och är mer djur än människa och tiden som följer blir en tid av anpassning för Tea. Första boken Syster Varg handlar mycket om denna anpassning och Teas möten med sin ursprungliga familj och andra människor kring dem. Det blir en tuff tid för Sandra som måste utstå prövningar där Tea är inblandad. Vargjägarna blir ett farligt yttre hot mot Tea och hennes vargfamilj. Jägarnas brist på empati betonas och meningslösheten i att vilja döda vargar för att det ska så vara. Tea behåller kontakten med sin vargfamilj och blir efter en tragisk incident deras flockledare. Sandra och Tea finner tillbaka till sin syskonkärlek, mamman och pappan får även de närma sig sin Tea, men alla får ta mycket hänsyn då Tea är vild till sinnet och när som helst kan hennes instinkter slå till.

Andra boken Yla i natten är om möjligt ännu mer på liv och död. Vargarna och systrarna flyr för sina liv. Jaktlaget vädrar nämligen åter varg, en av deras hundar har vad de tror blivit skadad av en varg. Vargungar har också tillkommit i flocken och då blir jägarnas intresse att skjuta av vargarna ännu större. Till läsarens glädje har Yla i natten ett hoppfullt slut och ett rättvist vill jag tillägga. Båda böckerna berör flera områden, såsom syskonkärlek, vänskap, vuxna som går att lita på och så vuxna som sviker och jag gör min egen tolkning och ser även denna historia om tvillingflickorna som ett slags inlägg i vargdebatten. Författaren tar, enligt mig, tydlig ställning för vargarna och jägarna framställs som känslokalla och oförstående. Detta är inte mig emot, jag tycker om böcker som visar vägen mot ett medvetet och varmare samhälle. Vargarna framställs dock inte förskönande utan som de djur de är och vargens ibland farligt avvaktande inställning mot främlingar beskrivs väl. Min 11-åring kom fort in i dessa böckers värld och hon ser precis som jag fram emot en planerad tredje del i denna serie som ingår i Skymningsserien, en serie med spännande och annorlunda berättelser. Sagolikt Bokförlag har många olika teman i sina bokutgivningar och jag känner hopp när jag fått ta del av dels denna serie och dels annat från deras spännande utbud.

Syster Varg
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag (2010)
Antal sidor: 119
ISBN: 9789197668187
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Yla i natten – andra boken om Syster Varg
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag (2011)
Antal sidor: 117
ISBN: 9789186861070
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Kalle som lucia


Den 5 december går Kalle till förskoleklassen med fjärilar i magen, för det är nämligen dags att få veta vem som ska vara årets lucia! Han skriver sitt namn på en lapp och lägger den i burken som fröken har. Nu är det bara att hålla tummarna för att det blir han; han vill vara magisk och strålande och läsa dikten som han själv har skrivit och tränat så på!

Fröken drar en lapp ur burken…och på den står det…KALLE! Det visar sig att det inte bara är Kalle själv som skrivit en lapp med ”Kalle” på, utan sex av kamraterna har också gjort det. Alla barnen tycker dock inte att Kalle ska få vara lucia, någon säger: ”En lucia ska ha långt hår…”. Under dagen försöker Kalles fröken att få honom på andra tankar genom att föreslå att han ska vara stjärngosse istället, eller att de kanske kan ha både en flicklucia och en pojklucia och att Kalle då kan ha ljus i händerna istället för på huvudet.

Hemma vid middagsbordet upptäcker Kalles mamma och pappa att något är på tok och Kalle berättar vad som hänt under dagen. Då tar föräldrarna med honom på en shoppingtur där ett lucialinne med rött band, en luciakrona och en peruk med långt blont hår införskaffas! Nu finns inga hinder för att Kalle ska kunna vara lucia! Eller?

 

 

 

 

 

 

 

När Kalle stolt visar upp sig i sin mundering nästa dag blir fröken besvärad och berättar att det tyvärr är bestämt på skolan att lucian ska vara en flicka. Kalle blir så ledsen att tårarna kommer och hans kompis Maja kommer och tröstar och säger till fröken att hon tycker att Kalle ska få vara lucia i alla fall! Men det tycker inte rektorn eller skolan. Detta resulterar i två mycket upprörda föräldrar som gör en visit hos rektorn, men ska det kunna ändra på saken? Slutet i boken är oväntat men bra, mer än så avslöjar jag inte!

Boken om Kalle som lucia är charmig och rolig, men den handlar också om utanförskap, att inte få vara den man är och om att bli orättvist behandlad. Jag tycker om Annette Skålbergs och Katarina Dahlquists böcker, inte bara för att de har fantastiskt mysiga illustrationer och härliga berättelser utan för att de vågar ta upp ämnen som ibland kan vara svåra att prata om och förklara på ett bra sätt.

Ha en riktigt trevlig lucia ni alla som läser Barnboksprat!

Kalle som lucia
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt bokförlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789197668163
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Prinsessan Kristalla

Den här boken fullkomligt kryllar av allt en äkta traditionell sagobok brukar innehålla: en vacker prinsessa, en kung och en drottning, en massa prinsar som ska tävla om prinsessans gunst, en otäck (?) drake och ett kungarike som ska lämnas över från en generation till en annan. På flera ställen dyker också det klassiska talet tre upp; prinsarna får tre uppdrag de ska klara för att få gifta sig med prinsessan, budet utropas i dagarna tre och vid ett tillfälle får prinsessan tre dagar på sig att välja vilken prins hon vill gifta sig med. Jaha tänker du kanske nu, men vad är det som är så annorlunda med den här boken då jämfört med alla andra sagor om prinsessor? En hel del faktiskt!

I boken får man följa med från det att prinsessan Kristalla föds en kall vintermorgon tills hon gifter sig. När Kristalla är liten får hon allt hon pekar på men är ändå inte lycklig, hon saknar verkligen att ha en vän. Den enda som hon ser som sin vän är den (som andra tycker) hemska draken som bor i en grotta i kungaberget. Kristalla förstår att draken känner sig lika ensam som hon och tar sig till drakens grotta. Hon blir påkommen och förbjuden att gå dit mer, men då bestämmer hon sig för att rymma. Hon hamnar i skogen och blir nästan uppäten av köttätande växter när en flicka med svärd kommer till hennes räddning! Flickorna blir vänner och Kristalla ger Vilda sitt kungasmycke som hon bär om halsen. Tyvärr kommer kungen och drottningen på dem och brännmärker Vilda och förbjuder dem att träffas mer, kungliga personer får inte beblanda sig med vanligt folk.

Kristalla blir en mycket sorgsen flicka som slutar prata och skratta, åren går och när hon är 18 år är det dags för henne att gifta sig. Prinsar från när och fjärran kommer för att utföra de uppdrag som kungaparet har bestämt och säger åt Kristalla att välja den prins som får det att pirra i hennes mage. Kristallas mage pirrar inte av att träffa någon prins alls! Till slut tröttnar föräldrarna och bygger in prinsessan i ett torn varifrån den enda vägen ut är att bli räddad av en prins. Om hon själv inte valt ut en prins inom tre dagar kommer föräldrarna att välja åt henne. När hon står där uppe i tornet hör hon att prinsarna tänker döda draken, och det kan hon bara inte låta hända! Hon klättrar ner för tornet och hamnar så småningom utanför svärdsmidarens hus i skogen, och vem öppnar dörren där om inte Vilda?!

Som alla sagor slutar även denna med att prinsessan (som sen blev drottning) lever lycklig i alla sina dagar! Men vem var det egentligen hon gifte sig med, den enda som fick hennes mage att pirra?? Om du inte redan listat ut det får du läsa boken. Eller förresten, läs boken även om du har listat ut det, för det är en riktigt mysig sagobok men härliga illustrationer och ett riktigt coolt kärlekspar!

Prinsessan Kristalla
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt bokförlag
Antal sidor: 44
ISBN: 9789163330070
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

 

Vem kan älska Ella?

En morgon när 91-åriga uteliggaren Elvira tar sig in i en trappuppgång för att värma sig hör hon ett märkligt ljud. Hon lyssnar och letar, och bakom trappan i en korg ligger en bebis! På en skylt i korgen står det ”Vem kan älska Ella?” Elvira bestämmer sig snabb för att hon ska ta hand om Ella.

Elvira och Ella bosätter sig i hamnen i en slags hydda som Elvira bygger. Tiden går; snart har Ella blivit så gammal att hon börjar gå och prata och på nästa sida i boken har hon hunnit bli fyra år. Nu börjar Elvira att bli riktigt skröplig, hon orkar inte längre driva omkring på gatorna så det blir svårare att skaffa mat. När polisen ibland dyker upp får Ella gömma sig för att inte bli omhändertagen. En morgon vaknar inte Elvira inte vaknar från nattens sömn. ’Då gör Ella som hon blivit tillsagd; hon tar sina saker och ger sig iväg för att hitta någon ny som kan älska henne.

Ella letar efter någon som vill ta hand om henne; runt halsen har hon sin gamla skylt med texten ”Vem kan älska Ella?”. Hon håller upp den för en man som hon tycker ser snäll ut men han bara skrattar åt henne. Hon flyr från platsen och hamnar på en bänk på ett litet torg. Plötsligt sätter sig två män bredvid henne, de är glada och pussas och pratar om att de älskar varandra och Ella önskar att de kunde se hennes skylt. Nästa dag dyker de två männen upp igen, den här gången verkar de stressade och äter lunch snabbt innan de försvinner. Kvar på bänken ligger en väska! Ella öppnar den och studerar innehållet; hon hittar namn och adress till en av männen och där finns även nycklar. Ella bestämmer sig för att lämna tillbaka väskan till Anton på Kungsgatan, men ingen öppnar när hon ringer på. Då provar Ella en nyckel i låset och den passar! När Ella är där inne i lägenheten hör hon att någon kommer men gömmer sig i en klädkammare.

Klädkammaren hemma hos Anton och Adam blir Ellas nya hem, hon lyckas hålla sig gömd där flera dagar utan att bli avslöjad. En natt blir ensamheten för stor där i klädkammaren, hon ser på Anton och Adam som ligger och sover så gott och plötsligt klättrar hon upp i sängen och lägger sig mellan dem! Hur ska detta sluta?

Jag har blandade känslor när det gäller den här boken, samtidigt som jag tycker om den för den handlar om kärlek och hopp och har ett lyckligt slut så känns den samtidigt obehaglig. Visst, det är en påhittad historia och det här skulle nog (förhoppningsvis) inte kunna hända ett barn i Sverige idag (men säkerligen någon annanstans i världen tyvärr). Den gamla damen Elvira tar ju hand om Ella så gott hon kan, men är det inte väldigt ansvarslöst att ”behålla” bebisen själv och låta henne växa upp som hemlös i stället för att se till att hon blir omhändertagen? Det är ju inte fråga om några dagar, utan om många år som går! Till slut får ju Ella i alla fall en familj som hon så länge önskat sig, så jag kan andas ut och känna mig förvissad om att allt kommer att ordna sig. Jag har läst flera böcker från Sagolikt bokförlag, och som vanligt är Katarina Dahlquists bilder alldeles underbara, hon är helt klart en av mina favoritillustratörer!

Vem kan älska Ella?
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt bokförlag
Antal sidor: 40
ISBN: 9789197668149
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus