Boktjuven

Boktjuven stjäl omedelbart mitt läshjärta. Döden i egen hög person berättar historien om den sällsamma flickan, Liesel Meminger, som bor på en gata som bär himmelens namn men där livet är allt annat än himmelskt. Det är nämligen 1939 och kriget rasar som mest i Tyskland. Liesel tas om hand av en fosterfamilj och har då redan vid 9 års ålder bevittnat sin brors död och förlorat sina föräldrar. Ändå tycks hon finna glädjeämnen i vardagens sparsamma innehåll och dela dem med de hon älskar mest och hon finner näring till sin egen själ i de böcker hon stjäl. Orden får en enorm betydelse för Liesel som läser samma böcker om och om igen, både för sig själv och för andra som finner tröst i berättelserna de hör. Till slut räcker det inte med att läsa utan hon måste själv skriva sin egen berättelse för att uthärda den börda som lagts på hennes ok och det är just det som räddar henne.

Liesel är en flicka med alla de egenskaper en hjältinna besitter. Hon är modig, principfast, empatisk, lojal, kärleksfull och ofrånkomligen gör hon därmed ett djupt avtryck hos mig som läsare. När jag väl har läst klart så lämnar boken mig i ett tillstånd av vakuum, precis så som ett litet mästerverk ska göra! Det här är en bok med målgruppen unga vuxna men jag anser att det är en bok för alla vuxna att läsa. Läs den!

Sista orden i Liesels egen bok (s. 560):

Jag har hatat orden och

jag har älskat dem,

och jag hoppas att jag har använt dem rätt.


Boktjuven
Författare: Markus Zusak
Förlag: B/Wahlströms
ISBN: 9789176890226
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Flykten

flyktenBarnen minns härliga somrar vid havet, som ligger ganska nära där de bor. Plötsligt kommer kriget och allt förändras. Kriget tar pappa och mamma blir allt mer orolig. Hon berättar om vänner som flytt över berg och dal till andra länder med andra djur, städer och skogar. Snart tvingas även hon fly med de två barnen.kriget

Den här berättelsen talar väldigt mycket genom bilderna. Jag tror jag skulle bli lika, om inte ännu mer, berörd om jag bara tittade på bilderna. De visar på djupet, mörkret, sorgen, hur kriget kommer från ingenstans och tar över. Det visar hur barnen ser på kriget och flykten, hur liten en kan känna sig när en inte vet vad som ska hända. Även om en är vuxen. Samtidigt möts jag av värme från allt det fina mitt i det trasiga. Gemenskapen, saker och människor som hjälper och framför allt: det fina i familjen.

Jag tror den här boken kan tala till både en stor och en liten läsare. Ett riktigt bra hjälpmedel om en vuxen vill tala om flyktingkrisen med ett barn. Boken vågar visa på det mörka, men även på hoppet. Jag kan verkligen rekommendera denna bok!

mamma


Flykten
Författare: Francesca Sanna
Förlag: Rabén & Sjögren (2016)
Översättare: Lisa Bjärbo
Originaltitel: The Journey (2016)
ISBN: 9789129700800
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Toro! Toro!

toroÅret är 1936 och inbördeskriget härjar i Spanien. För den lille pojken Antonito är krig lika ologiskt som tjurfäktningsarenan där matadoren dödar tjurar. Antonito bor på en gård med sin familj, där fadern föder upp svarta, vackra tjurar. Hans farbror är en känd matador. En dag får pojken uppleva födelsen av en ny kalv som också blir hans vän. Han får namnet Paco. När Antonito till sin förfäran inser att Paco ska få gå samma öde som alla andra tjurar, möta matadören på arenan, så tar han ett ödesdigert beslut för att rädda sin vän.

Boken är upplagd så att den börjar i nutid. Det är nämligen en farfar som berättar sin hemlighet för sitt barnbarn. En hemlighet han burit med skam och dåligt samvete under hela sitt liv.

Jag gillar det svenska omslaget till boken. Den skiljer sig från andra länders eftersom det är gulligt men blir samtidigt lite vilseledande. Historien handlar inte enbart om en pojke och vänskapen till en tjur. Den handlar också om att överleva ett krig men även i kaos finns en vardag och levnadshistorier. Boken är finstämd, sorglig men bär också en gnista av hopp och godhet. Jag fastnar speciellt för en mening:

…människor har en förmåga att vara snälla lika stor om inte större än deras förmåga att vara onda.

IMG_4509

Boken innehåller en del svartgråa teckningar. För min del behövdes de inte men min nioåriga dotter tyckte de kompletterade berättelsen genom att visa bland annat hur ruiner ser ut och krigsplan. En bonus för mystiken i berättelsen också. För vem är den Svarta vålnaden som alla människor pratar om? Boken rekommenderas från 6 år men jag tycker handlingen kan vara svår att förstå sig på för så små barn, just för kronologin (en farfar som berättar om sin barndom) och det svåra temat. Skulle nog hellre föredra från 9 år men allt är ju individuellt. Absolut läsvärd!


Toro! Toro!
Författare: Michael Morpurgo
Förlag: B. Wahlströms
Översättare: Barbro Lagergren
Utgiven: 201303
ISBN: 9789132160967 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Tusen varv runt månen och tillbaks

Johannes Sandreyo debuterade 2010 med boken Ung, bög och jävligt kär vilken handlar om att komma ut som homosexuell när man är tonåring.

Tusen varv runt månen och tillbaks är det mobbing som är temat. 11-årige Thao kommer ursprungligen från Vietnam och han flyttade till Sverige med sin moster efter att hans mamma dött. Thao är mobbad i skolan och Sandreyo förskönar eller förmildrar ingenting utan beskriver hur Thao blir slagen, får cykeln förstörd och lämnad med ord som:

Haha, kolla! sa Zacke plötsligt och pekade på Thao. Tönten har pissat ner sig! Kolla då!
Din äckliga lilla kinesunge, sa Eleonora och spottade mot marken.

Thao brukar dra sig undan till en övergiven tunnelbanestation och en kväll möter han där uteliggaren Lufsen. Lufsen vet en massa saker om Thao och pratar om att Thao måste bli tuff om han ska klara sig där borta, innan han går ger han Thao en gammal tågbiljett från Quasambas järnvägar. En stormig kväll när Thao är på tunnelbanestationen kommer så helt plötsligt det magiska tåget till Quasamba och Thao hoppar på.

I Quasamba blir han indragen i ett smärre krig där Thao tillsammans med några vänner (vilka påminner väldigt mycket om människor från hans vanliga liv) och talande tigrar ska försöka återta regnskogen från tjuvjägarna och de blodtörstiga jaguarerna.

Det jag uppskattar med den här boken är att den är väldigt rå på så vis att den faktiskt skildrar många av de grymheter som förekommer runtom i världen. Jag läste den tillsammans med min nioåring och förklarade för honom att det faktiskt är så här det går till när det är krig. Samtidigt kunde jag inte låta bli att undra om en nioåring verkligen ska behöva höra beskrivet hur tjuvjägarna spänner upp en tigerhona med rep framför hennes ungar, torterar henne till döds och sen drar loss skinnet och karvar bort köttet. Det är en fråga för varje förälder att bedöma, den rekommenderade åldern på boken är 9-12 år enligt förlaget.

Jag läste boken högt, vilket den förmodligen inte är avsedd för, och det var inte helt lätt då jag upplevde att språket inte alltid flöt på. En annan tveksamhet jag har är om en 11-åring använder uttryck som ”Du är fett flummig” och ” Jag har ändå inga cash, min upplevelse av skildringen av Thao är inte att han är 11 år men det kanske bara är jag som inte hänger med i världen? Utan tvivel behandlar boken viktiga, svåra ämnen och det med besked.


Tusen varv runt månen och tillbaks
Författare: Johannes Sandreyo
Förlag: Vombat Förlag (2012)
ISBN: 9789186589110
Antal sidor: 101
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Strimmor av hopp

Det är en lördagkväll i juni år 1941 i Litauen. Lina Vilkas 15 år har just bytt om till nattlinne och slagit sig ner vid sitt skrivbord för att skriva ett brev till sin kusin Joana. Ljumma sommarvindar sveper in genom det öppna fönstret och hon känner doften av liljekonvaljer som hon och hennes mamma planterat några år tidigare. Plötsligt bultar det på dörren och in kommer NKVD (sovjetiska hemliga polisen) som ger Lina, hennes lillebror Jonas 10 år och deras mamma en liten stund på sig att packa sina tillhörigheter innan de förs bort!

Lina förstår ingenting, detta måste väl ändå vara ett misstag?! De har väl inte gjort sig skyldiga till något brottsligt? Tillsammans med en grupp andra människor lastas de ombord på en lastbil och körs iväg. Lastbilen stannar dock utanför ett sjukhus där de får vänta flera timmar; en kvinna som håller på att föda barn är bland de som ska med i lastbilen. När hon precis har fött sitt barn släpas hon ut från sjukhuset och lyfts blödande upp på lastbilen tillsammans med bebisen i ett bylte. Sen börjar en lång färd som slutar vid en järnväg där boskapsvagnar står och väntar på dem. Nu börjar en färd mot en fruktansvärd plats och tid i Linas liv, en sex veckor lång resa till ett arbetsläger någonstans i Sibirien. Var pappan blivit förd har resten av familjen ingen aning om.

Det här är en berättelse som handlar om vad som hände när Sovjetunionen ockuperade de baltiska staterna 1939. Listor på personer som ansågs sovjetfientliga sattes ihop och fanns man med på den listan kunde man mördas, sättas i fängelse eller deporteras som slavar till Sibirien. Det som händer i boken om Lina är påhittat, men Ruta Sepetys har träffat överlevare från den tiden och vävt in deras berättelser i sin roman. De som överlevde tillbringade mellan 10-15 år i Sibirien, bokens huvudperson och hennes lillebror som överlevde var där i 12 år.

Strimmor av hopp är en bok som berör en på djupet, som lika gärna kunde ha varit en sann berättelse. Det familjen Vilkas är med om är så vidrigt så man nästan inte klarar av att läsa det ibland, men samtidigt lever hoppet där mitt i allt elände. Det var svårt att låta bli att sträckläsa boken, man funderar hela tiden på hur det hela kommer att sluta. Förutom att ge mig en fin och samtidigt hemsk läsupplevelse lärde den mig något om en sida av andra världskriget som jag knappt kände till, att Stalin lät mörda 20 miljoner människor…
Läs den, och gör det snart – det här är en viktig bok!

Hör Ruta Sepetys berätta om sin bok:


Strimmor av hopp
Författare: Ruta Sepetys
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 224
ISBN: 9789132159589
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris