Eko

Vill du få en läsovillig tonåring att läsa? Kanske någon som har lite svårt med läsningen? Då ska du sätta den här bokserien i händerna på hen! Under de fem år som har gått sedan den första boken i serien kom är det väldigt få av mina elever som inte har fångats av storyn (jag jobbar som lärare med ungdomar i åk 8 och 9). Förra terminen hade jag ett gäng killar i nian som nästan slogs om böckerna. En av dem kom en eftermiddag och frågade mig om jag inte kunde kopiera bok fyra i kopieringsmaskinen åt honom eftersom hans klasskompis hade lagt beslag på den! Så ivrig var han!

De här böckerna till hör en genre som jag personligen inte gillar särskilt mycket, men jag kan förstå att den tilltalar ungdomar. Det mesta av handlingen utspelar sig i Pulverland, där knarkhandeln styr och det är tufft att leva. Det är spännande böcker med högt tempo som går snabbt att läsa.

Huvudperson i Eko är sjuttonårige Filip, en kille vars bror André sysslar med olika brott och tillhör Pulverlands undre värld. Även Filip verkar ha varit indragen i en hel del men nu är han inte med i brorsans gäng längre. När vi först träffar honom i boken sitter han på en trottoarkant och grejar med sin pistol, och tanken att sätta den mot tinningen och trycka av slår honom. Vad är det som gör att en så ung människa ens tänker den tanken undrar man genast. Vad har han varit med om?

Rätt snart förstår man att André är en riktigt vidrig storebrorsa, en som misshandlar och hotar men håller fasaden uppe inför föräldrarna som tror att han har ett hederligt jobb. André tvingar Filip att tända på ett hus, ett hus som han säger är en ödekåk som ingen bor i. Men när Filip tänt på och det brinner rejält rusar en flicka ut ur byggnaden, och när hon ringer 112 får han reda på att det finns ännu en flicka inne i huset. En flicka som han riskerar livet för när han klättrar in och räddar henne. Han är dock noga med att inte ge sig tillkänna, det var ju han som tände på!

Filip får nog av sin brors terror, han bestämmer sig för att sticka hemifrån (och därmed hoppa av skolan) och bli en annan. Han väljer att kalla sig Johnny, och inom kort har han dragits in i en härva som visar sig bli mycket större allvarligare än han någonsin kunnat tänka sig och som involverar många människor som han känner till. Bland annat brorsan och de två tjejerna från ödehuset.

Jag tyckte trots min skepsis mot den här typen av böcker att den var riktigt spännande faktiskt. Jag tar med den till mitt jobb (skola), och kommer att plasta in den för annars kommer den snart att vara helt utsliten om jag känner mina elever rätt!

De andra böckerna i serien:

  1. Avhopparen
  2. Beskyddaren
  3. Checka in
  4. Drakens skugga

Eko
Författare: Kim Olin
Förlag: Argasso
Antal sidor: 219
ISBN: 9789186579494
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ester Arg och Daisy Galej

Två vänner. Två personligheter. Två som kan tänkas komplettera varandra. Ester är den arga typen och Daisy den glada. När de möts, vilket sker ofta då de är grannar, så samspelar de bra, men så blir ändå Ester irriterad, det ligger för henne att bli det. Daisy, den soliga, är alltid glad både innan och efter Esters ilskna utbrott. Hon är en skön typ helt enkelt, men det är klart att jag kan undra om hon ändå inte kan bli lite, lite arg när ingen ser. Det undrar Ester också, hon har en insikt i att hon själv ofta blir arg, och en dag frågar hon rakt ut varför Daisy alltid är så glad och inte blir arg för någonting. Daisys svar är kanske inte så djupsinnigt men liksom livsbejakande:

 

Jag tycker väl inte att det finns så mycket att bli arg för.

Det blir ju så att Daisy känns som min förebild här, allt är så mysigt, positivt och vaniljdoftande med henne. Men samtidigt så berör arga Ester, det finns ju dagar när vi alla känner oss mer eller mindre som hon. Jag undrar bara varför hon blir så otroligt arg. Har något hänt i dåtid som påverkar nutid? Har hon alltid varit så arg? Det väcks flera frågor kring båda karaktärerna och jag vill läsa mer om dem och deras vänskap och utveckling. De gör ju så roliga saker ihop, roligheter som Ester alltid hänger med på, som t.ex. bananfrossa och krocketspel. Bakom allt lurar förstås Esters hetsiga humör och jag ler lite uppgivet när hon fullständigt smular sönder all magi i tillvaron med rationella och tråkiga svar, som att inte ens en fin liten tussilago gör henne glad, den gör henne bara allergisk och stjärnfall är väl inget, det är bara stycken av sten som faller från rymden och bränns upp i jordens atmosfär. Kanske vill Ester ändå lära sig att bli lite glad ibland? En fin sak i alla fall är att hon kan be om ursäkt när hon farit ut i vrede och Daisy hon tar det så bra, så bra.

En handledning finns att ladda ner gratis på Alvina förlag och varje pedagog som söker inspiration och vägledning kring barn och känslor borde jubla över både boken och alla tips i handledningen, som kan leda vidare mot större förståelse kring hur vi kan vara och hur vi kan känna. Fina kakrecept längst bak i handledningen finns också, här kan matematik tränas och vi kan få baka samma kakor som vi ser i boken, för det är ju så att Ester och Daisy fikar ett par gånger i veckan. Hemma hos Daisy förstås. Då och där utspelar sig nästan alltid ett drama kring att Ester retar sig så infernaliskt på Daisy, sin bästa vän. Utbrotten som följer hoppas jag på sikt kan läka och lugna Ester något. Jag kommer att tänka på äldre människor jag mött i vården. Det var så med vissa sorters människor att antingen var de som Ester eller som Daisy. Inga direkta mellanlägen i humöret, utan alla visste vad som väntade. Intressant och lite ovanligt att möta dessa två typer även i en barnbok.

En personlig och egensinnig bok med udda karaktärer i, som ändå kan leva i en vänskap och umgås trots sina olikheter. En bok av barnboksdebutanten Anna Platt, som kan få oss att prata om känslostämningar och vänskap. Och att titta på Maria Källströms bilder är fantastiskt bara det. Åh, de är både fina och roliga!


Ester Arg och Daisy Galej
Författare: Anna Platt
Illustratör: Maria Källström
Förlag: Alvina förlag (2012)
Antal sidor: 24
ISBN: 9789186391126
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Födelsedagsmysteriet

Martin Widmark har nu skrivit tjugo (!) böcker om LasseMajas Detektivbyrå. Den här gången är det dags för Muhammed Karats 50-årskalas som går av stapeln i hotellets matsal. Där har många av de välkända (för er som läst andra böcker om Lasse och Maja) karaktärerna samlats för att fira honom. Festen hålls igång av Muhammeds fästmö Barbro Palm, de är mycket kära och runt sin hals har Barbro en stor värdefull diamant som hon fått av honom.

Barbro vill verkligen överraska Muhammed och hans gäster, så hon har tillsammans med tre bagare förberett något utöver det vanliga. Bagarna ska tävla mot varandra i tårtbakning! Den som vinner får en rejäl prissumma dessutom. En av bagarna är Vallebys egen Leopold från Café Panini & Bernard, sen är det en Renate Gloss som ska vara en baddare på prinsesstårta och till sist Anita Fatima som några känner igen eftersom hon varit lucia några år tidigare.

De tre bagarna sätter igÃ¥ng att tillverka varsin läcker tÃ¥rta, men när det är dags för Muhammed att smaka dem händer nÃ¥got underligt: Renate stoppar ett finger i nästan och gräver runt! Äckligt! Detta tillsammans med faktumet att hennes kläder är lortiga och hon själv inte är speciellt trevlig gör att Muhammed inte vill prova hennes tÃ¥rta. Det finns förstÃ¥s en anledning till att Renate inte vill att nÃ¥gon ska smaka den…

En liten stund senare kommer nästa överraskning som är ett hejdundrande fyrverkeri. Men när den sista raketen har exploderat slocknar ljuset i hotellmatsalen och det blir kolsvart, och när lamporna tänds igen upptäcker Muhammed att Barbros stora diamant är borta! Ett nytt fall för LasseMajas detektivbyrå och polismästaren!

En lagom spännande deckare som säkert blir en favorit hos många barn. Det var roligt att hela boken med alla illustrationer var i färg, jag gillar verkligen Helena Willis bilder.


Födelsedagsmysteriet
Författare: Martin Widmark
Illustratör: Helena Willis
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor:
ISBN: 9789163870231
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sulky och Bebbe regerar okej

Efter att ha läst och gillat nästan alla av John Ajvide Lindqvists böcker för vuxna blev jag såklart nyfiken på denna barnbok. Kan en etablerad skräckförfattare skriva för barn?

Japp, det kan han definitivt! Sulky och Bebbe är två bebisar som i bokens början är ett år minus två dagar gamla.

En dag sa det Pang och ut kom Sulky. Bara några minuter senare sa det Bom och ut kom Bebbe. Sedan gick det ett år minus två dagar utan att något hände.

Att vara bebis hindrar dem inte från att kunna gå, klättra och prata som mellanstadiebarn, fast blöjor har de såklart. Vi får följa Sulky och Bebbe på en rad olika äventyr där de bl.a. räddar Månen, hjälper Bomben, slarvar bort Kungen, fyller år och möter Döden. Det är otroliga strapatser som dessa två vänner klarar av tillsammans och det är också en fin historia om just vänskap och om olika människor och figurer som samsas tillsammans. Dessutom är det en surrealistisk hejdundrande resa utan dess like.

Boken lämpar sig ypperligt för högläsning och texten flyter pÃ¥ väldigt väl. Det är lättförstÃ¥eligt pÃ¥ ett basalt plan men kluriga, annorlunda ord vävs in och själva historien är kanske inte helt reell men det är just det som gör boken sÃ¥ bra och den väcker en hel del funderingar. Hur kunde de nÃ¥ upp till MÃ¥nen? Varför blev kungen sÃ¥ stor? är bara nÃ¥gra av de frÃ¥gor som sexÃ¥ringen spottade ur sig under tiden vi läste denna bok. Fast det mesta svaldes med hull och hÃ¥r pÃ¥ bästa barnavis. Ett gÃ¥ende berg har väl alla sett? Allra mest kom dock dessa ord ur sexÃ¥ringens mun: ”Pang, sa det och ut kom Sulky. Bom, sa det och ut kom Bebbe”. Det var en fras som repeterades om och om igen här hemma.

Mia Ajvides illustrationer är fenomenala och fångar precis känslan och stämningen i det texten förmedlar. Det är en rolig bok som även underhåller den vuxne läsaren. Den är indelad i kortare enkla kapitel och förutom som högläsningsbok  lämpar den sig för nybörjarläsaren eller som lättsam men tankeväckande underhållning för det lite äldre läskunniga barnet.

Om det är någon som letar efter en julklapp så har ni den här!


Sulky och Bebbe regerar okej
Författare: John Ajvide Lindqvist
Illustratör: Mia Ajvide
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
ISBN: 9789163869921
Antal sidor: 71
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

En odödlig tomte lämnar spår

En finstämd gammaldags saga där man förstår att tomten har egenskaper som ingen annan; han ger frid, uppmuntran och hopp, pysslar och myser. Tomten är vän med alla djuren på gården, går runt i uthus och bodar – det är hans domäner sedan urminnes tider. Även människornas boning besöker han, men de sover, ingen människa har någonsin sett honom, bara spåren som han lämnar.

Riktiga små tomtar som vakar över djur och människor, gård och hus – finns de? Ja, om man lyssnar till gamla sägner och skrönor och riktigt håller sina sinnen öppna så kan man nog ana att de finns där – de lämnar nämligen spår – i alla fall om man får tro Astrid Lindgren, min farmor och en mängd andra människor från en annan generation som kunde konsten att berätta om de grå små odödliga varelserna med röda luvor. Men folktrons tomtar var inte alltid enbart vänliga, de kunde bli lite stötta och vreda då och då. En liten extra gnutta fantasi skadar inte när man ska förmedla fenomenet till den yngre generationen. De kan finnas lite var stans de där små.

Astrid Lindgren skrev berättelsen Tomten är vaken omkring 1960 men den är aldrig tidigare utgiven på svenska, berättelsen skrevs och gavs ut för utländska förlag, då illustrerad av Harald Wiberg. Originalmanuset återfanns för några år sedan och nu kan vi med hjälp av Kitty Crowhters bilder hålla berättelsen om den klassiska tomten levande ännu en tid.

Det är en kall vinternatt med mycket snö, månen lyser, på gården ute i skogen sover alla. Men i en vrå på höskullen finns en mycket gammal tomte, han är vaken. Nu är hans tid inne, alla gårdens djur ska han besöka, prata lite, tyst på tomtevis, på ett språk som bara djuren kan förstå. Tassa omkring, pyssla om och mysa runt. In i alla husen går han, i snön finns spåren kvar. Djuren tar emot honom när han kommer, de känner sin vän. Men människorna sover – dem kan han inte prata med. Han skulle gärna vilja prata med barnen, men de sover ju – som barn gör på natten.


Det är en fin och sammanhållen berättelse som slutar som den börjar, för att lätt kunna börja igen och igen. Budskapet är enkelt; vänskap, trygghet, upprepning – någon finns där och ser till allt och alla i mörkaste vinternatten, alla andra årstider också – dag ut och dag in, utan att vi märker det. Text och bild förmedlar ett märkligt, nästan magiskt, lugn.

Kitty Crowther lyckas förmedla tomtekaraktären så som jag själv uppfattar den: som rysligt gammal och nästan organisk – kanske är näsan lite väl lång för att helt motsvara min tomtebild. Även det grågrönblå vinterljuset som måne, skog, kyla och snö bildar i olika varianter beroende på plats har hon fångat.

Det jag känner mig lite främmande för är att tomten tar av sig kläderna, kryper i säng och läser en bok – det ingår liksom inte i min tomteuppfattning.


Kanske är inte allt begripligt för målgruppen, det är lite gammaldags – men å andra sidan är tomten både gammaldags och lite obegriplig – hur som helst är det en mysbok om en liten doldis. Glädjande är det att berättelsen har fått komma tillbaka till oss att förvalta.

 

 

Titel: Tomten är vaken
Text: Astrid Lindgren
Bild: Kitty Crowther
Förlag: Rabén & Sjögren  (2012)
ISBN 9789129680935
Antal sidor: 24
Jämför priser 
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris