Nu är det midsommartid och det är mycket aktivitet bland både växter och djur. Maskros, klöver, rabarber. Och knölsvan. Tur att humlan finns som har så lång tunga att den når ner till nektarna i rödklöverns djupa blomställning. Nu firar Linnea sommarsolståndet och får smörblomman att räcka hela året.
Linneas årsbok handlar om Linnéa som månad för månad följer och utforskar naturen i sin närhet. I stadsmiljö och närmare naturen. Hon berättar om spännande saker som hon är med om under året. Det är initierat och sakligt beskrivet med stor respekt för läsaren. Hon har en vän med det passande namnet Blomqvist, som har en kolonilott. Han kan mycket om växter, djur och att odla. Författaren och illustratören berättar en historia med text och vackra lekfulla akvarellbilder. I berättelsen väver de in fakta och kuriosa och en form av interaktivitet. Linnea gör saker som vi läsare också kan göra. Tittar på fåglar, gör nässelsoppa, är sakletare som Pippi Långstrump, gör fläderblomssaft, gör ett herbarium (eller ”bara” torkar blommor), gör en fågelmatare, förbereder lökar o.s.v. Och hon är bra på att lägga märke till hur djur och natur lever och hur olika saker växlar och förändras med årstiderna.
Juli handlar om strandfynd, flaskpost och vilken fläder som har blommor som kan bli till saft. Skördetiden börjar i augusti, i september får vi veta mer om träden i staden och vilket löv som hör till vilket träd. Blomqvist bjuder på en förklaring till varför löven ändrar färg, från grönt till rött och gult, i oktober. Kolonilotten stängs och Linnea ordnar ett vinterrum i november och hon får faktiskt ett svar på flaskposten hon skickade i juli. Det kan bli julklappar och julpynt i december, med delar av sommarens fynd. Allt beskrivs med tydliga förklaringar för den som vill pröva själv. Vem som mår bra av vilket fågelgodis och hur du bäst serverar det beskriver Linnea för oss i januarikapitlet.
Växterna vilar, kanske gör vi också,det. Under vintermånaden februari får vi i alla fall bekanta oss med ett djurliv under snön. Våren glimtar i mars, då kommer koltrasten och tussilagon tillbaka. Linnea sår frön inomhus, de växer så det knakar. Några jordnötter planterar hon i en kruka och vårens första fjäril ser hon i April. Nu har vi gått året runt och kommit fram till maj månad och Linnea plockar en blomma, lär sig om dess delar och får använda Blomqvists gamla växtpress. Sist men inte minst får vi läsa om hur man gör om man vill laga en nässelsoppa.
Om man vill veta mer eller resonera och diskutera vidare, till exempel om var Viktoriahuset ligger, Vad är en lejdare, Hur läser man en tabell? Då finns det en hel sida i slutet av boken med tips. Och man vill veta mer!
(det går förstås också att söka fritt på Google)
Denna utgåva är ”En lätt reviderad nyutgåva av den klassiska Linneas årsbok med text av Christina Björk och bilder av Lena Andersson.” Första utgivningen var 1982 med originalform av Lena Andersson och Christina Björk.
Författare: Christina Björk
Illustrationer: Lena Andersson
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129729177
Jag skriver på ett manus – ja, eller egentligen är råmanuset färdigt – med ungefärlig målgrupp 9-12 år där drakar är väldigt viktiga. Alla huvudpersonens drömmar kretsar kring drakar och boken utspelar sig under hennes första möten med dem.
Drakar – Stora boken om bevingade bestar: från Smaug till Katla av Peter Bergting ger en härlig överblick av kända drakar från böcker, film och rollspel. Boken är fylld av vackra illustrationer av de olika drakar som porträtteras – för varje drake har fått sitt eget kapitel där en sammanfattning av den film/bok/rollspel den har utvecklats för finns med tillsammans med en kort genomgång om drakens levnadsöde och jämförelser mellan olika författares drakar (till exempel att Tolkiens drakar tar flera hundra år på att bli fullvuxna, medan Game of Thrones-drakarna blir det på ett par säsonger) och mellan drakar med ursprung i väst eller öst.
Våra nordiska drakar och konsten att spåra dem – efter fältstudier av drakforskare sir Adrian Dratt av Karin Linderoth är en underbar faktabok för alla drakforskare. Skriven som en riktig faktabok – inklusive med faktaboxar för varje släkte med kartor om förekomst, storleksangivelser, information om föda, läte och eldanvändning – med engagerande text, så är det här nog varje drakälskares drömbok.
I andra boken har barnen börjat få någorlunda kontroll över drakarna och har skoj med dem. Ärkefienden Liam har dock något fuffens för sig och drakefruktträdet mår inte bra. Tomas och hans tre vänner måste försöka rädda trädet och stoppa Liam från vad det nu är han gör. Samtidgit håller farfars granne på med något eget fuffens i sin trädgård och Tomas tror att det kan vara anledningen till att trädet dör. Eller kan det ha något med Liam att göra?
Se upp, Stella! är skriven av Susanne Trydal med underbara illustrationer i Ellen Ekmans speciella stil. Du har säkert läst stripserien Lilla Berlin. Samma humor känns igen i bilderna i den här boken även om temat är ett annat.
Valpen av Ingrid Flygare är en mysig berättelse i vardagsmiljö som nog uppskattas av alla barn som gillar djur, och då speciellt valpar.
Jag tycker verkligen om ABC-böcker. De är oftast så välplanerade och inspirerande och de lockar fram den där känslan från barndomen ”hur ser det ut på sidan för min bokstav?” och den känslan är bra. Den känslan vill man ju fånga för den kan leda till ökad läslust.
I Mumindalens alfabet har Annika Sandelin skrivit otroligt fina dikter till varje bokstav. Bilderna är skapade av Tove Jansson som är skaparen av Mumin och hela den magiska Mumindalen.