Prinsessböcker

Jag har en prinsesstokig 3,5-åring hemma som kräver prinsessböcker vid nattningen. Hur ser egentligen utbudet ut av böcker som handlar om prinsessor? Det finns ju en föreställning om hur en typisk prinsessa ska vara. Jag har letat i bokhyllan och på biblioteket och det visade det sig att det faktiskt finns flera olika varianter.

Så gör prinsessor av Per Gustavsson

Per Gustavssons prinsessa är enligt mig en förebild bland prinsessor. Hon gillar rosa och har klackskor, men också svärd. Prinsessan är självständig och aktiv, spelar ishockey och räddar prinsar. Gustavsson balanserar rollen mellan att vara flickig men ändå tuff på ett utmärkt sätt. Min dotter har tack vare Gustavssons prinsessa både klänning och svärd när hon leker prinsessa. Det finns ett antal olika böcker om prinsessan. Bland annat åker hon på semester (och slåss mot hyenor!), fyller år, har kalas och letar efter monster i källaren.

 

 

 

 

 

 

Den fina prinsessan av Petter Lidbeck och Thomas Fröhling

Den fina prinsessan är så fin att hon bara bajsar när hon sover. En dag smyger en kändisfotograf in och fotar henne när hon sitter på toaletten. Alla blir helt förstörda. Fina prinsessor bajsar väl inte? Toaletten spikas igen och prinsessan får bajsförbud vilket givetvis slutar med att hon bajsar på sig. (detta är verkligen en typisk bok som passar 3-åringarna i kiss- och bajsåldern). Själv hade jag hoppats på lite upprättelse, men boken slutar istället med att prinsessan får fortsätta bajsa i sömnen. Vilken dålig förebild tänker jag. Alla bajsar, kvinnor som män, prinsessor som prinsar. Men dottern tycker att boken är rolig.

 

Disneyprinsessor: Den stora sagoskatten

Boken om disneyprinsessorna är en sagobok med alla de stora prinsessberättelserna samlade. Med stor text och ett rasande tempo rabblas berättelserna igenom med ett antal bilder från varje film. Disneys prinsessor är allmänhet väldigt feminina och undergivna. Men det finns undantag  som t ex Pocahontas som är stolt och försöker stoppa ett krig samt Mulan som går ut i krig för att rädda sin pappa. Även Ariel upplever jag som handlingskraftig när hon tar itu med sitt problem (som är förvisso innebär att hon är beredd att ge upp allt för en kille). Böckerna är som sagt ganska hastigt återgivna, men de duger som påminnelser om vad som händer i filmerna. Många av disneyprinsessorna blir riktigt illa behandlade av t ex en styvmor, elak fe eller häxa. Vissa av filmerna är ganska hemska eller sorgliga och ingenting som jag skulle visa för en 3-åring, men i boken är de hemska sceniska effekterna bortskalade. Tycka vad man vill om de vaga, viljelösa prinsessorna – de har vackra klänningar och boken är mycket populär hos min dotter.

Prins hatt under jorden av Johannesson och Holmberg

En riktigt klassisk, magisk och ganska mörk folksaga om en prinsessa som bestämmer sig för att rädda den prins som hon älskar. Boken är skriven 1983 vilket är samma år som jag föddes och detta är min favoritbok från när jag var liten. Prinsessan råkar bli bortlovad till en prins och ett liv i underjorden. Hon får tre barn tillsammans med prinsen som hon aldrig får se ansiktet på. Men en dag blir hon övertalad till att tända ett ljus för att se sin älskade make. Då blir prinsen bortförd av en hemsk häxa. Prinsessan beger sig ut på en vandring och besöker tre olika trollpackor för att få reda på vart prinsen har blivit bortförd. Prinsessan upplevs som ganska lam i början när hon bara lever i hans hem och tar hand om hans barn, men efter hans bortrövande blir hon modig och handlingskraftig. Boken är väldigt trolsk och har otroligt vackra illustrationer.

Lilla prinsessan av Tony Ross

Tony Ross lilla prinsessan är en prinsessa som gör som hon vill. Hon styr och ställer med hovet som passar upp på henne. Hon kan vara rufsig i håret och smutsig. Hon skriker, bråkar och ställer till det. Jag tycker att hon är en skön motsats till andra prinsessor. Dock är hon ett barn till skillnad från många av de andra prinsessorna som skildras. Då är det kanske mer ok att vara rufsig, smutsig och busig? Lilla prinsessan finns också som TV-serie.

 


Så gör prinsessor
Författare & Illustratör: Per Gustavsson
Förlag: Natur & Kultur
Utgiven: 2009

Den fina prinsessan
Författare: Petter Lidbeck
Illustratör: Thomas Fröhling
Förlag: Natur & Kultur
Utgiven: 2009

Disneyprinsessor: den stora sagoskatten
Förlag: Richters
Utgiven: 2002

Prins hatt under jorden
Bearbetad av: Åke Holmberg
Illustratör: Hans Johannesson
Förlag: Carlsen
Utgiven: 1983

Jag vill ha min napp!
Författare & Illustratör: Tony Ross
Förlag:Berghs
Utgiven: 2004

 

Ipad-appar från Natur & Kultur

Åter igen anlitar Barnboksprat Jill Sundstedt för att recensera appar. Läs även hennes tidigare recension av Massor av dinosaurier.

Jag och mina barn har tittat lite närmare på tre stycken appar för ipad från Natur och Kultur, två barnböcker, Mulle Mecks första bok om bilar av George Johansson och Jens Ahlbom och Så gör prinsessor av Per Gustavsson samt en pysselbok, Rita och pyssla med prinsessan. Nu ska jag försöka redogöra lite för vad vi tyckte om dem.

När jag läste Så gör prinsessor tillsammans med barnen blev jag faktiskt lite besviken. Appen är inte mycket mer än en bok och det hade jag nog förväntat mig att den skulle vara. Jag hade iallafall förväntat mig fler specialeffekter. Det enda som  appen egentligen innehåller som man inte kan hitta i en vanlig pappersbok är möjligheten att titta lite närmare på några av illustrationerna. Ett exempel är när prinsessan ska välja kläder, då glimmar det till på sidan och om man pekar där så får man en närbild av exempelvis skorna. Annars händer det faktiskt  inte så mycket.

En uppskattad sak är dock att man kan spela in en egen berättarröst till boken. På så sätt behöver man ju inte fysiskt vara med och läsa boken varje gång barnen vill höra den. Jag tänker även att det kan vara kul för min dotter, som precis har börjat läsa, att få spela in sig själv och lyssna hur hon låter.

Barnen uppskattade boken mer än jag gjorde. Kanske är det så att man som vuxen har lite för höga förväntningar ibland. När jag frågade Ella, 5 år, vad hon tyckte svarade hon att hon tyckte om boken och att det var roligt att peka på skärmen och titta närmare på olika saker. Så enligt hennes uppfattning har Per Gustavsson och Natur & Kultur träffat helt rätt – och det är väl kanske hon som ska bestämma. Det är ju trots allt en barnbok.

Mulle Mecks första bok om bilar är också en app som jag kanske hade förväntat mig lite mer av. Förutom att det är en bok med fina illustrationer så fanns det inte så mycket specialeffekter. På varje sida finns det två ställen som man kan peka på för att få höra olika trafikljud. Man kan även förstora bilderna genom att dra med fingrarna på skärmen, men förutom det är det som en vanlig bok. Själv tycker jag att det borde finnas många möjligheter att krydda även den här appen med fler specialeffekter.

Men återigen är det väl inte jag som ska tycka och tänka. Min son, Karl, som är tre år gammal och biltokig, uppskattade verkligen boken om Mulle Meck. Att få peka på skärmen och lyssna på de olika trafikljuden tyckte han var mycket roligt, även om han ibland höll för öronen och förklarade att det lät illa.

Som vuxen kände jag att det var roligt att kunna få fram de olika ljuden under tiden som jag läste berättelsen. Det gav liksom lite extra krydda åt berättandet och gjorde även lyssnandet lite roligare. Det är en effekt som jag definitivt kommer att använda mig av ännu mer nästa gång vi läser boken tillsammans.
Rita och måla med prinsessan uppskattades verkligen av min smått prinsesstokiga dotter. Att få rita och pyssla är något som hon uppskattar och att göra det i kombination med prinsessor och ipad… Ja, det kan nog inte bli bättre.

Tyvärr var det lite svårt att rita med fingrarna på skärmen och det hände ofta att hon, istället för att rita på bilden lyckades flytta på den eller förstora den, något som hon upplevde som ganska frustrerande.

När man ska sudda något man har ritat så skakar man på sin ipad och det i sin tur raderar allt man gjort på just den bilden. Lite tokigt kan jag tycka, då man ibland bara vill sudda ett streck eller två. När man är nöjd med sin bild kan man spara den eller skicka den via e-mail till någon man tycker om.

Det som är kul med pysselboken är att den innehåller så många olika varianter av pyssel. Vanliga färgläggningsbilder varvas med labyrinter, dra streck mellan punkterna-bilder och mycket annat. Barnen får även använda sin fantasi och kreativitet då de ska rita fina frisyrer eller olika ansiktsuttryck.

Det som är bra med en digital pysselbok är att man kan göra samma uppgift om och om igen, och utveckla sin förmåga att utföra de olika uppgifterna. Det tycker jag är positivt eftersom jag inte tror att min dotter kommer att tröttna på prinsesspyssel i första taget.


Mulle Mecks första bok om bilar (Ipad-app, finns även för Iphone)
Baserad på bok av: George Johansson och Jens Ahlbom
Förlag: Natur & Kultur
Köp: hos Itunes

Så gör prinsessor (Ipad-app)
Baserad på bok av: Per Gustavsson
Förlag: Natur & Kultur
Köp: hos Itunes

Rita och pyssla med prinsessan (Ipad-app, finns även för Iphone)
Baserad på bok av: Per Gustavsson
Förlag: Natur & Kultur
Smakprov: Ipad | Iphone
Köp: Ipad | Iphone

Om gästbloggaren:

Jag heter Jill Sundstedt, jag är 34 år gammal och arbetar som lärare i svenska och engelska på en högstadieskola i Västerås.

Jag har läst böcker så länge jag kan minnas. Jag lärde mig läsa när jag var fyra år, och när jag var fyra och ett halvt läste jag Ronja Rövardotter. Som barn älskade jag serien om Systrarna P som Wahlstöms Barnböcker gav ut, och jag har nog alla böcker i den serien. Jag kan inte skiljas från mina böcker så jag har en välfylld bokhylla därhemma.

I min roll som mamma blir det också mycket läst. Mina barn vill gärna att vi läser böcker tillsammans. Just nu läser vi faktiskt Ronja Rövardotter på kvällarna. Det är så härligt att uppleva barnens skratt då de föreställer sig bilden av något roligt som beskrivs i boken. Man märker att de faktiskt sitter där och föreställer sig det man läser. Nu har dottern precis lärt sig läsa och min förhoppning är att hon så småningom vill ta över min samling av Systrarna P-böcker.

Per Gustavssons prinsessa och prins

Så gör prinsessor av Per GustavssonDet är hög tid att publicera den här recensionen nu, med tanke på att det snart gått två månader sedan jag skrev ett inlägg om min kluvenhet inför dessa böcker. De var inte riktigt så normbrytande som jag hade hoppats, åtminstone inte på det sätt jag föreställt mig. Bara en sån sak som att prinsessboken är rosa och prinsboken blå… Men jag har kommit fram till att jag ska lägga undan min tveksamhet inför prinsessans 1000-tagshårborstande och oändliga antal rosa klänningar och fokusera på att gilla att hon dessutom är modig och djärv. För barn som verkligen gillar traditionella prinsessor och prinsar är det förstås jättebra att få läsa att man kan blanda egenskaper och vara en både söt och tuff prinsessa eller en drakkämpande prins som dessutom stryker och lagar mat.

Så gör prinsessor och När prinsar fångar drakar är alltså två av flera böcker om Gustavssons kungligheter. Jag har än så länge bara läst dessa två, men jag är såklart nyfiken på de övriga. Förutom att de utspelar sig i samma värld och prinsessan figurerar i båda böckerna är de egentligen inte särskilt lika varandra. Prinsessboken är en lättläst bok med väldigt lite text på varje sida. Jag kan läsa hela för Ava (15 månader gammal) utan att hon tappar intresset. När prinsar fångar drakar är lite mer avancerad och Ava tröttnar ganska fort. I gengäld innehåller den fler fyndigheter som kan roa mognare läsare.

Prinsessboken är en uppräkning om vad prinsessor gör och delarna är skrivna efter samma mönster. Exempel: ”När prinsessor vaknar äter de alltid frukost i sängen. Smultron, jordgubbar, kakor och en stor bit prinsesstårta. För så gör prinsessor.” ”När prinsessor är på resa, händer det att de måste rädda en by från farliga rövare. De fäktas och driver rövarna på flykten. För så gör prinsessor.”

Per Gustavssons prinsessa och prins
Prinsessan är söt och mån om sitt utseende…

Per Gustavssons prinsessa och prins
…men ändå modig och djärv.

När prinsar fångar drakar är lite friare skriven. Den berättar varför det är viktigt för en prins att ha en drake och hur man bär sig åt för att fånga en. Till att börja med måste man se till att draken kommer att trivas i riddarborgen. Drakar är till exempel noga med klädseln, så man måste damma plymer, putsa sköldar, stryka jackor och polera rustningar. Sen behövs det en söt prinsessa som lockbete när man ska fånga draken. Ibland går det inte bra ändå och då kan man bli fånge hos draken i stället. Då får man laga mat. Prinsar är jättebra på att göra spagetti.

Per Gustavssons prinsessa och prins
När prinsar fångar drakar behöver de en söt och modig prinsessa!

Boken bjuder på många lärdomar. Vi får till exempel lära oss svåra ord, som ”belägrad”. Det betyder att det står fiender utanför dörren så att man inte kan gå ut och köpa korv. Checklistan för riddarborgen är också rolig: prinsen har kryssat ”ja” för krokodil i vallgraven, korv med bröd, plåster, bandage, telefonbok, kandelabrar och björnfäll, men ”nej” för drake.

Jag gillar att böckerna är roliga och att traditionella könsroller utökas så att prinsessan får jaga banditer och prinsen stryka och laga mat. Dessutom är bilderna charmiga och fina.

Missa inte prinsessor.nu där Per Gustavsson berättar om arbetet med böckerna och dessutom säljer alla möjliga prins- och prinsessprylar för den inbitne fantasten.

Så gör prinsessor är med i årets bokrea, och säljs bland annat hos Adlibris för 39 kr.


Så gör prinsessor
Författare och illustratör: Per Gustavsson
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 32
ISBN: 9789127025677
Köp: På bokrean! Se även prisjämförelse på prispallen.se

När prinsar fångar drakar
Författare och illustratör: Per Gustavsson
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 32
ISBN: 9789127119086
Smakprov: smakprov.se
Köp: jämför priser

Kan en rosa prinsessbok vara normbrytande?

Jag håller på att fila på recensioner av Per Gustavssons Så gör prinsessor och När prinsar fångar drakar. Än så länge har jag egentligen inte kommit någonvart. Jag är nämligen otroligt kluven. Det här är mitt första ordentliga möte med Gustavssons kungligheter, men jag har förstått att böckerna är populära och hyllade för sitt sätt att utmana könsrollerna. Jag hade en väldigt positiv grundinställning när jag öppnade böckerna och förväntade mig att bli förtjust, men den där riktiga förtjusningen uteblev.

Prinsar och prinsessor
Normbrytande?

Visst är det bra att Gustavsson låter prinsessan jaga banditer och prinsen laga mat. Jättebra. Men det jag är kluven till är att det stereotypa också tar stor plats i böckerna. Prinsessboken är rosa, medan prinsboken är blå. Prinsessan har oändligt många rosa klänningar och borstar sitt hår med 1000 tag varje dag, medan prinsen utkämpar bataljer och polerar sin rustning. Prinsessan får hjälpa prinsen att fånga en drake, men då är hennes roll att vara lockbete genom att stå och se söt ut.

Jag kan se poängen. Om det nu är så att böckerna ska läsas av barn som redan har den stereotypa uppfattningen är det jättebra att visa dem att man kan vara både rosa och tuff på samma gång. Och då kanske det måste vara lite stereotypt för att överhuvudtaget accepteras av de indoktrinerade. Men… om man inte har någon uppfattning ännu får man i de här böckerna lära sig att det är noga att hålla isär det där rosa och det där blå. Saken är kanske den att de här böckerna inte egentligen är så normbrytande utan snarare… normtilläggande?