Lilla barnkammarboken – SÃ¥nger för hela kroppen

Lilla barnkammarbokenDet har kommit en ny Barnkammarbok med sånger för hela kroppen. Med finns klassiska sånger som Imse Vimse Spindel,  Klappa händerna och En kulen natt, men även sånger från min barndom som jag glömt av som Tio små indianer och Jag har en gammal faster (som heter Ingeborg).

Samlingen är illustrerad av många olika kända illustratörer som t ex Sarah Sheppard, Kristina Digman, Maria Nilsson Thore och Lisen Adbåge.

Alla sånger innehåller noter som gör det enkelt att följa på t ex gitarr eller piano, men det går ju lika bra att bara sjunga. Med finns också anvisningar om hur rörelserna ska utföras. Det är en riktigt rolig samling sånger och det får igång hela familjen.

Jag beställde boken främst med tanke på min ettåring eftersom rörelsesånger brukar vara poppis i den åldern, men jag fick även full fart på femåringen. Det är kul att vi kan ha rytmik hemma med hjälp av denna bok. Det är även trevligt att få sångerna som dottern sjunger på förskolan och som jag inte kan, på pränt så att även jag kan sjunga med i fortsättningen.

Med följer även en DVD att titta på. Den känns inte alls så töntig som sådana filmatiseringar lätt kan bli och barnen satte genast igång med att skaka sina lurviga framför TVn. Av bokens 26 sånger finns 12 med på skivan. Jag saknar dock några av de visor som jag inte kunde sedan innan på skivan. Det är inte helt lätt att ta ut melodin själv via noterna (och de flesta kan kanske inte noter). Här finns ett smakprov på youtube.

Lilla Barnkammarboken

barnvisor

Sånger för hela kroppen är en riktigt bra sångbok som vi kommer att ta fram många gånger.

 


Lilla Barnkammarboken – SÃ¥nger för hela kroppen
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 31
ISBN: 9789163874093
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Tell the wolves I’m home

tellwolves tellwolves2

När läsandet går lite trögare än vanligt behövs en riktigt bra bok för att blåsa liv i läslusten igen. Hur hittar man då en sådan? För mig känns det som ett säkert kort att välja en bok som lovordats av Johanna Lindbäck på Bokhora och Lisa Bjärbo på Onekligen. Tvärsäkert, faktiskt.

Det här är boken om June och om hennes älskade morbror Finn som just dött i den där nya, läskiga sjukdomen AIDS. June är förkrossad, systern Greta verkar inte bry sig sÃ¥ mycket och mest är hon elak som vanligt. Och i vanlig ordning vet alla mycket mer än June. De känner till exempel till Toby, han som smittade Finn med sjukdomen. När Toby tar kontakt med June är det hon som för en gÃ¥ngs skull hÃ¥ller pÃ¥ hemligheter. För vad skulle resten av familjen säga om de visste att hon träffade Finns… mördare? Det blir ett sätt att klamra sig fast vid minnet av Finn och leta pusselbitar som kan visa henne vem han var, egentligen. Det är sÃ¥ mycket hon inte vet, trots att hon stod honom sÃ¥ nära, sÃ¥ mÃ¥nga hemligheter…

Den här boken är sÃ¥ fin och den handlar om sÃ¥ mycket! Sjukdom och död, kärlek och saknad, syskon som glider isär, ungdomar pÃ¥ väg in i vuxenlivet, lögner och hemligheter… Och jag älskar det! NÃ¥gon gÃ¥ng ibland blir det lite sÃ¥där… amerikanskt svulstigt (t.ex. överdrivet insiktsfulla konstaterandet att de i det ögonblicket lämnade barndomen bakom sig och sÃ¥ där), men för det mesta är jag 100% sÃ¥ld.

Tack för tipset, Johanna och Lisa.


Tell the wolves I’m home
Kommer i svensk version i höst, utges av X Publishing
Författare: Carol Rifka Brunt

Odla med Tuva

odla med tuvaInnan ni tar del av min obetalda personliga recension, sÃ¥ vill jag varna känsliga läsare för att den kommer att innehÃ¥lla en tämligen odelat positiv reaktion. Det beror helt enkelt pÃ¥ att den här boken är… bra.

Jag kan förtälja att redan bokomslaget anger känslan som jag hade boken igenom. På bilden ser vi Tuva, en odlingsglad unge omgiven av härlig grönska. Vi ser även Bullen och Semlan, två grönsakstokiga små krabater. Där har vi gänget vi ska få följa och som i text och bild hjälper i alla fall mig att komma till skott.

Detta att finna instruktioner på saker som jag länge tänkt göra med barnen är så matnyttigt. En avslappnad enkelhet genomsyrar helheten och det blir ofta en lättsam kombination text/bild. Mmm, mycket tilltalande och det mesta kan barnen göra helt själva. Gott så, för det behöver inte vara så svårt och så omständligt att komma igång med att få en mer grön tillvaro.

På morgonen, dagen efter att jag hade läst boken, möttes jag av isande snöyra och genast kom tanken upp i mig att Persefone omgående måste komma upp från Dödsriket, så att hennes moder Demeter blir lycklig och sköter om växterna. Ja, så att våren äntligen kan få fäste på riktigt. Några rader in i boken står nämligen att läsa om hur våra årstider kom till, allt efter den grekiska gudasagan om gudinnan Demeter, och så som Tuva vill tänka sig att det är. Instucket i texten om odling, dyker små fantasibejakande faktaberättelser upp, som t.ex. arkeologiska fynd om Ismannen och Hallonflickan, Bergianska trädgården och att Linné namngav bl.a. växter med latinska namn och så lite om den fantastiska Allemansrätten. De riktigt konkreta göra själv-grejerna handlar t.ex. om: Vad som går att grodda/odla från skafferiet. Gör ett minilandskap med sticklingar och dinosaurier. Hur en midsommarkrans enkelt blir bunden. Vik rosor av höstlöv. Fixa egen fågelmat till vintern. Blir inte denna variation i textinformation rörig? Nej, tycker jag inte. Snarare håller den mitt intresse vid liv då det inte bara snöar in på ren odlingsfakta.

SprÃ¥ket är enkelt och hela tiden med ett personligt tilltal, dÃ¥ det är Tuva som berättar. Det är med andra ord inga lÃ¥nga eller omständliga texter och det är positivt sÃ¥ till vida att det blir enkelt för ett yngre barn att orka ta in informationen och fÃ¥ lust att göra nÃ¥got konkret. Och det är väl en av de finaste sakerna med en bok, att den kan ge inspiration till eget skapande sÃ¥ att det inte bara stannar i drömmarna. OdlatipsFakta och saga blandas pÃ¥ ett underhÃ¥llande vis och därmed blir denna lilla bok helt i min smak. Det finns nÃ¥got avslappnat galet i utformningen, lite det där ”allt är möjligt”- känslan. Barnet som tar det till sig kan bli sin egen kreatör och kanske vÃ¥ga ta för sig av det som växer/borde växa i hemmet.

Och så bilderna skapade av Lisa Moroni. De återger det naturen ger, men är samtidigt lite magiskt naiva. Författaren Sofi Hjort är museipedagog och leder naturvandringar för barn och har kommit ut med En himla historia, som recenserats här på Barnboksprat. I Odla med Tuva förmedlar hon och illustratören att odla är roligt och inte alls så svårt, utan något som kan utföras alla dagar och årstider.

PlocktipsSlutet är lite öppet och ger en känsla av att vi ses igen och det ger mig en förhoppning på att fler böcker kommer. Som osökt jämförelse tänker jag på de fina böckerna om Linnea och Maja av Lena Anderson, då de har samma gröna tema, men skiljer sig åt med t.ex. olika personliga tilltal. Tänker även på min lilla favoritbäver i Castor odlar av Lars Klinting. Den där tydliga enkelheten och så magin som uppstår i fröet som förvandlas. Jag tror att det finns en god chans för boken om Tuva att bli uppskattad likt dessa verk. Hur som helst är det alltid roligt när någon vågar sig på ett försök i den gröna genren för barn. Odla med Tuva är lite mer av en busig och lättläst bok och något att låta både små och stora få ta del av. Marsvinen, som är med boken igenom, uppskattar verkligen Tuvas gröna försök och jag tror dessa två kan tilltala de minsta och det är väl så det blir som bäst: så ett frö hos barnen när de är riktigt små.


Odla med Tuva
Författare: Sofi Hjort
Illustratör: Lisa Moroni
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
Antal sidor: 45
ISBN: 9789129687200
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Looking for Alaska/Var är Alaska?

Looking for AlaskaVad är sannolikheten för att man under ett och samma år läser en bok som heter Looking for Alibrandi och en som heter Looking for Alaska? Jag har nyligen summerat min läsning 2012 och bland annat konstaterat att jag faktiskt gjort det. Looking for Alibrandi (Melina Marchetta) var fin, men Looking for Alaska (John Green) var tamejfan fantastisk. Och det är alltså den jag tänkte berätta om nu. John Green är verkligen årets författare för mig, med tanke på att jag utsåg hans The Fault In Our Stars till årets bästa bok, på delad första plats med Jellicoe Road (Melina Marchetta) och därtill listade Looking for Alaska som även den platsande på bäst-listan.

När jag började läsa den här boken funderade jag lite kring mitt eget skrivande (väldigt mycket liggande i träda pga brist pÃ¥ ork, tid och skrivsjälvförtroende… de första tvÃ¥ kan jag skylla pÃ¥ Ã¥rets bäbistillverkning) och vad som egentligen gör att man vill läsa vidare. Därför uppmärksammade jag extra noga att jag redan frÃ¥n start ville läsa vidare om Miles, som inte trivs i sitt ingenting-liv utan börjar sökandet efter The Great Perhaps genom att börja pÃ¥ internatskola. Varför? Mest för att alla karaktärer är sÃ¥ underbara, skulle jag tro. Hur skriver man dem sÃ¥ dÃ¥? Tja, hade jag receptet kanske mitt skrivande inte skulle ligga fullt lika mycket i träda…

PÃ¥ skolan fÃ¥r Miles dela rum med Chip eller the Colonel, som han oftast kallas. Det är en udda existens som snabbt döper om Miles till Pudge bara för att det är ironiskt – Miles är lÃ¥ng och smal, namnet betyder tvärt om. FrÃ¥n att ha haft inga vänner alls ingÃ¥r Pudge plötsligt i ett störtskönt gäng. En annan som tillhör gänget är Alaska, den snygga och coola tjejen som växlar mellan att vara stormtrevlig och dunderbutter (jag känner igen typen..!). Miles blir förhäxad av henne, men hon har ju sÃ¥klart en pojkvän som hon älskar.

Utöver de underbara relationerna och internatskolelivet behandlar boken en Stor Händelse, som inte vore snällt av mig att avslöja. Denna är så stor att hela boken indelas i kapitel som heter saker som 122 days before eller 23 days after.

i_was_drizzle_and_she_was_hurricane_by_iamsamm1222-d50q6nn
Bild av iamsamm1222 på deviantart.

Jag läser John Green pÃ¥ engelska, för jag gillar hur han skriver och vill läsa hans egna ord. Men boken finns pÃ¥ svenska under titeln Var är Alaska?. Läs nÃ¥gon av dem, för det här är en jättebra bok. Jag älskar som sagt personerna men ocksÃ¥ humorn och alla störtsköna detaljer som hur Pudge fÃ¥r sitt namn, hur Alaska fick sitt namn, att Pudge är fascinerad av sista ord (alltsÃ¥ det sista nÃ¥gon säger innan hen dör), allt internatskolebus, lärarna… och tja, om jag ska ta nÃ¥gon lärdom av detta sÃ¥ tror jat att ”störtsköna detaljer” är det närmaste jag kommer ett bra recept för hur man skriver levande karaktärer man som läsare saknar när man är färdig med boken.


Looking for Alaska
Författare: John Green
Förlag: HarperCollins Children’s Books
Antal sidor: 272
ISBN: 9780007424832
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

alternativt:

Var är Alaska?
Författare: John Green
Förlag: Berghs
Antal sidor: 223
ISBN: 9789150216516
Provläs: smakprov här
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Allt det här

allt det härUlf Starks bitvänliga pekbok i tjock kartong är mycket. Den är en ”allt i ett” – en bok för peksugna bebisar, en bok för kunskaps-törstande fyraÃ¥ringar och en bok för vuxna som njuter av vackra mönster och poesi.

Boken rymmer många olika nivåer och den kommer att hålla länge (om inte ettåringen bänder sönder den förstås som hon försöker göra med alla pekböcker just nu). Femåringen och jag diskuterar evolutionen och livets alla små mirakel.

Ulf Stark och Linda Bondestam har samarbetat tidigare i och med boken Diktatorn som vi recenserat här på Barnboksprat.

Det enda jag egentligen har att invända mot är bokens helt intetsägande namn som jag aldrig minns (och som jag lyckades skriva fel på till och med i kontakt med förlaget). Men utöver detta så hamnar boken-vad-den-nu-hette bland årets favoriter.

allt det här
Kika gärna på ett litet smakprov.


Allt det här
Författare: Ulf Stark
Illustratör: Linda Bondestam
Förlag: Berghs (2012)
Antal sidor: 26
ISBN:9789515230096
Köp: t.ex.  hos Bokus eller Adlibris