Om detta talar man endast med kaniner

om detta talar man endast med kaniner– Var inte sÃ¥ känslig, säger mamma.
Det är lätt att säga.
Tror hon att det är frivilligt?
Tror hon att det är något man väljer?

Jag närmar mig boken med titeln i åtanke och vet att jag ska möta det djupa, det som förvirrar och förtvivlar i livet. Det är Anna Höglund som skrivit och illustrerat och då är det ofta så långt ifrån hejigt och ytligt det kan komma. Hon har tilldelats en speciell plats i mitt bokhjärta, läs gärna mina andra recensioner på två av hennes verk här och här. Jag letar ofta efter barnböcker som inte skriker rakt ut, framför allt i sitt bildspråk, men även i texterna. Jag inser ju att de är en smakfråga och kan definiera ett sätt att möta livet på. Hur den än är så ger det mig en lyckokänsla att få en bok som denna i min hand. Den ger mig så många känslostämningar från år och dag och en liten strimma av att jag inte är helt ensam ändå. Det är poetiska anslag men även rak prosa på samma gång. Illustrationerna är fantasieggande, sorgsna, humoristiska och ibland med en blinkning till en konsthistorisk kontext. Bilderna möter texten i blandade tekniker som kollage, fotografi och måleri. Boken är nominerad till Augustpriset 2013 och allt.

En bok som tar in det svÃ¥ra att inte känna som alla andra verkar känna. Att inte möta livet glatt och ivrigt. Om att inte fÃ¥ eller ens vilja vara med pÃ¥ riktigt. En evig känsla för vissa och huvudpersonen mÃ¥ vara tretton Ã¥r men känslan är tidlös. ”Det finns en gräns för vad man orkar med”, läser jag och minns en liknande situation i mitt liv. Det är poesi och betraktelser och pÃ¥stÃ¥enden. Det är en ovanlig bok, skulle kunna rekommenderas för en viss människotyp, hellre än för en speciell Ã¥ldersgrupp. Nu är det Ã¥ldern 12-15, men kunde vara intressant för alla egentligen, dÃ¥ den växer vid varje genomläsning.

KaninmammaI en kaninliknande skepnad ser vi huvudpersonen ta sig fram genom sin dystra tillvaro.

Först ska man kämpa hela livet
och sedan när det äntligen börjar kännas bra,
då ska man dö.

En kanin som kan symbolisera oss alla, känslig och rädd med en önskan om att omfamnas av det trygga och bara få vila. Avståndet till föräldrarna, i synnerhet modern, känns långt och det är nog för alltid ogörligt att få till ett närmande. Morfaderns enkla klokhet och närvaro skapar den ljusa punkt som gör att huvudet hålls ovanför kanten och hans långa hår likt kaninöron, visar att de i alla fall är två. Lilla huvudpersonen har en rädsla för att möta allt absurt som livet innehåller, men besitter också en styrka att gå bakom och analysera det komplexa, som hen iakttar eller utsätts för.

Om man tänker efter så kan ingenting vara bra
utan att samtidigt vara dåligt.
Bakom det som är roligt
ruvar en skugga av sorgsenhet
som syns om man vrider lite på det.
Ju mer man vrider, desto oroligare blir det
som man nyss skrattade åt.
Undrar om det går att bevisa,
rent vetenskapligt alltså,
att allting samtidigt är tvärtom.

UrbankaninMot slutet ändrar öronen riktning och ännu en dag möter upp med nya förhoppningar och insikter.

Jag håller med om man är sin egen värsta fiende.
Men om allt också är sin egen motsats
kan man ju samtidigt vara sin egen bästa vän.

Kaninsolo


Om detta talar man endast med kaniner
Författare & illustratör: Anna Höglund
Förlag: Lilla Piratförlaget (2013)
Antal sidor: 60
ISBN: 9789187027499
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Mumintrollet och det lilla spöket

Mumintrollet och det lilla spöketJag och dottern har pÃ¥ sistone lyssnat mycket pÃ¥ Tove Janssons bok ”Hur gick det sen?” i form av en iPad-app (som varmt kan rekommenderas!) där skÃ¥despelerskan Stina Rautelin är berättarröst. Det gör det svÃ¥rt att läsa Mumintrollet och det lilla spöket utan att höra hennes härliga finlandssvenska inuti huvudet; det är nästan sÃ¥ man börjar försöka lÃ¥ta sÃ¥ själv när man läser högt för att det ska bli riktig ”muminstämning”!

I den här boken har Muminfamiljen Ã¥kt pÃ¥ semester till Ensliga ön där de övernattar nÃ¥gra nätter i fyrtornet. Det lÃ¥ter som en riktigt spännande och mysig plats att tillbringa ledigheten pÃ¥, men för Mumintrollet blir det inte särskilt skoj. Han kan nämligen inte sova; dels pÃ¥ grund av att sängen känns annorlunda och dels för att det är mörkt överallt. Dessutom hör han ett konstigt ljud – det är liksom smÃ¥ fötter som tassar…Han smyger iväg och väcker sin mamma och berättar för henne att han tror att det finns ett spöke i hans rum. Mammor gör som mammor brukar; följer med barnet tillbaka till rummet och tänder en lampa bredvid sängen sÃ¥ att det inte ska vara sÃ¥ mörkt och läskigt. Men pÃ¥ morgonen när pappan frÃ¥gar om alla sovit gott säger Mumintrollet att han inte ens kunde sova fast lampan var tänd och att han tror att det spökar. Lilla My blir lycklig av att höra om spöket och säger att hon ska bita det i benet!

Mumintrollet fortsätter att vara lite smÃ¥skakig resten av dagen. När han ser Too-ticki komma bärande pÃ¥ en hög brädor och bara ser fötterna tror han att det är spöket igen! Mumintrollet blir bara mer och mer ängslig, och när det blir natt igen ser man Ã¥ter hur han ligger vaken i sin säng (och man ser även ett spöke där i rummet..). När flera dagar gÃ¥tt blir Snorkfröken riktigt orolig för Mumintrollet, men sÃ¥ slÃ¥r hon och Too-ticki sina kloka huvuden ihop och kommer pÃ¥ nÃ¥got som de tror kan hjälpa Mumintrollet – det enda sättet att bli av med sin rädsla är att visa hur modig man faktiskt är. SÃ¥ man kan säga att de iscensätter en situation där Mumintrollet fÃ¥r chansen att besegra rädslan. Tror du att det lyckas, eller blir Mumintrollet bara ännu mer rädd?

Man fÃ¥r alltid en nostalgitripp när man läser böckerna om Mumintrollet och hans familj och vänner. I den här fina boken finns bra uppslag för en pratstund med barnet/barnen man läser för: rädsla för mörker och spöken, sova borta, vänskap…för att nämna nÃ¥gra stycken. Illustrationerna är fina och jag blir alltid lika fascinerad över att det sÃ¥ tydligt framgÃ¥r vilka känslor mumintrollen känner fastän man inte kan se deras munnar. Läs och njut!


Mumintrollet och det lilla spöket
Författare & illustratör: Tove Jansson
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 24
ISBN: 9789129690231
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Minecraft : Nybörjarens handbok

Minecraft: nybörjarens handbokMin 7-Ã¥rige son är helt Minecraft-frälst! Om han fick skulle han sitta i timmar och utforska och bygga i sina världar i spelet (men spelandet är begränsat hemma hos oss med hjälp av ett bestämt antal spelbiljetter à 30 minuter (biljetterna delas ut mÃ¥ndagar) som sonen fÃ¥r lämna in när han vill spela). När jag först kikade pÃ¥ spelet trodde jag att det var oerhört simpla saker man kunde bygga, men jag hade totalfel. Om du bildgooglar pÃ¥ ”Minecraft” kan du se vilka fantastiska kreationer som folk har Ã¥stadkommit!

Men vad är Minecraft dÃ¥ kanske du undrar? Minecraft är ett äventyrs- och byggspel skapat av tvÃ¥ svenskar som heter Markus Persson och Jens Bergensten. Spelet har flera olika spellägen, bland andra Survival Mode och Creative Mode sÃ¥ man kan välja lite beroende pÃ¥ vad det är man vill ha ut av spelandet. Enligt Wikipedia ”fokuserar Minecraft pÃ¥ att lÃ¥ta spelaren utforska, omvandla och interagera med en dynamiskt genererad spelkarta byggt av kubikmeterstora block. Förutom block innehÃ¥ller spelkartan ocksÃ¥ växter, varelser och föremÃ¥l. Spelarens aktiviteter i spelet inbegriper bland annat gruvarbete, att bekämpa fientliga varelser och att bygga nya block och verktyg genom att samla pÃ¥ olika resurser som finns i spelet.” För att tillverka olika saker mÃ¥ste man leta upp och kombinera flera olika grejor – smart!

Boken Minecraft – nybörjarens handbok inleds med en kort introduktion, fakta om spelskaparna, historik, teknik och vilka kontroller man använder för att spela. Sedan följer en guide som talar om hur du överlever din första dag i överlevnadsläge; det kan vara hyfsat lätt eller väldigt svÃ¥rt beroende pÃ¥ vilken typ av omrÃ¥de spelet har genererat Ã¥t dig – finns det resurser sÃ¥ att du kan bygga nÃ¥got användbart? En dag i Minecraft är tio minuter lÃ¥ng, sÃ¥ det gäller att utnyttja tiden väl. När mörkret faller mÃ¥ste du nämligen ha möjlighet att ta skydd, för dÃ¥ kommer det monster! En Minecraftspelare berättar om sin första dag i spelet och hur den slutade (Game over!) Därefter följer olika kapitel som beskriver hur du tillverkar saker sÃ¥som verktyg, skydd, vapen om hur mat och hälsa fungerar och vilka olika figurer som kan dyka upp i spelet och hur de fungerar (bybor, zombies, creepers, spindlar, enderman…) Jag är ganska tacksam för den här boken, för nu fattar jag äntligen vad sonen dillar om när han pratar om enderman och zombies! Jag funderar till och med pÃ¥ att börja spela själv sÃ¥ att jag kan spela med honom.

Boken innehÃ¥ller massor med tipsrutor och ”Visste du att”-rutor, bra tycker jag som skummat igenom boken och kan ge sonen lite tips som han blir imponerad över att jag kan! Det finns ocksÃ¥ en sida längst bak i boken med användbara länkar. Det är en bra bok om man vill lära sig grunderna i hur spelet fungerar, och en bra bok att sätta i händerna pÃ¥ en 7-Ã¥ring som verkligen lockar till läsning eftersom han är sÃ¥ intresserad av att lära sig mer om spelet. Visste du att Minecraft till och med används i undervisningen i vissa skolor? Se länkar här nedan om du vill veta hur och varför!

Minecrafts officiella hemsida: https://minecraft.net/

Här är skolan där alla måste spela Minecraft (SVT nyheter)

Nya vägar till lärande med Minecraft (sida under fliken ”Skolutveckling” hos Skolverket)


Minecraft : Nybörjarens handbok
Författare: Stephanie Milton, Paul Soares Jr, Jordan Maron
Illustratör: James Burlinson, Steffan Glynn, Paul Soares JR, Jordan Maron
Förlag: Egmont Kids Media
Antal sidor: 79
ISBN: 9789174058475
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Constables & Toops kistor och kransar

kistorGillar du spökhistorier i brittisk miljö under slutet av 1800-talet? Kryddad med mord och svart humor? Ja, då borde Constables & Toops Kistor och Kransar vara något för dig.

Man kan säga att handlingen styrs främst av två levande karaktärer. Sam Toop som bor ovanpå en begravningsbyrå där hans far arbetar. En dyster och melankolisk miljö för en tonåring men Sam är en speciell pojke. Han ser nämligen spöken och kan prata med dem. Sedan finns den jämnåriga vackra Clara, som är dotter i en välbärgad familj, och som drömmer om att bli journalist och intresserar sig för vålnader.

Bland de döda är de starkaste karaktärerna Lapsewood, som arbetar på ämbetet, ett kontor där man bokför alla vålnader som inte gått in genom dörren utan stannat kvar som spöken på jorden. Ett annat spöke är Halvshillingen, en laglös utan ett hus att spöka i och som driver omkring med sin spökhund på Londons gator.

Dessa fyra kommer att korsa sina vägar då en svartröta bryter ut i London och infekterar hus. Lapsewood skickas ut på uppdrag för att finna orsaken till varför hemsöktas hus förlorar sina andar. Och vad är det för demonhund som stryker omkring på Londons gator och sliter vålnaders själar i stycken? Har det något samband med Sams kriminella farbrors leverne eller den mördade flickan som hittats i Claras hem?

Jag gillar Gareth P. Jones böcker och har tidigare läst både Tvillingarna Thornthwaites testamente och Familjen Considines förbannelse. Jones skriver i en mörk ton där allt kan ske och med en viss absurd och svart humor. I den sistnämnda boken var det också många karaktärer att hålla reda på men det var intressant och skrivet på ett så välgjort sätt så att jag aldrig tappade tråden.

Men i den nya boken finner jag vissa scener väldigt tråkiga emellanåt och stämningen dyster. Språket är tillkrånglat, vilket såklart passar den historiska tiden och miljön, men jag undrar om inte åldern 9-12 år borde vara högre. Jag sätter den här under kategorin ungdomsböcker. Den har även ett brokigt persongalleri. Men efter halva boken, för jag finner handlingen intressant, så börjar jag fästa mig vid flickan Clara just för hennes klarsynta sätt att försöka lösa en gåta. Jag tycker också om den harmlösa Lansewood, som vågar gå emot hela det byråkratiska spöksystemet och aldrig ge upp hoppet om kärlek trots att han är död.

En bra slutknorr är författarens slutord. Där berättar Jones hur han byggde upp sin berättelse, och han ber även om förlåtelse för att hans historia innehåller väldigt många personer. Jag finner det ödmjukt och charmigt. Och ja, Gareth P. Jones fortsätter nog vara en favoritförfattare för mig och jag längtar redan efter att få se vad han hittar på till nästa bok.


Constables & Toops kistor och kransar
Författare: Gareth P. Jones
Översättare: Carla Wiberg
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgiven: 201308
Antal sidor: 448
ISBN: 978-91-638-7512-0
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jaktstigen med Nore och Levi

Jaktstigen_press_600pxHär fortsätter Norrlandsäventyren med Nore och Levi. Den första boken, Vintervägen med Nore och Levi har jag recenserat tidigare här på Barnboksprat. I den andra boken är det Erika Palovaaras färgglada och lekfulla illustrationer som man möter igen.

Författaren Erica Stridsman förmedlar en mysig stämning i sin text. Det är höst och pojkarna, som egentligen bor i Luleå, är med sina föräldrar i stugan Tjautjas. Pappan är ute i skogen för att jaga och deras mamma väcker dem för att ta sig dit. De ska ta med matsäck och få sitta på passet. Det är oerhört spännande för pojkarna, och jag upplever dem lite ovana situationen, kanske är det första gången de får vara med på älgjakt. Lite jobbigt är det att sitta tysta i skogen utan att göra något men plötsligt får deras pappa syn på en älg.

Själva skjutandet av älgen gör barnboksskaparna till ett naturligt inslag i både text och bild. De gör alltså ingen stor sak av det utan barnen ser ganska objektivt på jakten och dess syfte.

IMG_5828

Av älgen blir det kött som de äter under vintern. Det tycker pojkarna är det godaste de vet. –Pappa, vad du är bra på att skjuta, säger Nore och ser stolt på pappa.

För många barn är ju detta verklighet, både att ha föräldrar som jagar varje år, och att få följa med ut i skogen under älgjakten. Men för Nore och Levi kan skogen också vara en otäck plats. Tänk om de möter en björn och vad är det för skogsmonster vid deras stuga?

IMG_5827

En trevlig berättelse och ska jag sammanfatta båda böckerna i serien hittills så känns de väldigt mysiga. Norrländsk natur & sammanhållning inom familjen. De verkar ha väldigt trevligt ihop och jag undrar smått vad nästa norrlandsäventyr ska handla om.


Jaktstigen med Nore och Levi
Författare: Erica Stridsman
Illustratör: Erika Palovaara
Förlag: Idus
Utgiven: 2013
ISBN: 978-91-87001-93-2 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris