Hej!

Nu finns ännu en bokserie av Stina Wirsén: bebisbrokiga. Hej! och Oj! är först ut och jag har läst Hej! med Ava (snart 1½ år). ”Hej” råkar vara ett av Avas favoritord och det gör den här boken som klippt och skuren för henne.

Hej! handlar om att leka kurragömma. En liten brokig blundar medan alla gömmer sig och sen får hen leta! Och när hen hittar en kompis som gömt sig säger de förstås ”hej” till varandra och hjälps åt att leta vidare. Till slut blir det väldigt många ”hej”! Och allra sist får alla säga ”hej då” i bästa teletubbiestil.

Hej! är ett typexempel på en bok som jag har svårt att kategorisera. Är det en pekbok eller en småbarnsbok? Den marknadsförs som pekbok och den har pekbokens typiska stadiga kartongsidor, men till skillnad från vad jag ser som en klassisk pekbok har den handling, om än väldigt enkel sådan. Den inbjuder heller inte till pekande på samma sätt som en bok med bilder man enkelt klär i ord (”var är ankan?”). Nåja, jag lägger väl in den i bloggkategorin Pekböcker ändå…

Här kommer lite smakprov:

Hej!
Kan du se de brokiga som gömt sig?

Hej!
Titta, där var de!

Jag tycker att boken är gullig och Ava krävde genast omläsning, så jag tolkar det som ett godkännande även från hennes sida.

Vad gäller Oj! har jag ännu bara provläst några sidor här. Den ser också söt ut, förstås.


Hej!
Författare & illustratör: Stina Wirsén
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 18
ISBN: 9789163866449
Provläs: här
Köp: jämför priser

Hedvig och Max-Olov

Hedvig har fått en häst. Eller kanske inte riktigt… Sanningen är att hon har fått en skruttig åsna som heter Max-Olov, men när hon berättar för klassens hästtokiga tjejer kan hon inte låta bli att försköna verkligheten. Plötsligt har åsnan blivit två vackra vita hästar som alla kompisarna vill komma och titta på. Hedvig måste ljuga mer och mer för att hålla dem borta och givetvis håller det inte i längden.

Det här är den andra boken om Hedvig och den är minst lika bra som den första. Hedvig är en härlig tjej som hittar på många dumheter och får brottas med sitt dåliga samvete. Det är ofta lustigt och med ett stort mått igenkänning.

Jag lider verkligen med Hedvig när hennes pappa låter henne tro att hon äntligen ska få sin hett efterlängtade häst och så visar det sig vara en folkskygg och vanvårdad åsna. Alla hennes lögner bottnar i att hon inte vågar såra pappa genom att säga att det inte är lika bra som en häst. Så här gick det till när hon fick Max-Olov:

Hedvig och Max-Olov

”En häst, en häst! Äntligen!”
Pappa backar in genom grinden till hagen. ”Håll i dig nu”, säger han.
Han lägger av haspen … Nån sparkar oroligt med hovarna … Pappa sätter händerna på luckan … Han öppnar …
Ingen kommer ut. Hedvig väntar ett par ögonblick. Sen tassar hon fram och kikar in.
Där står en benig figur. Öronen är långa som kaninöron. I slutet av svansen hänger en lortig tofs. Manen är kort och stubbig. De bruna, mandelformade ögonen ser på henne en stund.
Hedvig gapar. Det här är ingen häst.
Den som inte är en häst smäller ett par gånger med hovarna, ger upp ett ilsket skri och visar tänderna.
”Iiiiiii-håååå!” Sen störtar den ut ur kärran. Hedvig ser den sprätta omkring i hagen.
”En åsna?” säger hon.
Pappa nickar stolt.

Stina Wirséns uttrycksfulla bilder är som alltid jättebra. Här leker Hedvig häst med Ellen, medan bästisen Linda sitter övergiven i trädet:

Hedvig och Max-Olov

Nästa bok i serien heter Hedvig och sommaren med Steken och jaaaaa, jag är sugen!


Hedvig och Max-Olov
Författare: Frida Nilsson
Illustratör: Stina Wirsén
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 172
ISBN: 9789127106536
Köp: jämför priser

Åke och hans ö

Längtar du efter skärgårdssommar? Det går att uppleva den redan nu genom att läsa Åke och hans ö, en färgsprakande bilderbok om en driftig liten kille. Åke är åretruntare på ön och när sommargästerna kommer finns det en massa saker de inte klarar av. Då ropar de på Åke, som kommer och löser alla problem. Åke är allas hjälte!

Början av boken känns lite trist könsstereotyp, men det blir bättre. Först hugger nämligen Åke ner träd så att Lotta kan sola i sin nya bikini, för att sedan hjälpa Rolle att mecka med en motor, och strax därefter dyka ner i vattnet och fiska upp ett tappat halsband åt Mia. Som tur är visas även mammor som är på väg att spöa pappor i fotboll, så att vi får en motvikt. Varannan hjälplös sommargäst är kvinna och varannan är man, så det känns som att det är genomtänkt.

Åke och hans ö
Åke och hans ö

Åke och hans ö
Åke hjälper papporna spöa mammorna i fotboll och räddar öborna från ett vildsvin.

Det ryms en hel del charm och humor i text såväl som bild. Man behöver inte vara i kiss- och bajsåldern för att le åt stackars Cecilias klagan: ”Utedasset är fullt. Fullt som i att det inte får plats mer. Och jag dör hellre än jag tar i äckligt bajs. Jag blir tvungen att sälja huset.”

Åke är stencool och klarar precis allting. Nästan, i alla fall. Det finns en sak han behöver hjälp med. På natten ligger han i sin säng och kan inte sova, så han går in till mamma och pappa. Då blir det mysigt! Ett gulligt slut på en bra bok!


Åke och hans ö
Författare: Petter Lidbeck
Illustratör: Lisen Adbåge
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 32
ISBN: 9789127119109
Smakprov: första sidorna kan läsas här. Se även Lisen Adbåges blogg.
Köp: jämför priser

Efterlysning: barnböcker om att flytta

Vi har fått en läsarfråga från Carolina, som efterlyser böcker om att flytta. Har du fler tips än de vi kommit på, skriv gärna en kommentar!

Så här skrev Carolina:

Hejsan! Jag tänkte höra om nån av er har ett boktips till en 2-åring om att flytta? Vår tjej verkar lite orolig inför vad som stundar och det är ju lite svårt att förklara. Tips någon?

Helena Ferry svarar:
Jag har letat böcker om att flytta tidigare utan att hitta så mycket. Men jag letade böcker för lite äldre barn. Den bästa jag hittade var Fiffi vill inte flytta. Det är en söt bok om Fiffi som går i tvåan och ska flytta till en större lägenhet i samma stad som de redan bor i. Fiffi tycker inte alls om idén, hon trivs i den gamla trånga lägenheten. Det är en enkel kapitelbok med mycket bilder, men ändå ganska svår för en tvååring, förstås. Det kanske funkar om man berättar lite fritt kring bilderna?

När jag googlade hittade jag en enklare bilderbok som kan läsas på nätet: Ella flyttar (och en till bok om Ella). Den handlar också om flytt inom en och samma stad, men fokus ligger på det praktiska kring flyttstöket.

Emma Lindström svarar:
De bilderböcker som jag har hemma, som berör flytt på ett positivt sätt är:

De nya flodhästarna
Författare och illustratör: Lena Landström
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129663334
Beskrivning: Den här boken tar inte upp själva ivägflyttandet. Men den handlar om hur det kan vara att komma till ett nytt ställe. En flodhästmamma kommer med sitt barn till stranden där de andra flodhästarna bor. Först känns allt lite oroligt och flodhästarna har svårt att finna sin plats, men sen blir det bra.

Bergtrollens nya hem

Författare och illustratör: Jan Lööf
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 9163800675
Beskrivning: En bok i mörk stil, men med lyckligt slut. Om några bergtroll som flyttar till ett trähus efter att ha stött på en del problem.

Vem matar djuren
Författare och illustratör: Jan Lööf
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 32
ISBN: 9789163858741
Beskrivning: En berättelse om en stalltomte som bor på olika ställen för att ta hand om djur. Det är inte flytten som är det centrala i boken, men stalltomtens flyttar är positiva och han får det bra på de nya ställena.

Sedan är När stalltrollet flyttade väldigt söt och mysig också, men i den flyttar stalltrollet tillbaka hem och det kanske inte blir helt rätt att läsa när man ska flytta iväg någonstans.

Fler tips emottages gärna!

Mysmystisk hemlig vän

Nu har jag äntligen läst den, boken som jag fastnade för när jag bläddrade Bonnier Carlsens vårkatalog, En hemlig vän av debuterande Katarina Genar. Förlaget beskriver den som ”en spännande och suggestiv barnroman i bästa Maria Gripe-stil, att läsa själv eller högt tillsammans” och det var detta i kombination med att det är en debutroman som gjorde mig nyfiken. Maria Gripes böcker är ju fantastiskt bra och jag är alltid nyfiken på debutanter eftersom jag själv drömmer om att ge ut böcker.

En hemlig vän handlar om Henrietta, vars liv har slagits fullkomligt i spillror. Pappa har flyttat ihop med en annan kvinna och mamma bestämde sig raskt för att sälja huset på landet och flytta in till en lägenhet i stan, utan att bry sig om Henriettas åsikt. Henrietta har inga vänner i nya klassen och inte blir det bättre av att mamma jobbar jämt. När Henrietta tappar sina nycklar blir det ännu värre. Det är kallt ute och Henrietta har trots tjat inte fått någon mobiltelefon. Som tur är kommer herr Wallgren, som också bor i huset, så att Henrietta kan låna hans telefon och ringa mamma. Herr Wallgren är väldigt gammaldags, men snäll. Och mystisk. Plötsligt kan han försjunka djupt i tankar, stirra ut genom fönstret och säga att ”när saknaden blir för stor, skänker stjärnorna tröst”.

Herr Wallgren är inte den enda som är mystisk. Henrietta får syn på en liten flicka som gungar ute på gården, men hon försvinner alltid spårlöst innan Henrietta lyckas prata med henne. Dessutom får hon en lapp från ”en hemlig vän”, trots att hon inte har några vänner i stan.

En hemlig vän är en mysmystisk bok och det är inte svårt att förstå varför förlaget nappade på den. Jag gillar den, samtidigt som jag måste säga att jämförelsen med Maria Gripe känns en smula överdriven. Boken är mycket enklare än Agnes Cecilia eller Skuggserien, både för att den är lättläst och för att berättelsens frågetecken rätar ut sig utan alltför knepiga komplikationer. Men den blir förstås inte sämre för det, den är bara lite mindre avancerad än jag förväntade mig.

Läs även ett smakprov och en intervju med Katarina Genar.

Tillägg 2010-04-21: Nu är boken även recenserad i DN i positiva ordalag, läs här. Anne-Marie Karlsson vågade spoila mycket mer än jag. :)


En hemlig vän
Författare: Katarina Genar
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 96
ISBN: 9789163864476
Köp: jämför priser