Gruffarna och drakägget

gruffarna

Tavas och Falder är två gruffar. En gruff är en varelse inte alls olik människan. Det finns stadsgruffar och skogsgruffar. Det som känntecknar en gruff är dock örontofsarna som skiljer sig åt från stadsgruffen, som har tofsar i alla möjliga och omöjliga färger och skogsgruffen, vars örontofsar har antagit en mer dämpad nyans för att smälta in. Gruffarna är lite kortare än människor och är överlag mycket trevliga varelser som gillar lugn och mys. Tilläggas kan också att gruffar älskar rabarberte.

En dag får gruffen Falder besök av ett troll som fejar runt på hans vind och förstör diverse saker och kastar stolar och andra prylar omkring sig. Dessutom luktar trollet vidrigt.
När han, med hjälp av sin gode vän, den föräldralöse Tavas, efter mycket möda lyckas få bort trollet (med hjälp av en trollskrämmare, såklart) upptäcker de inte bara att det fortfarande stinker på vinden, de finner dessutom ett stort prickigt ägg, som ger ifrån sig ljudliga nysningar då och då…
Nu måste de ju ta reda på vad det här är för ett ägg. De beger sig till Rådhuset och avdelningen för abnorma livsmedel, där de får reda på att det är ett alldeles ypperligt exemplar av ett…drakägg!

De får veta att de måste återlämna ägget till dess rätta ägare, nämligen drakhonan. Utan att hon märker det. Annars kommer hon att förstöra hela Gruffköping! Kläcks ägget kommer hon, oskadd unge eller ej, att vilja hämnas. Platsen de måste föra ägget till heter dessutom Dödsklippan, vilket inte gör saken det minsta roligare.
Tavas ser det här som ett äventyr och en chans att försöka klura ut vad som hände med hans föräldrar…
Det blir ett hisnande äventyr fullt av wannabe-pirater, varulvar, häxor, otäcka varelser och skratt och gråt.

Det är mycket som händer i den här boken, av Daniel Edfeldt. Detaljerade beskrivningar av miljöer såväl som händelser varvas med finurlig humor. Språket är bra, dock tänkte jag när jag läste att det kanske är lite för invecklat ibland. Det är en ganska avancerad bok ändå.
Utformningen av boken lämnar lite att önska. Jag tycker det är lite tråkig layout, dessvärre. Framsidan är fin men boken innehåller tyvärr inte några illustrationer, vilket jag själv tycker är mycket synd. Det finns många, många tillfällen i boken man hade velat se på bild. Även om boken är för åldern 10+ tycker jag illustrationer hade passat. Åtminstone en liten vinjett inför varje kapitel, hade varit roligt! Jag är ju en bildmänniska.

Jag skulle säga att det är en mix av Pirates of the Caribbean, Sagan om ringen och spelet World of Warcraft. Fast ändå inte riktigt. Men nästan. Berättelsen växer verkligen ju längre man läser! Hörru, Daniel Edfeldt, är det dags att göra film av boken nu?

En bra debutbok för alla åldrar!

Gruffarna och drakägget
Författare: Daniel Edfeldt
Förlag: JBT Nordic License
Antal sidor: 202
ISBN: 9789197785907
Köp: Kanske här

Simma lugnt mörten Maud

Simma lugnt mörten Maud - framsida

Har du någonsin tänkt på hur det skulle vara att leva djupt ner på botten av en sjö? I ”Simma lugnt mörten Maud” får vi dyka ner direkt och utforska livet på botten i form av en spännande berättelse. I vanliga fall brukar undervattensmiljöer avbildas med kristallklart vatten, tydliga konturer och klara färger. Staffan Gnosspelius bilder av mörten Mauds värld är däremot något helt annat. Vi får istället möjlighet att lära känna Maud i en miljö som verkligen känns som en svensk sjöbotten. Färger, ljus, kontraster och detaljer är väldigt träffsäkra. Vattnet är lite dyigt, men det är ändå väldigt hemtrevligt därnere hos Maud och hennes mamma.

Men Maud är inte riktigt nöjd med den där hemtrevliga känslan och vill ut på äventyr! Istället för att lyssna på mamma Margareta och läraren Anna-Löja ger sig mörten Maud ut på en simtur för att hitta ”Något annat”. Och visst får hon ett riktigt äventyr och till på köpet möter hon några spännande vänner.

Texten är skriven på ett sätt som känns väldigt tilltalande för barn och text och bild visar upp Maud som en högst personlig liten fisk.

Eftersom böcker om fiskar inte är så vanliga är det lätt att dra en parallell mellan ”Simma lugnt mörten Maud” och Elsa Beskows klassiker ”Den nyfikna abborren”. Båda böckerna handlar om små modiga och äventyrliga fiskar som vägrar lyda de vuxna. Men ”Simma lugnt mörten Maud” har inte samma didaktiska budskap. Maud lär sig inte en läxa utan får istället vara med om ett otroligt äventyr. En annan sak som är väldigt trevlig med ”Simma lugnt mörten Maud” är att nästan alla karaktärer är tjejer, vilket känns ganska uppfriskande då klassiska djurböcker oftast har pojkdjur som huvudkaraktärer.


Simma lugnt mörten Maud

Författare: Stefan Casta
Illustratör: Staffan Gnosspelius
Förlag: Opal
Antal sidor: 32
ISBN13: 9789172993419
Köp: Jämför priser

Rundis och Randis äter middag

Dodd, E - Rundis och Randis äter middag - 29670448

Blääää! Det säger Randis om nästan allt han äter. Han vill bara ha rosa glass men innan dess måste han äta massor av annat som han inte tycker om. Han säger bläää till allt.
Men till slut…
…sallad, spaghetti och mjölk – allt slinker ner! För vem vill inte ha lite rosa glass till efterrätt?

En supersöt liten pekbok med knappar att trycka på för bläljudet som Randis gör till alla maträtter han blir erbjuden. Fast på slutet säger han faktiskt mmmm, för då fick han den rosa glassen till slut.

Jag kan tycka att det kanske är lite dumt att fresta med efterrätt för att barn ska lära sig äta mat…så det störde jag mig litegrann på med den här boken. Annars är den väldigt gullig med fina bilder och roligt med knapparna med ljuden!

rundis&randis äter middag-inuti

Helena har skrivit om två andra böcker om Rundis och Randis här och här. Rundis och Randis leker hela dagen har vi provat här hemma och Wilma är faktiskt ganska förtjust i den trots att hon är så liten än (7 månader idag). Hon vill gärna dra i sidorna, känner med handen och fingrarna över dem och biter gärna lite också!

Rundis och Randis äter middag
Författare: Emma Dodd
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 8
ISBN: 978-91-29-67044-8
Köp: Jämför priser

Mina favoriter 2009

Så här års brukar jag göra summeringar. Jag har läst väldigt många bra böcker i år och även om konkurrensen är stenhård tvekar jag inte när jag utser mina mesta favoriter:
Helenas favoriter 2009
Bästa småbarnsbok
Lalo trummar av Eva Susso och Benjamin Chaud

Bästa kapitelbok
Jag ser dig av Mårten Melin

Jag vet, det är bara två av kategorierna här på bloggen, men det är de som har känts viktigast under året – småbarnsböcker för Ava och kapitelböcker för mig. Nästa år blir det säkert mer pekböcker, eftersom Ava börjar prata nu och det känns roligare att läsa så enkla böcker om det blir en dialog, och även mer bilderböcker allteftersom hon utökar sitt tålamod med dem.

Jag har även några övriga kategorier:

Roligast
Böckerna om Doktor Proktor av Jo Nesbø

Mest nostalgi
En björnberättelse av Ann-Madeleine Gelotte

Mest stämningsfullt
Trollkarlens elefant av Kate DiCamillo

Bästa illustrationer
Vem-böckerna av Stina Wirsén

Sen är det ju faktiskt så att man inte gillar allt heller…

Årets flopp
Kurt och Kio vill ha koja av Lisen Adbåge – alla tycks gilla den, men inte jag…

Nästa år ser jag fram emot att läsa Mårten Melins och Stina Wirséns nya böcker, samt att läsa mer av Kate DiCamillo och Frida Nilsson. Men allra mest ser jag förstås fram emot att följa Avas utveckling under året och se henne mer och mer involverad i läsandet.

Harry Potter-böckerna

Apropå mitt tidigare inlägg om Harry Potter tänkte jag sammanfatta mina intryck av bokserien om den unge trollkarlen. Så här skrev jag om böckerna när jag läste/lyssnade på dem: