Jag klyver er itu av Tamara Mivelli hedras den 6e mars 2021 med det nyinstiftade ”Hjärtans Fröjd – litteraturpris till bästa svenska ungdomsbok 2020” under den årliga litteratur- och berättarfestivalen Berättarkraft i samverkan mellan Region Blekinge och Blekinges fem kommuner.
Juryn skriver bland annat att:
”Allt känns äkta och ärligt, läsaren bjuds in se en flik av ett liv och en värld. Utan alla spår av listig dramaturgi, fostrande avsikter eller underhållande romantisk komedi. Och ändå är boken lättillgänglig och bjuder på en lustfylld läsupplevelse.”
Jag kan inte annat än att hålla med. Det här är en bok som trots sin melankoliska ton, sin behandling av svåra ämnen – såsom familjer på brytningsgränsen, flykt och smygrasism –ändå är både lättläst och lustfylld. Texten rör sig mellan poesi och prosa och kapitlen är som korta andningar eller flyktiga tankar. Mivelli hoppar skickligt mellan en tonårings vardag och små, men säkra gestaltningar och tankar som träffar rakt i hjärtat med sin förmedling av en djup inre smärta.
Med ett par lätta penseldrag får vi en skymt av hur det är att komma till ett nytt land som barn. Att vilja passa in så mycket att en glömmer sitt språk. Inte veta om en ska böja Sverige efter föräldrarna eller föräldrarna efter Sverige.
”Några år senare pratar jag högt och tydligt på svenska så att ingen ska tro att vi är något annat. Om vad jag ritat och fiskgratängen vi fått till mat.
Fortsätter monologen när vi kommer hem.
Fortsätter tills jag inte kan något annat.” (s. 63)
Mivelli skriver träffsäkert om utanförskap och att inte veta vart en ska ta vägen sen, när gymnasiet väl är över. Om första kärleken som kanske inte egentligen är den där stora, omvälvande utan mer en trygghet, en flykt, en säker boplats för ett ögonblick, en evighet. Det omöjliga i att vilja passa in. Med pojkvännens familj, med pappans nya blonda familj.
”Jag ser inte ut som något ur Saltkråkan.
Jag ser inte ut som något som går på teve.” (s. 78)
Det är mycket skickligt berättat. Att på endast 122 korta sidor (183 i e-book) gestalta runt ett år i huvudpersonens liv, utan att det känns förhastat eller konstlat, är imponerande.
Jag klyver er itu rekommenderas starkt för både ungdomar och vuxna, men inte för de som vill ha en klassisk roman.
Litteraturpriset Hjärtans Fröjd instiftades nyligen av Region Blekinge till författaren Per Nilssons ära. Per Nilsson, bördig från Sölvesborg har gett ut över 40 böcker riktade till barn och unga och är översatt till 25 olika språk.
Jag klyver er itu
Författare: Tamara Mivelli
Förlag: Rabén & Sjögren (2020)
ISBN: 9789129719499
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.
Mamma fuckar upp är en välkommen bok om ett viktigt ämne som ofta förbises inom barnboksvärlden. Mamma Maja avtjänar ett straff för narkotikabrott och under tiden bor hennes två barn, Petter och Sahar, i ett familjehem. Boken börjar med att barnen besöker mamman i fängelset tillsammans med vad jag gissar är en socialarbetare men som jag först tog för ett annat barn då teckningen inte direkt visar att hon är äldre och inte nämner vem hon är förutom vid namn. Detta är tyvärr ett genomgående drag i boken att rätt många karaktärer dyker upp utan att läsaren får veta vem de är eller vilken deras relation är med de två huvudpersonerna, Petter och Sahar. Ibland är det rätt lättgissat till en kompis eller kompis förälder, ibland förklaras personens relation, som när Sahars pappa dyker upp efter många års frånvaro. Men vid flera tillfällen är det personer som bara finns med på ett uppslag och sen försvinner. Och visst kan det gärna vara så i det riktiga livet, att människor kommer och går i ens liv, speciellt i utsatta barns liv, och på ett sätt kan det sägas förstärka bilden av deras utsatthet, deras beroende av vad vuxenvärlden bestämmer. Men samtidigt gör det att berättelsen känns hoppig, speciellt i de första uppslagen, och att det blir svårare att komma nära karaktärerna.
tillsammans igen, och känslan av att de inte kan lita på henne, att de hade det bättre i familjehemmet, och rädslan för att hon håller på att falla tillbaka igen. Blandningen av att vilja berätta för någon och rädslan för att de ska sprida informationen vidare. Sorgen över att ingen vuxen verkar bry sig och en önskan om att de vuxna bara ska lämna en ifred. Svårigheten i att ha varit tvungen att byta skola igen och därmed ha kommit efter i skolarbetet och inte känna någon, och frågan vad en ska svara när kompisens förälder frågar om mamman.
Men samtidigt som boken visar ett fint realistiskt perspektiv, där mamman faller tillbaka ner i gamla vanor, så har boken tyvärr flera logiska hopp som jag som läsare inte kan släppa. Vad händer med mamman efter att Petter hällt ut hennes tabletter? Hon försvinner bara ur berättelsen där och läsaren får inte reda på ifall hon hamnar i fängelse igen, på behandlingshem, eller finns kvar men bara inte som en stabil förälder. Och hur troligt är det att Sahars pappa – som dyker upp efter att ha varit borta sen Sahar var tre – inte bara ska gå in som en stabil förälder till henne men också ta sig an hennes storebror Petter som inte är hans barn? Det låter som en fin lösning på barnens situation, men är den realistisk? Får Sahars pappa ens det?
En av de bästa böcker jag läst i år är Seluah Alsaatis debut Inte din baby. I den möter vi Samira som har tre krav på en kille: 
Jag händer jämt är Emma Rävås debutroman och hon levererar verkligen direkt. Hon skriver på ett väldigt målande sätt och det är lätt att läsa och vilja läsa vidare. I Jag händer jämt gestaltar Rävås en ung dysfunktionell relation där huvudkaraktären Andrea dras in i en relation av den några år äldre Hedvig som misshandlar henne psykiskt såväl som fysiskt och lämnar henne i en spillra efteråt.
Madeleine tror inte att de hon bor med är hennes riktiga föräldrar. Hon är så olik dem att det måste blivit något fel på BB. Därför har hon ett uppdrag under sommarlovet efter nian: att hitta de rätta föräldrarna. Sedan måste hon reda ut om hon är gravid (eftersom hon vaknade upp bredvid skolans töntigaste kille och inte visste hur det gick till) och hur hon ska göra med det faktum att hon kommit in på naturbruksgymnasiet fastän hon vill gå estet.