Bajsfesten

I Alex Schulmans Bajsfesten får vi hälsa på hemma hos bebisen Nikki och hennes pappa (som för övrigt är misstänkt lik Alex själv till utseendet). I boken får vi följa deras vardag och läsa deras samtal med varandra, för i den här boken kan faktiskt bebisen prata! Det är sovstunder, blöjbyten, promenader och mys, men det som boken handlar om är att Nikki inte bajsar. För var dag som går blir pappan allt mer orolig; ska hon inte bajsa snart? Har hon inte ont i magen? Alla vi som är föräldrar ler igenkännande när vi läser detta, för vi har alla funderat över det där med bebisar och bajsande. Nikki berättar efter några dagar att hon faktiskt håller på att spara på sig, men att hon inte kan gå in på detaljerna om vad det är hon sparar och varför. Dag 15 övertalar Nikki sin pappa att han ska ta av blöjan så att hon kan få lufta sig, varpå pappan blir orolig för att hon ska bajsa ner de galet dyra Kenzolakanen de har i sängen, men inget bajs kommer. Nikki bedyrar att hon absolut kommer att säga till i förväg om hon blir nödig.

När pappan på dag 17 är på väg ut ur rummet (där Nikki ligger på sängen och luftar sig) för att hämta en kopp kaffe hör han hur Nikki mumlar för sig själv: ”He, he”. Nikkis miner i boken är oslagbara, man ser precis vad hon tänker och man förstår vad som är på gång! Och vad som är på gång har ni säkert räknat ut vid det här laget, en rejäl bajsfest blir det!

Visserligen var jag ganska trött när jag läste den här boken för min son, men både jag och han skrattade gott åt lilla Nikki och hennes pappa. När saneringsfirman i slutet av boken har gjort sitt i sovrummet sitter Nikki och pappa och pratar lite om ett bröllop de ska på. De diskuterar skrikerier, att Nikki kan bli skrikig i kyrkor och att det vore bra om det inte blev en skrikfest. Den sista bilden på Nikki är helfestlig; där ser man ett busigt (och kanske aningen ondskefullt) leende och ett  ”He, he”. En tokrolig bok som får både barn och vuxna att dra på munnen, kanske speciellt om det finns en bebis i familjen när man läser boken!


Bajsfesten
Författare: Alex Schulman
Illustratör: Emma Adbåge
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129675528
Köp: jämför priser

Pinsamt värre Krille

Krille åker på semester till Kanarieöarna med sina morsor. Men allt går inte helt smidigt och Krille skäms när hans mammor fastnar i säkerhetskontrollen, skvätter ner hotellgäster och har pinsamma leopardbikinis på sig. Men i slutändan är det inte bara Krilles mammor som är pinsamma.

Pinsamt värre, Krille är en bok som är skriven utanför ramarna till heteronormativiteten. Krilles två mammor presenteras helt utan krusiduller. Språket flyter på bra och tar på ett intressant sätt upp det här med att våga släppa loss kontra att skämmas. Boken kan också vara bra som en introduktion till hur det kan vara att resa utomlands på semester.

Illustrationerna är inte helt i min smak, men de gestaltar känslor och miljöer på ett bra sätt.


Pinsamt värre, Krille
Författare: Åsa Karsin
Illustratör: Karin Bektacevic
Förlag: Olika Förlag
ISBN: 9789185827190
Köp: Jämför pris

Vem är tjuven Mirjana?

Mirjanas föräldrar har en pizzeria. En dag kommer farbror Mirko med en stor guldklocka i present, som han ställer på en hylla i restaurangen. Mirjana tycker att guldklockan är jättefin. Men vem är tjuven som stjäl guldklockan? Är det Toktanten som varje dag kommer dit för att äta Quattro Stagioni?

Boken är som ett fyrverkeri av färger och mönster. Karaktärerna är härligt illustrerade och jag gillar att de visar upp invandrarkulturen på ett neutralt sett.

Berättelsen tar även upp problematiken kring ”löst folk” som Mirjanas mamma uttrycker det. Alltså såna som är ”lite koko”, som skuttar och pratar med sig själva. Men Mirjana vågar närma sig Toktanten och det visar sig att den smågalna tanten är riktigt roligt att umgås med.

Vem är tjuven, Mirjana är utgiven 2007 av Olika Förlag som har som mål att ge ut normöverskridande böcker. Jag hoppas på fler böcker med Tomas Nilsson och Jessika Kurki som illustratörer eftersom bilderna är riktigt charmiga.


Vem är tjuven, Mirjana?
Författare: Ana Udovic
Illustratör: Tomas Nilsson och Jessika Kurki
Förlag: Olika Förlag
Antal sidor: 28
ISBN: 9789185827022
Köp: Jämför priser

Sockerbullen på Kruskakullen

Nu är det snart nytt år och vi kommer att skriva om en massa nya böcker. Men nu skulle jag vilja lyfta en bok som har ett par år på nacken: Sockerbullen på Kruskakullen. Det är en kapitelbok som Carin Wirsén har författat och Stina Wirsén illustrerat och den handlar om ett bageri och en familj som växer lite oväntat.

Från början var det bara en ensam kvinna på bageriet, men efter en solsemester börjar hennes mage växa och efter en tid kommer två små bebisar ut. Barnen, som får namnen Näpen och Häpen växer upp och lär sig allt som man behöver veta på ett bageri. Men trots att de arbetar flitigt och har många kunder, får de inte in så mycket pengar. Det verkar som att det är en tjuv i farten!

Men med lite list klarar Näpen och Häpen av situationen. På grund av sin värme och medmänsklighet kommer det sig dessutom att en fattig kvinna får flytta in hos dem tillsammans med alla sina styvbarn. Och nu blir det fart och fläkt och glädje på bageriet. Det stora gänget bestämmer sig för att inreda vinden i huset till ett pensionat och snart börjar det strömma in ännu fler spännande människor.

Pensionat på gång

Det här är en jättemysig kapitelbok att läsa för lite yngre barn. Man blir riktigt sugen på att också packa en väska och flytta in i det här huset med bageri, pensionat och en massa liv och kärlek. Det är ett sådant hus där alla kan bli vän med alla och i varje vrå väntar en överraskning. Boken ger en lite nostalgisk känsla. Kanske utspelar sig handlingen för länge sen eller också har bara tiden stannat en aning i den lilla staden.

Inomhusmiljön är också väldigt viktig för berättelsen och den gestaltas främst genom texten, medan bilderna får stor betydelse för persongestaltningen. Det är lite spännande att tänka på hur berättelsen hade blivit om någon annan än Stina Wirsén hade gjort illustrationerna. Illustrationerna ger ett skojigt inslag som lämnar mycket till den egna fantasin. Näpen och Häpen porträtteras som ganska unga i bilderna och det är lite roligt eftersom kapitelböcker ofta handlar om lite äldre barn annars. En illustratör som hade tagit med miljö mer i bilderna hade kunnat ge boken en annan prägel och utmana fantasin på ett annat sätt. Men som det är nu använder istället varje läsare/lyssnare sina egna erfarenheter och bygger upp husets alla rum inne i sitt huvud och det ger ju också en underbar utmaning för fantasin.


Sockerbullen på Kruskakullen
Författare: Carin Wirsén
Illustratör: Stina Wirsén
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 110
ISBN: 9789163855986
Köp: jämför priser

Gungbrädan

Det går inte att gunga om ingen sitter i andra änden.

Att vänta är skrämmande, för man vet inte vad man kan vänta sig.

Det blir inget alls av gungandet om man inte lyssnar på den andra.

Ibland kan man bli glad av att låta någon annan gunga.

De här och flera andra klokheter får vi lära oss i Gungbrädan av Timo Parvela, som belönades med Finlandia Junior Prize 2006. Berättelsen handlar om en björn – eller är det en pojke? – som heter Pi och hemskt gärna vill hitta någon att gunga gungbräda med. Pi sitter på gungbrädan och väntar och väntar, men ingen kommer. Eller jo, till slut kommer faktiskt någon. Det är en jättelik gran som faller rakt ner på andra änden av gungbrädan och skjuter Pi rakt upp i luften, ända upp till månen. Månen är tyvärr redan upptagen med att gunga med solen, så Pi får bege sig tillbaka till jorden igen för att kanske hitta någon bättre gungkamrat.


Pi sitter på gungbrädan och väntar på en vän.

Gungbrädan är en mycket speciell bok, på flera sätt. Samtidigt som berättelsen tar ut svängarna rejält beträffande fantasifullhet är den skriven på ett sävligt, filosofiskt, lite mumintrolskt vis. Den är svår att kategorisera, antingen är den en kapitelbok med mycket bilder eller en lång, styckesindelad bilderbok.


Pi förlorar nästan hoppet när han råkar ut för tråkigheter.

Gungbrädan är en fin bok som kan ge upphov till många funderingar. Jag tycker om de små lapparna med kloka tankar som Pi skriver ner och jag gillar särskilt att han måste revidera dem under berättelsens gång, allteftersom han lär sig saker.


Gungbrädan
Författare: Timo Parvela
Illustratör: Virpi Talvitie
Förlag: Turbine
Antal sidor: 83
ISBN: 978-91-85787-78-4
Köp: jämför priser