Tre barn och tre öden. Deras mammor anses vara farliga då de är dömda för mord. Stämmer det verkligen? Barnen kan inte tro det och lider verkligen när de tvingas komma till en fosterfamilj, som styrs med okuvlig järnhand av den ytterst osympatiska Gunvor, en slags härskarinna på gården Himmelsfrid. Hennes religiöse make Gillis framstår i inledningen mer som en blid statist, men det verkar vara en slags yta. De båda döljer något gruvligt. Vad?
På Himmelsfrid sätts barnen under en satanisk bevakning, därtill med generös utdelning av olikartade straff. Tanken är att barnen ska bli till gott folk, trots deras skamfulla bakgrund. De tre barnen: Amir, Lo och Vidar ser att deras enda möjlighet till att stå ut den tid som de tvingas vara inspärrade, är att hålla ihop, och denna tillit och styrka ska leda dem till en väg ut från fosterfamiljshelvetet och kanske kan det ske inom en snar framtid? De måste helt enkelt fly och göra allt för att ta reda på sanningen om sina älskade mammor.
Det är på ett sätt starka barn alla tre, Lo tycker jag dock framställs som den starkaste av dem. Amir är mer naiv i sin framtoning, men han är också den yngste av dem. Sedan är det Vidar, som varit ett tag på Himmelsfrid innan de andra två anlände. Går han verkligen att lita på? De har även varsitt magiskt skyddsdjur, egid kallad, ett djur som beskyddar och vägleder. De finns omkring barnen och vakar och uppenbarar sig oväntat för dem. Det är som om djuren inväntar något. Djuren är grävling, lodjur och örn och så sakteliga inser barnen att de själva är en del i något fullständigt magiskt.
Det är en spännande berättelse i en bra språklig framställning och den skapar en känsla för utsatta människor. Det är enkelt att ta ställning för barnen. Känslan för fosterföräldrarna ger kalla kårar och en avsmak för de uppenbart onda sidorna de framvisar. Är de onda på riktigt och varför? Boken väcker många frågor och även barnen upplevs sammansatta, då de kan reagera oväntat och inte alltid gott, för de är under ständig utveckling. Denna bok är del ett i en magisk trilogi, Amargi kallad, för omkring åldern 9-11 och då både språk och innehåll är lovande, så är det verkligen något att se fram emot.
Författaren Pascale Vallin Johansson har flera budskap i sin trilogi och ett är att barn aldrig får dömas för sina föräldrars eventuella brott och inte heller för vilket socialt arv eller kulturella bakgrund någon har. I DN står vidare att läsa om författaren och hennes tankar:
– Vi kan alltid se på saker och ting från olika håll, och när vi dömer någon annan så har vi oftast inte hela bilden. Att få en djupare förståelse för andra kan också ge en djupare förståelse för oss själva. Det vi själva brottas med, som exempelvis vilka vi egentligen är eller varför det finns orättvisor, brottas också andra med.
Dömd
Författare: Pascale Vallin Johansson
Förlag: Rabén & Sjögren (2014)
Antal sidor: 182
ISBN: 9789129689051
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
I mitten av mars i år läste och recenserade jag den första delen – 
Jag längtar till slutet av juni! Varför? För att då kommer den andra delen i trilogin Starcrossed! ”Starcrossed lovers” är ett uttryck som används om ett par vars förhållande ofta motarbetas av yttre krafter; Romeo och Julia, Tristan och Isolde och Paris och Helena är några klassiska exempel.