Min dotter lär sig alla favoritböcker utantill:
Etikett: dojo gömmer sig
Helenas bästa 2010
Nu går 2010 mot sitt slut och det är dags att summera årets bokupplevelser. I vanlig ordning tänker jag försöka sålla ut de finaste guldkornen. Jag tittar på alla böcker jag läst och alltså inte enbart de som kommit ut under året.
Klicka på omslagsbilderna för att komma till inläggen om böckerna.
Bästa kapitelböcker
Jag har främst läst kapitelböcker ämnade för sisådär mellanstadieåldern. Bland dem väljer jag någonting spännande, någonting läskigt och någonting roligt:
Jag vill också utse en ungdomsbok och en lättläst kapitelbok:
Bästa bilderböcker
Utan tvivel är Nöff nöff Benny den bok jag haft mest glädje av under året. Mer om detta i min recension. Vi har även läst och älskat Leni är ett sockerhjärta väldigt många gånger under tiden vi hade den hemma från biblioteket. Babo pekar har vi faktiskt inte läst riktigt lika många gånger, men åh, den är ju så härlig!
Bästa småbarnsböcker
Småbarnsböcker är speciella. De ser inte mycket ut för världen när man läser dem som vuxen, men i interaktionen med ett barn kan de växa och bli fantastiska interaktionsupplevelser. Dessa böcker upplever jag att Ava har tyckt bäst om:
Hej! är egentligen Oj! också och Bäbis arg symboliserar alla böckerna om Bäbis.
Bästa illustrationer
Egentligen är ”bästa illustrationer” en stor del av kriteriet för att uppfylla ”bästa bilderböcker”, men jag måste även ge ett specialomnämnande till dessa otroligt fina böcker:
Många fler höjdare finns under etiketten favoriter!
Se även Mina favoriter 2009.
Dojotriss med möjligheter i stället för stereotyper
Olika förlag har en ny bokserie för de allra minsta. Den handlar om en vitprickig rosa blobb vid namn Dojo. Kanske är han en… hund? Min första reaktion när jag bläddrade igenom böckerna var ärligt talat inte särskilt positiv. Jag hade svårt att ta till mig bilderna, som ser ut att vara snabbritade i Paint. Men när jag började läsa böckerna med Ava, snart 2 år, fick jag lov att inse att de faktiskt är riktigt trevliga. Och på något vis passar bilderna, de gör böckerna färgglada och uttrycksfulla, med en hel del roliga detaljer.
Varje bok börjar med en bild på Dojos hus. Sen tar olika äventyr vid. Titlarna avslöjar ungefär vad det rör sig om:
I Dojo på skattjakt får Dojo idén att leta efter en skatt. Han börjar leta inne och Maya kommer snart och hjälper honom. Men de hittar ingen skatt inne. Kanske finns den ute?
I Dojo har kalas bjuder Dojo in alla vännerna på fest. Det blir fiskdamm och var och en får ett instrument, vars ljud fångas i text för läsaren att härma. Det blir ett musikkalas!
I Dojo gömmer sig är Dojo borta! Är han i garderoben? Nej, där är ju hunden. Är han i… ja, så fortsätter det och varje gång ges en ledtråd genom exempelvis en nos som sticker fram. Jag och Ava har haft väldigt roligt när vi sagt ”nääää” och gissat vem som ska dyka upp på nästa sida, så hittills är det den här boken vi gillar mest av de tre.
Böckerna känns väl sammanhållna som serie i och med den gemensamma första bilden och det återkommande persongalleriet. Samtidigt är koncepten helt olika i varje bok, så man får både igenkänning och omväxling.
Dojos vänner heter Maya, Aisha och Gorby. Dojo och Maya är jättebra namn, som är lätta att säga helt rätt även om man är liten.
Men det som är riktigt intressant med dessa böcker är förstås att de är skrivna enligt devisen som står tryckt på baksidan: ”ut med stereotyper, in med möjligheter”. Dojo-böckerna kan absolut passera som alldeles vanliga småbarnsböcker, men samtidigt är det inte svårt att hitta exempel på var stereotyper undvikits. Det mest uppenbara är kläderna. Dojo (kille) är klädd i rosa, Maya (tjej) har gröna hängselbyxor, Gorby (kille) har en gul tröja med en blomma på magen och Aisha (tjej) är klädd i blått. Till antalet är de jämnt fördelade, två tjejer och två killar, och ingenting i deras handlingar är stereotypt. Den mest actionfyllda av de tre böckerna är Dojo på skattjakt och i den är Dojo och Maya lika driftiga. Båda tar initiativ, båda klättrar och är djärva och båda får hjälpa varandra varsin gång.
Så fort Ava får syn på Dojo-böckerna ropar hon ”Dojo!” och vill läsa dem. Det är ett gott betyg.
Avslutningsvis tänkte jag bjuda på lite högläsning ur Dojo gömmer sig:
Dojo på skattjakt
ISBN: 978-91-85845-27-9
Köp: jämför priser
Dojo har kalas
ISBN: 978-91-85845-29-3
Köp: jämför priser
Dojo gömmer sig
ISBN: 978-91-85845-28-6
Köp: jämför priser
Författare: Karin Salmson
Illustratör: Marcus Brengesjö
Förlag: Olika