sorg – Sida 5 – Barnboksprat

Mia och Farmor

Mia och farmor omslag Jag har under åren läst många bra och dåliga barnböcker om döden. Det finns olika sätt att närma sig temat och ämnet är viktigt. Speciellt för den som förlorat en anhörig och sörjer, men också för vetgiriga barn som funderar över livet och döden. Vi vuxna kan inte svaren på alla dessa frågor. I just den här boken, Mia och farmor, så är upplägget väldigt enkelt. Det finns ingen direkt handling som försiktigt närmar sig ämnet döden, utan historien är rakt på sak.

Mia sörjer sin döda farmor. Det känns som att tårarna aldrig vill ta slut. Farmor som var så snäll och trygg, och lagade goda plättar. Föräldrarna sörjer också. Mamman har lättare för känslor och pappan blir tystlåten.

Mamma säger att pappa gråter inombords.

Mamman berättar om sin tro kring livet efter döden. Och Mia finner en trygghet i det.

Boken har en fin enkelhet i sitt berättande med kort text och en mjuk framtoning som jag tyckte om. Illustrationerna har mjuka former och färger. Jag tror den här boken kan vara bra att läsa för mindre barn och se vilka diskussioner och tankar det kan leda till. Många barn är väldigt skräckslagna för att förlora sina föräldrar, eller dö själva, och då kan bokläsning öppna upp för känslor som man inte kan sätta ord på.

Mia och farmor bild

Men jag kan också tycka att boken kändes omodern i sin framtoning. Farmodern kunde ha varit min egen farmor. Hon som alltid stod vid spisen, och som jag alltid kommer att förknippa med framdukat fikabröd, och riktigt tillagad husmanskost. Där matdoften blir synonymt för trygghet, omvårdnad och kärlek. Farmor som handarbetar och stickar strumpor åt sina barnbarn. Har dagens farmödrar förkläden ens? Men om vi skippar just den detaljen så är det ändå en fin och enkel bok om sorg och saknad efter en älskad farmor.

Mia och Farmor
Författare: Mariana Steinmetz
Illustratör: Ann-Sofie Katus
Förlag: byMia
Läsålder: 3-6 år
Antal sidor: 28
Utg.datum: 2015-06-06
ISBN: 9789198240603 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Större än en dröm

Ett syskon som undrar. Ett syskon som lärt sig leva med det tysta minnet av en storasyster som inte längre finns, men som fanns och dog innan han själv kom till världen. Plötsligt hör han henne viska och får ett löfte om att träffas när han gått till sängs. De möts och cyklar och allt känns möjligt. Storasyster får äntligen cykla, något hon inte hann innan hon dog. Hon visar sin viloplats och hon pekar mot rummet på sjukhuset. Och de kommer till en park med en damm där hon en gång varit och där, just då kommer sorgen plötsligt till pojken:

Och det var inte vilken sorg som helst. Så här hade jag alltid känt. Det var gammal sorg utan tårar. Den hängde som en tapet på väggarna i vårt hus. Den låg gömd i mammas soppa, i pappas bröd och i min varma mössa.

De sitter i en båt och smakar marsipan som storasyster alltid velat känna smaken av. Stilla tillsammans, bara de två. På morgonen dagen efter mötet är storasyster borta. Hon var större än en dröm. Nattens dröm gav lindring i sorgen och ljuset närmade sig pojkens sinne. En hälsning var kommen.

”I natt träffade jag storasyster”, sa jag vid frukostbordet.
Pappa spelade musik och hela huset doftade nybakat bröd.

Marit Törnqvist är en intressant illustratör som är vida känd i Holland och som har flera samarbeten med Astrid Lindgren i sin meritlista. Hennes stil är poetisk och lätt drömsk. Författaren Jef Aerts kan skatta sig lycklig som fick hennes känsliga pensel att tolka denna fina och berörande text.

Större än en dröm
Författare: Jef Aerts
Illustratör: Marit Törnqvist
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
Antal sidor: 40
ISBN: 9789129688214
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sju minuter över midnatt

Titeln är lockande och skapar förväntningar. Vad sker sju minuter över midnatt? Bokens omslag och svart-vita illustrationer är suggestiva och får mig att fyllas av upprymd mystik. Patrick Ness förord fyller mig med förväntan. Ta stafettpinnen och ställ till med något – alltså läs denna bok och bli upprymd att skriva egna historier uppmanar författaren. Denna bok ska vara skriven efter en idé av Siobhan Dowd. En författare som hann dö i cancer innan hon hann färdigställa sin bokidé.

Så börjar jag läsa första meningen:
Monstret dök upp precis efter midnatt, som de gör.
Men jag inser snabbt att jag valt fel bok.
Om det är något jag starkt undviker så är det att läsa böcker och se filmer som handlar om barn som dör eller om en förälder som får dö ifrån sina barn. Det ligger så nära min närmaste mardröm att jag inte kan uthärda det.
Trettonåriga Connors mamma är cancersjuk och hans pappa är omgift och bor i ett annat land. Han har en mormor som inte har så bra hand om barn men som nu får träda in som en extra förälder vilket inte är det lättaste för någon utav dem. Den enda starka förbindelsen barnbarnet och mormodern har tillsammans är ju mamman/dottern.
Omedvetet kallar Connor till sig ett monster. En slags trädman som kommer sju minuter över midnatt och för att berätta tre berättelser, men kräver att den fjärde ska pojken själv berätta och det måste vara sanningen.

Det här var en mycket välskriven historia som är fylld av djup sorg men också intelligent visdom och varm känsla av andlighet. Jag hulkade av gråt när jag läste sista sidorna. Jag gick ifrån boken. Torkade tårarna. Kom tillbaka för att ta upp den och återigen strömmade tårarna nerför mina kinder. Sorgen i boken var så påtaglig och gick rakt in i mitt hjärta. Kanske var jag i fel läge i livet för att läsa den då jag har en släkting som ligger för döden i detta nu som jag skriver men samtidigt…det är en bok som ger tröst åt oss som lever kvar eller som har en kär närastående som dött eller vet om att de ska dö.
Och jag är glad över att jag läste boken. Inte för att själva bokens handling gjorde mig glad utan för att den fick mig att känna tilltro till livet och att vi i de svåraste stunderna, kan vara tappra och modiga – rena rama överlevare.

Sju minuter över midnatt
Författare: Patrick Ness
Illustratör: Jim Kay
Förlag: B.Wahlström
Antal sidor:215
Utgiven:Våren 2012
ISBN:9789132160578
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Min syster är i tusen bitar

När Jamie var fem år gammal sprängdes hans storasyster Rose i bitar vid ett terrordåd i London. När vi träffar honom är han 10 år och håller på att flytta till The Lake District med sin pappa och syster Jasmine (Jasmine och Rose var tvillingar) för att få en nystart. Jamies mamma lämnar familjen för en annan man. Ganska snart upptäcker Jamie att det inte kommer att bli någon större skillnad; pappan är fortfarande lika besatt av sin dotters död, för det första han gör när de kommer till sin nya bostad är att ställa urnan med Roses aska på spiselkransen precis som förut. Vodkaflaskorna och ölburkarna är också en del av pappans vardag, och han skaffar sig inget jobb fastän han sa att han skulle.

Mamman hörs knappt av, kommer inte och hälsar på och verkar ha glömt Jamies födelsedag. De som bryr sig om Jamie är Jasmine, katten Roger och hans nya vän Sunya. Det är svårt för Jamie att vara kompis med Sunya, hon är muslim och enligt pappan är alla muslimer onda eftersom det var de som mördade Rose.

Det är en så otroligt sorglig bok. Pappan i familjen är så utom sig av saknad och nästan otäckt besatt av Rose fastän det gått fem år sedan hon dog. I skolan ljuger Jamie om sin familj när hans fröken hela tiden förser dem med skrivuppgifter där de t.ex. ska skriva om ”Mitt underbara sommarlov” och det blir svårare och svårare att ta sig ur lögnerna ju längre tiden går. Om han sätter ord på det som hänt och händer kanske det känns mer verkligt?

Det finns liksom ingen vuxen som tar hand om Jamie och hans syster, jag väntar hela tiden på att någon ska se hur illa det är ställt men gång på gång sviker vuxenvärlden denna lille 10-åring. En hjärtknipande bok om sorg, saknad och vänskap.

Min syster är i tusen bitar
Författare: Annabel Pitcher
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 247
ISBN: 9789129679953
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Den glädjelösa ön

Min första tanke var att Enrique Fernández serie Den glädjelösa ön är en barnbok eftersom en av huvudkaraktärerna, flickan Eli, möter oss på framsidan med ett lite lekfullt utseende. Det är däremot inte en barnbok, utan snarare en ungdomsserie. Men alltjämt möter karaktärerna oss med en stil som står i rak kontrast till den mörka och hemlighetsfulla ön som handlingen utspelas på. Först kände jag mig lite tveksam till den här kontrasten, men när man väl kommit in i den här världen börjar man tycka om den mer. Den här världen finns på den glädjelösa ön Yulkukany, en plats där känslor gömts undan på grund av det hårda livet i samspelet med naturen som ger men som också tar, till exempel sjömäns liv. Till detta kommer en hel del magiska krafter så som att folkets sorger ger kraft åt en trollkunnig snigelkvinna. Mitt i denna blandning av hård verklighet, ett stormigt hav, magi och otrolig fantasi möter vi de uttrycksfulla karaktärerna Milander Dean och Eli.

Milander Dean kommer till ön i egenskap av geolog. På ön träffar han flickan Eli som inte drabbats av öns glädjelöshet, utan tvärtom är väldigt full av livsglädje och gärna visar det. Milander Dean, som tyngts ner av ett sorgligt förflutet, visar ingen glädje, men är däremot bättre på att visa ilska. Han retar sig på Elis oförståelse för livets svårigheter. Men om någon ska lyckas bryta igenom hans hårda skal, så är det just hon. Men trots att Eli vaktas av den talande katten prins Yemi lurar snigelkvinnan Mama Kindi ute i den mörka skogen och hon är ute efter Elis lycka.

Den glädjelösa ön
Författare och illustratör: Enrique Fernández
Svensk text: Lena Noréus
Förlag: Ordbilder (2011)
Antal sidor: 64
ISBN: 9789185269280
Köp: t ex på Adlibris eller Bokus
Provläs