Barnboksspecial i tidningen Skriva

I nästa nummer av tidningen Skriva blir det barnboksspecial:

Gunilla Bergström, Stina Wirsén, Ulf Nilsson och Pija Lindenbaum berättar hur man skapar böcker som fängslar de yngsta. Dessutom avslöjar förlagen vilka tre typer av barnböcker de saknar i sitt sortiment.

Det låter väldigt intressant, tycker jag. Tidningen finns i butik 25 september.

Brokiga i blÃ¥sväder – mÃ¥ngfald eller rasism?

Snart kommer filmen Liten Skär och alla små Brokiga, baserad på Stina Wirséns populära böcker om Liten Skär, Lilla Hjärtat och de andra brokiga karaktärerna.

Som ni kanske sett har filmaffischen upprört många, som bland annat i en diskussion på Facebook och i en artikel på SVT Debatt hävdar att porträtteringen av den mörkhyade Lilla Hjärtat är rasistisk, med tydliga kopplingar till de klassiska nidbilderna golliwogg och blackface. Detta är naturligtvis extra olyckligt, eftersom en strävan med brokiga-serien är att visa upp mångfald.

Resultatet: filmaffischen har bytts ut. Men böckerna, filmen och Lilla Hjärtat förblir vad de varit.

Det här är en knepig frÃ¥ga. Mörkhyade personer är starkt underrepresenterade inom barnlitteraturen och därför tycker jag det är bra att Lilla Hjärtat är svart. Men hur ”fÃ¥r” man framställa svarta personer? Bilden är stereotypisk, det är sant. Lilla Hjärtat är inte bara kolsvart, utan har även tjocka läppar och spretiga flätor. Är det ok, eller inte? PÃ¥ ett sätt vill jag säga: men det finns ju folk som ser ut sÃ¥! Och tenderar inte stiliserade figurer att vara just stereotypiska? Samtidigt har jag full förstÃ¥else för de negativa känslor som kan väckas av kopplingen till de gamla nidbilderna. Som ljushyad är jag kanske inte heller bäst lämpad att uttala mig om vad som är eller inte är kränkande för mörkhyade. PÃ¥ den nya filmaffischen är läpparna tunnare och hade Lilla Hjärtat sett ut sÃ¥ frÃ¥n början hade kanske inte debatten behövt uppstÃ¥. Men det är ju lite sent att ändra pÃ¥ nu, dÃ¥ karaktären är etablerad.

I bloggosfären: Eva Emmelin pÃ¥ Lilla bokhyllan stod gapande inför kritiken. Lisa Jannerling i Barnens bokklubbs blogg pÃ¥pekar att karaktären funnits länge, utan att kritiseras tidigare. Ingerun Syrén Sjösvärd pÃ¥ Boktjuven fÃ¥r brain overload och svÃ¥rt att komma till en slutsats (ungefär som jag…).

Brokiga-böcker på Barnboksprat: Gul!, Sov!, Aj!, Bang!, Hej! och Alla små tokiga brokiga.

Linnea efterlyser böcker av barn

Vi fick en fråga som ni läsare kanske kan hjälpa till med:

Hej
Jag undrar om det finns några småbarnsböcker gjorda av barn? Mark Levengood har ju gjort några citatböcker, men finns det även andra böcker där barn medverkat?
Tacksam för svar!
Linnea

Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Irriterande stora böcker

Idag fick jag Benjamin Chauds nya bok Björnens sång i brevlådan. Min första reaktion var irritation. Redan hans förra bok, Min kanin Sockan är med sin höjd på 34 cm svårplacerad i bokhyllan, då den kräver högre hylla än alla andra Avas böcker. Björnens sång är ännu värre: 36,5 cm hög! Vi har inga hyllor som är så höga! Vem har det? Hur ska man förvara den? Hur tänker man när man ger ut en så stor bok?

När Ava strax får en ny bokhylla blir det en där hyllorna inte går att flytta i höjdled och då kommer ingen av dessa böcker att få plats.

Att behöva tänka ut speciallösningar för förvaring av dessa böcker retar mig oerhört. Kanske tar jag fram sÃ¥gen i stället…

(Irriterande djupa böcker finns det med – ocksÃ¥ ett oskick!)