Efter att ha läst John Greens underbara böcker Förr eller senare exploderar jag, Var är Alaska? och Pappersstäder har jag ganska (läs mycket) höga förväntningar när jag får Katherine-teorin i min hand. Ska den hålla samma höga standard som de andra? Kommer jag att falla pladask för karaktärerna i boken liksom jag gjort tidigare? Kommer jag att gråta? Skratta högt? Få svårt att lägga den ifrån mig?
Colin heter huvudpersonen i Katherine-teorin. I 2-årsåldern upptäckte hans föräldrar att han var ett underbarn, en ovanligt smart kille, vilket gjorde att han blev en ganska udda person som under uppväxten fick stå ut med en hel del tråkigheter i skolan. Nu är han i 17-årsåldern och har haft exakt 19 förhållanden i sitt liv; alla med tjejer vid namn Katherine (med exakt den stavningen också). Nämnas bör också att en av Colins favoritsysselsättningar är anagram…
När vi träffar honom har han precis blivit dumpad av K-19 och är så fruktansvärt olycklig att han egentligen inte vill göra någonting…hans bästa (och enda) kompis Hassan kommer och ser till att han inte ligger kvar på golvet och stirrar in i mattan för evigt!
De två kompisarna ger sig ut på en roadtrip som de sent ska glömma. De hamnar av en minst sagt underlig anledning i avkroken Gutshot, där de får jobb hos en kvinna som äger en fabrik där det tillverkas – hör och häpna – tampongsnören! Kvinnan bor i ett knallrosa gigantiskt hus och har en dotter som heter Lindsey. Killarna får bo hos kvinnan och hennes dotter medan de jobbar med att intervjua arbetare och före detta anställda på fabriken. Stackars Colin kan inte låta bli att tänka på Katherine och varför hon dumpade honom. Han blir så besatt av tanken att ta reda på varför samtliga Katherine gjort samma sak och börjar utarbeta ett matematiskt teorem som ska visa förloppet.
Frågan är också om Colin ska hitta Katherine nummer 20 i hålan Gutshot? Eller kommer någonting helt annat att hända, månntro?
Boken är full av fotnoter där man bland annat får läsa om matematik och massor av andra saker. Översättaren har verkligen fått en hel del att jobba med när alla Colins anagram ska bli på svenska! Det måste ha varit en rolig utmaning (om man som jag gillar ord och språk förstås, men det förutsätter jag att man gör när man jobbar som översättare)!
Det blev inga tårar av den här boken, däremot en hel massa skratt och John Green levererar en härlig feelgood-roman – igen! Jag kan varmt rekommendera Katherine-teorin!
Några av mina favoritmeningar från boken:
”Colin föredrog att bada, en av hans allmänna principer här i livet var att aldrig göra något stående som gick lika bra att göra liggande.”
”Jo, medan du var på toa så slog jag mig ner vid det här picknickbordet i Röfkrull, Kentucky, och upptäckte att nån skurit in GUD HATAR BÖG, vilket är fullständigt löjligt, frånsett att det är en mardröm rent grammatiskt. Så jag ändrar det till ’Gud hatar baguetter’. Vilket är svårt att inte hålla med om. Alla hatar baguetter. ’J’aime les baguettes’, muttrade Colin.”
”Aldrig tidigare hade tampongsnören varit så vackra som när de böljade upp och ner i vinden, landade på marken och så virvlade upp och svävade vidare igen […]”
Efter du har läst boken kan du besöka sidan där John Green svarar på frågor om den:
http://onlyifyoufinishedkatherines.tumblr.com/
Andra böcker av John Green som Barnboksprat har skrivit om:
Förr eller senare exploderar jag
The Fault in Our Stars (= Förr eller senare exploderar jag på engelska)
Looking for Alaska
Katherine-teorin
Författare: John Green
Förlag: Bonnier Carlsen (2015)
ISBN: 9789163882760
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Greta går i första klass och nu dyker hon upp för andra gången i serien ”Mystiska skolan”, och berättar om en märklig episod från sin skola, som hon tycker så mycket om. Det finns inget uttalat ont som vilar över denna skola, mer ett ständigt närvarande ovisst förflutet.
Bildtekniken är varierande och snygg och personerna har skilda tydliga uttryck och ett slags levande ansikts- och kroppsspråk efter hur de känner sig.