alfabeta – Sida 12 – Barnboksprat

Jag tycker inte om vatten

Alf tycker inte om vatten. Nej, han rentav hatar det! Bort med det, tycker han. Bort med regn, hav, sjöar och alla oceaner…bort med allt vatten!

Alf tycker inte alls att det är roligt att vara vid plaskdammen. De andra badar men Alf undviker mest vattnet. Tyvärr råkar han bli blöt om benet när han trampar fel…himla olyckligt för honom, han som avskyr vatten.
Kanotutflykten blev inte heller så lyckad, för kanoten välter ju självklart och Alf blir plaskblöt. Allt blir blött, till och med matsäcken…
Alf tar hand om grodynglen som hans vänner samlat i diket. För han själv är inte det minsta intresserad av att vara ute i blöta diken… Grodynglen växer och växer, blir till grodor och sen släpper de ut dem igen.
Alf drömmer om vintern, då allt vatten är fruset och hårt. Oj, vad mycket roligare man har då! Man kan åka, åka, och åka pulka!

Alf blir blöt om benet när han trampar fel i plaskdammen

Jag tycker inte om vatten känns som en ovanlig vardaglig bok, om en vardaglig sak. Vatten. Jag tänkte direkt när jag läst ut den att jag tyckte massor om den. Det jag tyckte allra mest om, förutom den sköna stämningen, var att det var en bok som tillåter barn att tycka illa om något. Att man, bara för att man är barn, inte måste älska att bada och dyka, paddla kanot eller plaska runt i dammen. Det finns ju någonstans en föreställning om det här med barn, att om inte alla så åtminstone de flesta barn, älskar att bada. Så skönt med en bok som låter det vara okej att vilja slippa! Och att man får vara med ändå!

Jag tycker inte om vatten
Författare och illustratör: Eva Lindström
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 26
ISBN: 9789150112467
Köp: Jämför priser

Böckerna om Rita

Rita är en tjej som bor i ett kallt Sverige. Hennes pappa däremot är född i Gambia och där finns Ritas farmor kvar och flera andra släktingar. I de två böckerna om Rita lär vi dels känna hennes liv i Sverige, men också det liv hon längtat efter, bland släktingarna i Gambia.

Den första boken om Rita ger en berättelse om längtan, ett barns längtan efter en person hon aldrig träffat och en plats hon aldrig varit på. I Sverige är det vinter och kallt. Visserligen är det väl roligt med snö, men Rita bara längtar efter att få träffa sin farmor i det varma Afrika. När hon är hemma hos sin mormor berättar hon om sin längtan, men hur ska hon egentligen få som hon vill?

I nästa bok om Rita, Rita i Kudang, har hennes dröm blivit sann. I början av boken skiner solen på Rita. Hon kan se flodhästar och krokodiler och äntligen ska hon få träffa sin farmor!

De här böckerna är mysiga och charmiga. Bilderna är väldigt trevliga och återger stämning väl. Det är lätt att känna kylan i Sverige och värmen i Afrika.

Att känna samhörighet och längtan till ett land man aldrig har varit i är inte precis ett vanligt tema bland svenska barnböcker, men den första boken om Rita gör det på ett sätt som blir väldigt lätt för även yngre barn att ta till sig. Rita har aldrig varit i Afrika, men ändå vet hon att hon hör dit lite grann. Det är ganska lätt att förstå hennes frustration över att inte få lov att uppleva den här delen av sitt liv och över att inte få träffa en av sina närmaste släktingar. Eva Susso, bokens författare, har själv barn med en man som är född i Gambia och det har förmodligen bidragit till att göra böckerna om Rita är så verkliga i sin känsloåtergivning.

Den andra boken om Rita är ganska olik den första. Kontrasterna mellan de två länderna som Rita vistas i avspeglar sig på respektive boks tema. Om den första boken handlar om längtan, kyla och avvaktande, handlar den andra om glädje, värme och upplevelser. Rita träffar sin farmor och flera andra släktingar. Det händer saker kring henne hela tiden och hennes omvärld blir full med liv. Hon lagar gambisk mat, lär sig nya ord, går vilse på en marknad och klappar en krokodil.

Det kändes härligt att få läsa om att Rita fick komma till Gambia. Rita i Kudang är en spännande och konstnärligt vacker berättelse. Men eftersom de två böckerna är så olika för de också med sig olika tankar. Den första boken ger möjligheter till en vidare förståelse för identitetsskapande och tillhörighet. Den andra boken däremot skapar en inblick i hur det kan vara att leva i en by i Gambia.

Rita
Författare: Eva Susso
Illustratör: Anna Höglund
Förlag: En bok för alla
Antal sidor: 28
ISBN: 9172214503
Köp: jämför priser

Rita i Kudang
Författare: Eva Susso
Illustratör: Anna Höglund
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 32
ISBN: 9789177127246
Köp: jämför priser

Sven sticker

Emma Adbåge är en stor favorit hos mig, när det gäller barnböcker. Hennes illustrationer är så fulla av liv och detaljer man inte kan se sig mätt på. Hennes sätt att teckna gör mig verkligen inspirerad.
Nu har hon kommit med en ny bok, Sven sticker. Så skön titel, redan från början fick jag en positiv känsla.

Sven har tråkigt, ligger i solstolen i trädgården bland alla leksaker, bråte, husdjur och allt man kan tänka sig. Han har redan lekt med allt…fem gånger om minst.
Vad ska han hitta på? Han går och hälsar på hos mormor. De spelar plockepinn och mormor vinner – varje gång. Så trist, tycker Sven…
Så han går till lekparken. Men där har han ju varit så många gånger, han har redan gungat på gungorna och grävt tunnlar i sandlådan… Näe, Sven måste iväg på nya äventyr!

Han tar tåget iväg. Sen tar han en buss. Han hamnar på en camping med en massa katter, likadana husvagnar och likadana människor överallt. Sven hamnar på en strand, på en båt och i en stor skog… men var han än hamnar blir han lika uttråkad.

En underbart rikt illustrerad bok, om vardagens tråk. Om det lilla som behövs för att man ska bli glad och nöjd. Att det stora äventyret inte alltid är det man letar efter.
Superfin bok!

Sven sticker
Författare och illustratör: Emma Adbåge
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 26
ISBN: 9789150112214
Köp: Jämför priser

Mumindalen: En läskig fantasivärld mitt i verkligheten

Som barn var jag riktigt rädd för Mumins värld. Därför känner jag mig själv lite förundrad över hur mycket jag uppskattar Muminböckerna nu. Det är inte så att de blivit mindre läskiga, de är fortfarande riktigt läskiga, eller kanske
snarare läskiga på riktigt. För Tove Janssons värld berör på ett väldigt speciellt sätt. För att en bilderbok ska kännas läskig räcker det inte med att det finns en massa läskiga typer i den. Det som jag tror gör att Muminböckerna kan betraktas som läskiga är att stämningen går att känna igen från det verkliga livet. Mimindalen är mörk, men inte för mörk. Några händelser är lite magiska, men mycket är också väldigt verklighetstroget. Det finns en del otrevliga typer och en del snälla, men de är aldrig helt onda eller helt goda. Hela tiden detta täta samspel mellan fantasins och verklighetens värld. Som barn var jag mest bara rädd för den här världen, men som vuxen har jag lärt mig att tycka om den med viss rysning genom kroppen.

I Hur gick det sen?: boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My är den här känslan, av såväl underbar fantasi som verklig vardag, väldigt tydlig. Det är dessutom en intensiv blandning av becksvart mörker och solvärmande ljus. Mumintrollet har varit och handlat mjölk och på vägen hem finner han Mymlan i tårar. Mumintrollet får veta att Lilla My är försvunnen, varpå de startar ett stort räddningsuppdrag. Trots att de inte har någon aning om var Lilla My är har de inte svårt att hitta på ställen att leta på, både i verklighetens och fantasins dimensioner.

Den värld som skapas i samspel mellan Tove Janssons olika former av fantasi och kreativitet, dels i texten dels i bilderna, skapar ett unikt konstverk.

I det här konstverket som presenteras i Hur gick det sen?: boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My får dessutom läsaren/lyssnaren lov att vara med aktivt. I varje blad i boken finns det nämligen ett hål som ger en viss hint om vad som kommer att hända på nästa sida. Med hjälp av texten, som är på vers, uppmuntras vi dessutom att själva gissa historiens fortsättning.

Med den här boken skickar distributören Bulls Presstjänst en inbjudan att besöka deras muminmonter på Bokmässan i Göteborg 23-26 september. Det går bra att gå dit för att titta på och diskutera Tove Janssons verk, eller tävla om glass och resor.

Läs mer om muminmontern här.

Hur gick det sen?: boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My

Författare och illustratör: Tove Jansson
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 32
ISBN: 9789150104004
Köp: jämför priser

ursäkta att man vill bli lite älskad

Nora Jonasson är en helt vanlig tjej. Möjligen lite lång. Och kanske lite tjock också. Fast egentligen inte. Hon funderar på massor av saker, sånt man funderar över ibland när man är 17 och aldrig varit ihop med någon. Nora tycker att livet är lite jävligt ibland. Sådär som man kanske tycker ibland när man är 17 och ens bästa kompis har jättebra självförtroende och får alla killar hon vill ha och fler därtill. Noras liv är helt normalt, fast inte så speciellt alls tycker hon, sådär som man tycker ibland när man är 17 och borde ha en massa drömmar man vill uppfylla. Men det vill inte Nora. Men lite speciell, det skulle hon faktiskt vilja vara.

Ursäkta att man vill bli lite älskad är en ungdomsbok som suger sig fast. Det är en bok som jag som läser känner igen mig väldigt mycket i. Boken är skriven på noriska, alltså man hör att det är Nora som pratar när man läser. Det är verkligen så himla träffsäkert språk i boken och jag skrattar högt flera gånger åt hennes fyndiga formuleringar, precis sådär komiskt och tragiskt på samma gång. Precis sådär som det är att vara tonåring, som det är för väldigt många unga!

Här kan man läsa en intervju med författaren Johanna Thydell själv, en intervju gjord av Kristianstadsbladet. Där nämner hon bland annat hur hon tänkt kring språket i boken.

Det är mycket kärlek, det öser ner känslor, det svämmar över! Och det är så himla bra! Är man tonåring måste man känna igen sig. Är man inte tonåring känner man igen sig i alla fall! Jag älskar att Nora är en helt vanlig tjej, med helt vanliga problem.

Den här boken är en klockren favorit i min bokhylla och jag hoppas verkligen inte att den är ”ute” när min dotter Wilma blir tonåring. Hon måste läsa den då!

Johanna Thydell har tidigare (som 23-åring) skrivit den kända boken I taket lyser stjärnorna, som också blev film. Nu undrar jag om inte den här också är en klar kandidat för att bli film. Inte mig emot.

Och för att avsluta vill jag visa ett av de noriska ordspråk som finns i bokens marginaler:

Den som lever är det synd om.

Läs även i DN om Johanna Thydells bok Ursäkta att man vill bli lite älskad!

Ursäkta att man vill bli lite älskad
Författare: Johanna Thydell
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 245
ISBN: 9789150111675
Köp: Jämför priser