Saeculum

saeBastian är medicinstuderande som precis träffat en tjej som heter Sandra. Han får ett erbjudande att få följa med på ett lajv, ett rollspel som kallas Saeculum, som ska utspela sig i de djupaste skogarna miltals från civilisationen. Där ska ett flertal ungdomar och unga vuxna uppleva medeltiden. Utan el, mobiltelefoner eller annat som beräknas som moderniteter ska de tillbringa fem dygn tillsammans. Men det avlägsna skogspartiet har en förbannelse liggandes över sig och snart urartar äventyret från lek till blodigt allvar.

Jag gillar omslaget till den här boken. Tjock pocketbok med svart/vitt omslag som föreställer grenar som sträcker sig likt ett spindelnät mot skyn. Jag tycker det är snyggt!

Men handlingen gör mig besviken. Jag vet inte vad jag förväntat mig men textmässigt använder sig författaren av klyschor och upprepningar som för mig blir för tydligt för vad som komma skall. Jag tycker första halvan av boken är väldigt seg och spänningen som förväntas byggas upp infinner sig aldrig för mig. I andra delen av boken händer dock något som gör att intresset får ny glöd. En oväntad vändning men jag stör mig på trovärdigheten och tänker, att hade det här varit en långfilm, så hade slutet blivit en massa förklarande och mer tjatande än spännande att se. Nej, den gick inte hem hos mig tråkigt nog. Jag älskar ju annars thrillers.


Saeculum
Författare: Ursula Poznanski
Förlag: Opal
Översättare: Christine Bredenkamp
Utgiven: 201304
Antal sidor: 442
ISBN: 9789172995437

Sagan om den underbara familjen Kanin och Djupsjöns hemlighet

djupsjöns hemlighetLillebror Kanin vill helst undvika att bada i den läskiga Djupsjön. Han har följt med sina två äldre syskon till stranden för att han tycker så mycket om att vara med dem. I alla fall när de är snälla och inte retas. Storasyster och Storebror är fisk-skådare. De samlar in exotiska fiskar och ritar av dem i sin bok. Efteråt släpper de ut dem igen. Men när syskonen dyker efter fler fiskar så försvinner de i havsdjupet. Det enda lillebror hör är att de vrålar efter hjälp och något om ett sjöodjur. Nu blir lillebror tvungen att rädda dem, trots att han egentligen inte vågar.

Jag är stort fan av Jonna Björnstjernas böcker om den underbara familjen Kanin. Malin Skals har tidigare på Barnboksprat recenserat både Sagan om den underbara familjen Kanin och monstret i skogen och Godistrollet. Till min favorit hör Sagan om den underbara familjen Kanin och fru Skräck men jag tror minsann denna bok tog hem favorit-titeln.

IMG_4515

Jonna Björnstjernas bilder är rikligt illustrerade med en unik, egen stil som jag finner mycket stimulerande. Tonen i boken (och även i de andra böckerna) är kittlande otäcka men samtidigt mysiga och underhållande. Mysrysare är nog rätt ord. Jag älskar allt från val av typsnitt, bildernas placering, språket och den påhittiga storyn. En sådan där riktig saga som innehåller en bra uppbyggnad av spänning och naturligtvis med ett gott slut. För slutet är så bra. En bok som glädjer en barnboksälskare och lämnar en med ett saligt leende och lycka i bröstet.


Sagan om den underbara familjen Kanin och Djupsjöns hemlighet
Författare: Jonna Björnstjerna
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivning: 201304
Antal sidor 32
ISBN: 9789163874154 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Toro! Toro!

toroÅret är 1936 och inbördeskriget härjar i Spanien. För den lille pojken Antonito är krig lika ologiskt som tjurfäktningsarenan där matadoren dödar tjurar. Antonito bor på en gård med sin familj, där fadern föder upp svarta, vackra tjurar. Hans farbror är en känd matador. En dag får pojken uppleva födelsen av en ny kalv som också blir hans vän. Han får namnet Paco. När Antonito till sin förfäran inser att Paco ska få gå samma öde som alla andra tjurar, möta matadören på arenan, så tar han ett ödesdigert beslut för att rädda sin vän.

Boken är upplagd så att den börjar i nutid. Det är nämligen en farfar som berättar sin hemlighet för sitt barnbarn. En hemlighet han burit med skam och dåligt samvete under hela sitt liv.

Jag gillar det svenska omslaget till boken. Den skiljer sig från andra länders eftersom det är gulligt men blir samtidigt lite vilseledande. Historien handlar inte enbart om en pojke och vänskapen till en tjur. Den handlar också om att överleva ett krig men även i kaos finns en vardag och levnadshistorier. Boken är finstämd, sorglig men bär också en gnista av hopp och godhet. Jag fastnar speciellt för en mening:

…människor har en förmåga att vara snälla lika stor om inte större än deras förmåga att vara onda.

IMG_4509

Boken innehåller en del svartgråa teckningar. För min del behövdes de inte men min nioåriga dotter tyckte de kompletterade berättelsen genom att visa bland annat hur ruiner ser ut och krigsplan. En bonus för mystiken i berättelsen också. För vem är den Svarta vålnaden som alla människor pratar om? Boken rekommenderas från 6 år men jag tycker handlingen kan vara svår att förstå sig på för så små barn, just för kronologin (en farfar som berättar om sin barndom) och det svåra temat. Skulle nog hellre föredra från 9 år men allt är ju individuellt. Absolut läsvärd!


Toro! Toro!
Författare: Michael Morpurgo
Förlag: B. Wahlströms
Översättare: Barbro Lagergren
Utgiven: 201303
ISBN: 9789132160967 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Barnens ABC

barnens_abc-18371904-frntlEn charmig bok med pedagogiskt syfte. I boken får man följa alla barnen i en klass som går i en skola som heter Övredalen. Boken tar upp  varje barn i klassen i alfabetiskt ordning. Som att Alice har ett eget rum och Benjamin en vädurskanin. Olika intressen, tankar och drömmar som barnen kan ha fångas upp i lättsamma och roliga teckningar.  Texten är skriven på rim och har två alternativ, antingen läser man den i VERSALER eller i gemener. Boken kan väl fungera som en lätt-att-läsa bok just för dessa möjligheter att välja stora eller små bokstäver. Jag ser den också som en bra grund att diskutera hur olika personligheter vi alla har.  En del saker är vi rädda för, andra är vi bra på eller tycker bara om att göra.

Författaren Malin Jardebrand har skildrat olika personligheter och illustratören Malin Gunnarssons bilder är jordnära, detaljrika och påminner mycket om ett barns teckningar.  På det stora hela blir det en bok som kan locka barnen till att läsa och lära sig alfabetet på ett underhållande sätt.

Rami samlar på stenar från olika länder,
han hittar dem oftast på främmande stränder.
Den finaste han har kommer från Kreta,
men han vill ha många så han fortsätter leta.


IMG_4485


Barnens ABC

Författare: Malin Jardebrand
Illustratör: Malin Gunnarsson
Förlag: Idus förlag
Utgivning: 2012
ISBN: 9789187001062 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Smulan och Larvig handlar

smulan_och_larvig_handlar-rosengren_mikael-22895787-4113693863-frntlEn barnbilderbok som vänder sig till de yngre barnen men som jag inte riktigt fastnade för. På Idus hemsida kan man läsa att Mikael Rosengrens författarskap tog sin början när hans barn föddes. Det här är hans andra barnbok. Den första barnboken heter ”Kapten Geggamoja och Lillpiraten – Äventyret i piratparken och skrevs på uppdrag av ett barnklädesföretag. Där användes en helt annan illustratör. Här är det i alla fall Raquel Welin som jag inte alls känner till och på förlagets hemsida finns ingen information om henne. Det var lite synd. Jag hade gärna velat kika lite mer i hennes portfolie.

Vad är det då som stör läsningen för mig och gör att jag inte riktigt fastnar för boken?

Först och främst för att det utlovas ett äventyr som jag tycker faller sig platt. På baksidan kan man läsa: Smulan och Larvig älskar att följa med pappa till mataffären och handla. Pappa är dock inte lika entusiastisk och snart har de två små busliven förvandlat affären till världens bästa lekpark.

Men i boken sitter Smulan i en kundvagn hela tiden. Pappan kör lite rally med kundvagnen i början men sedan händer i stort sett ingenting.  Smulan rycker till sig en stor fisk, skojar med pappan vid fruktdisken och äter själv en banan.  Visst kan det stora äventyret bara vara att åka kundvagn för ett litet barn men här får jag en känsla av att texten vänder sig till de vuxna för att vi ska känna igen oss. Pappan är rolig i början. Han står på händer i vardagsrummet, skojar i affären men avslutar med förmaning och trötthet. Två gånger om upprepas detta i texten att Smulan inte tycker att pappa förstår att det är roligt att leka i matbutiken eftersom han säger till att där måste de vara lugna. För mig blir det övertydligt budskap som författaren försöker få fram – att vi vuxna inte alltid förstår. Sedan hade jag svårt att ta till mig bilderna. Jag gillade inte alls den suddiga bakgrunden. Visst sätter det fokus på pappan, Smulan och Larvig men äventyret som sker i butiken bleknar på det sättet. Jag vill veta mer om vad som är så roligt i butiken och önskar att det hade framställts mera tydligt.

IMG_4484

Däremot kan jag ge plus för Smulans kompis Larvig (som sitter här på en ananas i kundvagnen) och som gör att den vardagliga händelsen blir något roligare och fantasifullare. Boken avslutas med två interaktiva blad där det ställs minnesfrågor till barnen och med en labyrint. Det var faktiskt oväntat och roligt. Jag tror nog boken går hem hos de yngre läsarna men hos mig föll den tyvärr inte i smaken.


Smulan och Larvig handlar
Författare: Mikael Rosengren
Illustratör: Raquel Welin
Förlag: Idus förlag
Utgiven: 201303
ISBN: 9789187001598 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris