Inte nu igen Amanda!

Maria Davidsson är en författare och illustratör som skriver för barn och unga vuxna. Inte nu igen Amanda! utkom 2019. Blä för Nadine som gavs ut 2018, är en fristående bok som ingår i samma serie. Maria Davidsson är även formgivare och designer och driver en reklambyrå.

 

Inte nu igen Amanda!, handlar om det som händer ibland, att det är svårt att hålla sig till sanningen.

 

 

Amanda och Julia är vänner och de går i samma klass. En dag får de i uppgift att skriva om sina föräldrar, vad de arbetar med och sådant. Amanda blir sjuk av det. Hon får så ont i huvudet att hon får vila i lärarrummet hela lektionen.

Julias pappa har en cykelverkstad där Julia tycker om att vara. Det händer att Julia blir så trött på Amandas skryt om att hennes pappa ska få en ny bil för att han är chef och bestämmer över alla andra.

Nästa dag ska klassen fortsätta att skriva. Plötsligt är Amanda försvunnen. Fröken går och letar och Julia följer efter. Amanda gråter och gråter och Julia förstår inte någonting. Julia smyger sig undan. Hon går tillbaka till klassrummet medan fröken går och sätter sig för att prata med Amanda, om varför hon är ledsen. Så småningom kommer fröken och Amanda tillbaka till klassrummet.

Fröken börjar skriva på stora tavlan. Med stora bokstäver skriver hon:
DAMMSUGA
TVÄTTA
KLIPPA GRÄSET
LAGA MAT
STÄDA TOALETTEN
Sedan vänder hon sig mot klassen
-Är detta jobb eller nöje?

 

 

Av det blir det ett både allvarligt och glatt samtal. De skrattar till exempel när de talar om ifall det är ett nöje eller ett jobb att städa toaletten.

 

Några barn berättar om föräldrar som passar småsyskon eller städar, nästan för mycket, hemma. Fröken undrar om någons pappa jobbar med sådant hemma. Det gör Amandas pappa.

Julia förstår verkligen ingenting.

Efter skolan går flickorna tillsammans hem till Amanda. Julia får veta att Amanda hittade på om sin pappas jobb, eftersom hon skämdes för att han jobbade hemma. Men Julia får också se att både Amandas mamma och pappa jobbar med sådant som Julia tycker är spännande och roligt. De skrattar mycket den eftermiddagen och Julia tycker Amanda är annorlunda.

Hon är mjukare och gladare på något sätt.

När de promenerar sida vid sida för att hälsa på Julias pappa i cykelverkstaden, pratar de om vad de skulle vilja göra när de blir stora.

 

 

Boken har 53 sidor. Typsnittet är enkelt och tydligt. Det är relativt mycket hela textsidor i boken, som inte är indelad i kapitel.

Bilderna är tecknade, många är färglagda och de illustrerar oftast någon detalj eller speglar energin i något enskilt som uttrycks i berättelsen


Inte nu igen Amanda!
Författare: Maria Davidsson
Illustratör: Maria Davidsson
Förlag: Idus
ISBN: 9789188964038
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Recensionsex från förlaget.

Var tar rymden slut?

Detta är Karin Jacovs fjärde bok om Malte Modig. Den första boken om Malte kom 2014 och beskrivs som ”En vardagsnära berättelse om rädslor och mod”. Malte Modig och världsalltet är utgiven 2019.

 

Malte tänker så mycket att han inte kan sova. Han tänker på att stjärnor kan ha slocknat fast vi inte märker det, som farfar berättade. Han tänker på rymden.
Vart tar den slut?
Och när den tar slut vad finns det då?

Malte har sovit lite och orkar inte leka med sin bästa barnkompis Märta som är så bra på att hitta på saker. Han går till grannen Kerstin, som är hans bästa vuxenkompis, i stället. Han berättar om de jobbiga tankarna om att inte veta, som kommer när han ska sova. Han funderar vidare över vad som händer sedan, bortom rymden och när man dör. Kerstin som inte ofta tänker på rymden behöver fundera
Sen säger hon:
Vet du Malte, jag blir lugn av det i stället.
// … //
Det känns som att vi hänger ihop på något vis allihop, med världsalltet.

Kerstin formar armarna till ett långt liv och visar hur mycket Malte har kvar.
Då känns det lite bättre.
När Malte ska sova gråter han när han inser att Kerstin har en mycket mindre bit kvar. Han är ledsen nästa dag och arg på världsalltet.

 

Språket är relativt enkelt men rymmer en filosofisk mening. Det abstrakta kläs i tankar. Som läsare är det lätt att känna igen känslovågorna som kan komma och gå, för både barn och vuxna, i olika situationer i livet. Illustrationerna i nedtonade färger har drag av serieteckningar, samtidigt som de har ett måleriskt uttryck. De ackompanjerar berättelsen med vardaglig stämning och dramatik. Tillsammans förmedlar text och bild en lågmäld intensitet som engagerar läsaren i Maltes grubblerier över det stora och det lilla. Kanske skulle boken vunnit på att ha sidor i mattare papperskvalitet och ett typsnitt som harmonierar mer med bilderna och texten.

Mot slutet låter författaren Kerstin och Malte åka på en utflykt. Kerstin vill inte tala om vart de ska i förväg.

– Det här är ett Observatorium, säger Kerstin
Här kan man spana på rymden med särskilda kikare, teleskop. Kanske känns den inte så otäck om du lär känna den, tänkte jag.


Malte Modig och världsalltet
Författare: Karin Jacov
Illustrationer: Kajsa Lind
Förlag: Idus
ISBN: 9789175779638
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Recensionsex från förlaget.

 

Häxvrålet

 

Häxvrålet är en välregisserad iscensättning av vad som kan ligga bakom saker som händer. Sådana saker som någon (i boken Alva) oförskyllt får stå till svars för.

 

Andra ser, hör och förstår inte det som Alva upplever när hon hittar en häxa med glittrande cape bland påskpyntet. Fröken har plockat fram det för att barnen och hon tillsammans ska klä påskriset i klassrummet.

Häxan välter riset, drar iväg och ställer till det på flera sätt. Hon kastar ärtor på andra, hon får Alva att springa efter henne och nästan krocka med en cykel och hon stökar omkring i godisaffären. Fröken och några barn i skolan blir arga på Alva för det som sker. Alva blir förstås ledsen för det och känner sig oskyldigt anklagad.

Jag tycker det är en bra balansgång i beskrivningarna av vad som är faktiska händelser och vad som är händelser som kanske bara sker i Alvas fantasi samt hur händelseförloppet uppfattas av omvärlden. Allt  får sin förklaring, men man kan inte vara helt säker på precis vad som hände. Om det kanske rent av var trolleri eller fantasi. Eller alldeles vanlig verklighet.

En viktig sak är dock att Alva får upprättelse. Rut i godisaffären verkar förstå mer än de flesta. Ingen är arg på Alva längre. De som var arga förstår efterhand att det finns andra förklaringar till det som skedde, än att det var Alva som var klumpig och bråkig. Och kanske är det tack vare Alva som Rut överraskar barnen i klassen med ett påskägg fyllt av godis.


Häxvrålet
Författare: Ewa Christina Johansson
Illustrationer: Sofia Gregersen
Förlag: Idus förlag
ISBN: 9789175779621
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Tack till förlaget för recensionsexemplar!

Sommarens skatter

 

Storasyster och lillebror sitter i bilen med pappa, som kör med fönsterna nedvevade så att vinden blåser genom den varma bilen.

 

 

Barnen vill köpa glass i kiosken vid stranden som de stannat vid, men pappa säger att han inte har några pengar med sig … Kan det stämma?

De glömmer besvikelsen när de får springa i sanden ned till vattnet.

Sedan ger de sig iväg för att samla skatter på stranden. De hittar alla möjliga sorter av snäckor och de får snäckor av andra barn som hittat skatter i och vid vattnet.

Storasyster och lillebror leker och samlar sina skatter i varsin hink och plötsligt har de kommit ganska långt bort från pappa och hans randiga parasoll.

 

Men de se fortfarande parasollet och vänder tillbaka. De hittade en och annan strandsnäcka. Lillebror bökade ner fötterna för varje steg han tog. Plötsligt klirrade det till som av metall.

De har hittat en nyckel som kanske går till en skatt … När de visar pappa alla sina skatter säger han att de är jättefina men att någon kan ha tappat nyckeln och därför måste de lämna den i kiosken.

De gör som pappa säger, fast de helst inte vill lämna ifrån sig skatten. Damen i kiosken blir så glad för det är hennes nyckel de har hittat. Hon vill ge dem hittelön och låter dem välja varsin, ja just det … Glass!

Jag tycker den enkla texten och illustrationerna skapar en berättelse där jag både känner vinden i håret och känslan av att ha fötterna i varm sand. Författaren ställer några få frågor till oss som läser eller lyssnar. Det fungerar bra för att vi ska känna att just vi är tilltalade och inbjudna till stranden med sommarens skatter. Boken avslutas med ett fint målat uppslag som visar tio olika sorts snäckor och allra sist får vi tips på sommarpyssel med strandfynd.

 


Sommarens skatter
Författare: Jenny Lindqvist
Illustrationer Jenny Lindqvist
Förlag: Idus Förlag
ISBN: 9789188964311
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Lilla grodan, morfar och döden

 

 

 

Jag läste Lilla grodan, morfar och döden tillsammans med två barnbarn som satt i mitt knä. Det var E 5 år och H 3 år. Lilla H gled ned och kom tillbaka några gånger. E däremot var mycket uppmärksam och engagerad. Hon ställde någon fråga, men framförallt lyssnade hon intensivt.

Ofta går det bra att omformulera en text utan att förändra en historia alltför mycket. Döden och tro är inte så enkla ämnen och i det här fallet ser jag en risk i det och att inte göra Lilla grodan, morfar och döden rättvisa. Som jag ser det är berättandet, formuleringarna, funderingarna och dialogen mellan sköldpaddan morfar och barnet grodan det centrala. Och inte historien. Det är helt enkelt svårt att vara boken trogen så jag håller min beskrivning ganska kort och ger er några utdrag som exempel på berättandet.

Grodan ska sova och morfar har läst. Lilla grodan vill veta vad som händer när man har dött. Alltså inte när man dör utan vad som händer efter att man har dött.

Det är det ingen som riktigt vet. Men många har gissat, funderat, tänkt stora tankar och fantiserat om det. Om du vill kan jag försöka berätta lite? (säger morfar)

Morfar berättar om att några tror att det finns en himmel dit man kommer och om änglar. Lilla grodan vill ha vingar. Jag skulle bli världens bästa flygande ballerina.
Du skulle vara en fantastisk konstflygande ballerina.
(svarar morfar)

Morfar fortsätter berätta om de som tror att den som dör föds på nytt. Och att man lever flera liv men i olika skepnader.
Vad tror du att du var …?  Morfar tror att han varit på ett skepp och säger: Det är som att ljudet av vågorna och den salta doften gör att jag minns något jag inte längre kommer ihåg.

Sedan talar morfar om en själ. Han säger att några tror att alla människor har en själ och att den lämnar kroppen när vi dör. En själ, säger morfar, är osynlig som ett spöke och är som personen som har dött fast utan en tung kropp att släpa på. Lilla grodan tycker att vara osynlig är som att vara en superhjälte och att om man är ett osynlig kan man spionera och få reda på mycket man undrar över.

Det finns också de som … tror att ingenting händer när man dör. De tror att allting slutar vara. Grodan tycker det låter tråkigt, men morfar säger att … om du inte finns, kan du inte känna att det är tråkigt. Eller roligt. Det är bara ingenting.

Vissa tror på en framtid långt efter döden. De tänker att de vill frysas ner och bli väckta till liv igen när man kan bota alla sjukdomar, säger morfar. Usch! Det låter läskigt. Och trångt om ingen någonsin dör.

 

När morfar har berättat det här och lite till frågar han: Vad tänker du nu min lilla groda? Lilla grodan vill blanda … lite av varje liksom. Först tycker grodan att man kan vara ett spöke som får veta sådant man undrar över. Sedan vill hon flytta till himlen och träffa de hon saknar. När jag kommer dit kan jag träffa dig där morfar!
I så fall flyttar jag in med dig i molnhuset och lagar pannkakor till frukost varje dag.

När lilla grodan har fått en godnattkram och morfar är på väg ut frågar lilla grodan: Vad tror DU händer när man dör?
Jag vet inte hjärtat mitt, men jag är oändligt nyfiken.

Berättelsen och bilderna framställer på ett fint och, som jag tycker, finurligt vis lika människors, religioners och folkslags tro. Den ger näring och tröst till funderingar man kan ha om döden. Dialogen mellan Sköldpaddan morfar och barnet Lilla grodan är högst personlig, men känns fri från värderingar. Och bilderna som håller om texten både högt och lågt är viktiga för upplevelsen. Att författaren som också illustrerat boken använder djurkaraktärer i stället för människor upplever jag tar udden av den värderande laddning som människokaraktärer kan ha. Djuren gör att bilderna per automatik är alternativa men de känns ändå självklara och naturliga i kontexten.

Jag berättade för barnen att jag skulle skriva om boken och att jag gärna ville skriva vad de tyckte om den. Från E kom ett snabbt svar att den var bra, jättebra faktiskt, medan H inte sade något spontant. Men på en direkt fråga svarade hon: Jag tycker den var lite läskig.

Vi läste en annan bok emellan, men sedan ville båda höra om Lilla grodan igen. Nu frågade E mer utifrån texten och H tittade på och pratade om bilderna. Som godnattsaga valde barnen att höra Lilla grodan, morfar och döden för tredje gången denna dag och när vi talade i telefon här om dagen frågade E: Har du skrivit om boken nu och att jag tycker det är en jättebra bok?


Lilla grodan, morfar och döden
Författare: Julia Groth
Illustrationer:Julia Groth
Förlag: Idus förlag AB
ISBN: 9789175779614
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Tack till förlaget för recensionsexemplar!