Egentligen vill jag skriva läs inte den här boken. Du kommer att känna dig ledsen, bedrövad, arg, maktlös, illa till mods…bland annat. Det här är en bok som berör.
16-åriga Jonna kommer från samhället Kolsva, en liten håla med ca 2500 invånare. Där bor hon hos sin alkoholiserade mormor och där finns också en mamma som lovar men sviker (hon fick Jonna när hon bara var 17 år gammal). Mamman som lovat att ta ledigt några dagar och bara spendera tid med dottern kommer farande och berättar att hennes pojkvän bjudit henne till Mallorca över jul. Jonna blir oerhört besviken och bestämmer sig att nu får det vara nog. Hon är trött på livet i lilla Kolsva, trött på mormor som dricker och på mamma som sviker.
Hon sätter sig på tåget till Stockholm och ett par timmar senare är hon framme i storstan. Nu ska hon ordna det bättre för sig. Hon ska skaffa ett jobb och någonstans att bo. Hon går in i varenda butik, restaurang och café hon går förbi och frågar efter jobb. Nog måste det väl vara lätt att fixa ett jobb nu så här innan jul? Det visar sig att Jonna är otroligt naiv, det verkar lönlöst att få ett jobb och ännu omöjligare att hitta någonstans att bo.
När kvällen kommer befinner sig Jonna på Centralstationen. En snäll kille som jobbar på en servering ger henne några överblivna mackor vid stängningsdags. När han berättar att hela stationen är stängd nattetid får Jonna panik, hon hade räknat med att kunna tillbringa natten där. Killen är snäll och lånar ut sin telefon så Jonna kan ringa hem till mormor, men mormodern fattar inte ens att Jonna är borta…sin första natt i Stockholm sover hon några få timmar på en nattbuss.
En dryg vecka får vi ta del av Jonnas nya liv i Stockholm, som blir allt annat än vad hon tänkt sig. Hon träffar på en del andra ungdomar som också är hemlösa och jag mår riktigt dåligt när jag läser om dessa barns öden. Det otäcka är att det här skulle kunna vara en sann historia. Det finns ungdomar som far så otroligt illa i vårt ”fina” svenska samhälle.
Det här är ingen berättelse med ett lyckligt slut, men inte heller ett olyckligt. Svaret på hur det går för Jonnas lämnas hängande i luften. Läs och bli berörd. Eller låt bli. Det är tufft att läsa sådana här böcker, men också nyttigt och lärorikt. Efteråt känner man att man kanske inte har så himla mycket att klaga på i sitt eget liv, i alla fall inte om man jämför med många andra. Jag känner att jag skulle vilja krama någon, kanske Jonna?
En plats som tjejerna besöker några gånger i boken kallas Enter, det är en öppen verksamhet som Stadsmissionen håller i och den finns på riktigt. Dit kan tjejer som behöver få komma och äta mat, pyssla, prata och en hel del annat. Man får vara anonym om man vill. Här finns lite mer information om Enter/Unga stations verksamhet.
Hoppas
Författare: Åsa Anderberg Strollo
Förlag: Gilla böcker
Antal sidor: 271
ISBN: 9789186634148
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus
Det här är andra boken om Sven. Jag har själv inte läst den första men den finns recenserad 
Allehanda djur klär ut sig inför en maskerad. Varje ny sida visar ett djur iklätt en kul mundering, som ska påminna mycket eller lite om det djur som de klätt ut sig till och själva det djuret blir på nästa sida till ett annat djur. Ja, Rödluvan är förresten med hon också och blir oväntat till en chokladtårta. Och blommor dyker upp, men de klär aldrig ut sig för de ska bara dofta gott. Fina och roliga bilder helt klart, men… ett minus är när hönan ska klä ut sig och det då låter som följer:
I den här berättelsen ska huvudpersonens jag gå och lägga sig och storebror är där för att natta (antagligen är han barnvakt). Om ”jag” är en han eller hon får man inte reda på i texen. Nåväl, släcka lampan får storebror inte göra för då kan inte flodhästarna sova. När storebror skrattar åt syskonets fantasier fortsätter hen att säga att dom aldrig somnar om lampan är släckt. Storebror säger att då får dom minsann vara vakna tills imorgon. Nu kliver även han in i fantasins värld genom att bekräfta att flodhästarna finns. Gulligt av honom tycker jag.