Charlotte Gastaut har på ett fantastiskt vackert sätt illustrerat H.C. Andersens berättelse om Tummelisa. Hennes illustrationer känns igen från boken Fannys fantastiska resa som är en nästintill magisk bok.
De flesta känner till historien om den lilla flickan Tummelisa som blir bortrövad av en padda och som flyr genom naturen och från djuren tills hon tas om hand av en sork. I en av sorkens gångar under jorden finner hon en skadad svala som hon börjar sköta om. Men en mullvad vill ta henne till sin fru och Tummelisa befarar ett evigt liv i underjordens mörker.
Gastaut har verkligen piggat upp denna gamla saga genom nästan självlysande färger och trollska mönster. Charlotte Gastaut läste som liten sagor om/med Tusen och en natt, John Bauer och Elsa Beskow och det märks, även om hon hon givetvis har en helt unik illustrationsstil.
Sagan berättas på ett avskalat sätt utan omodernt språk som ofta annars förekommer i gamla klassiska sagoböcker. Boken är en fröjd för ögat och en spännande resa att ta med sina barn på.
Tummelisa
Författare: H. C. Andersen
Illustratör: Charlotte Gastaut
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129681192
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Linda Skugge debuterar som bilderboksförfattare med en liten berättelse om en katt. Hon arbetar vanligtvis som journalist, författare, bloggare, krönikör och PR-konsult. Jag har läst en del av Linda Skugges verk genom åren och har ofta funnit nöje i det, på senare tid har jag dock ibland upplevt en attityd som förbryllat mig. Ett faktum är i alla fall att i hennes böcker virvlar ofta språket fram och bär med sig tankar och åsikter, som kan drabba läsaren på olika sätt och även väcka egna minnen. I God natt, min katt är texten enkel, varm och med en del faktaambitioner och jag känner att vi plötsligt har ett gemensamt intresse: katten. Detta djur, är ett djur som också följt mig genom livet. Känslorna som vävs kring denna säregna varelse är ofta djupa och ingen kattrelation är den andra lik. ”Minnet av en katt kan rymma så mycket: det allra första mötet, leken, en varm nos som tröstar när man är ledsen…” Linda Skugges katt Sebbe blev 14 år och vi får med inspiration från den katten följa glädje och sorg i bokens katt Sebbe som blev 6 år.
Man kan lugnt konstatera att huvudpersonen Max i boken är just ”ute i kylan” både bokstavligt och bildligt talat! När hans mamma meddelar att hon ska flytta ihop med en ny man (pappan till en kompis i Max hockeylag) påverkas Max liv på många sätt. Han och pappan är tvungna att flytta till en lägenhet utanför stan (har inte råd att bo kvar utan mamman antar jag) och Max måste börja en ny skola där han inte alls är välkommen. Hockeylaget ska han dock spela kvar i, det är ett bra lag och han är respekterad och omtyckt där. Tyvärr börjar en ny tränare som vill ha saker och ting på sitt sätt och Max får inte längre spela i den position han tidigare gjort. Och värre blir det! Max mamma kommer med tårtor som hon vill att han bjuder lagkamraterna på och killarna tror att det är Max som bakat dem. Sen blir en efter en magsjuk….och vem får då skulden och blir petad ur laget?