Månkan och jag har en hemlighet

mankan och jag har en hemlighetDet är så vidunderligt att vara barn och ha den tilliten till att det finns magi livet.

Jag har en hemlighet.
Det är min första.
Jag tänker på den så fort jag vaknar,
då känns det underbart.

Så tänker ”Jag”, som klär sig fort för att möta sin vän, jämnåriga Månkan. Hon som vet om hemligheten som de delar. Lilla ”Jag” har bråttom ut från huset och lämnar föräldrar och litet syskon vid frukosten. Fort, fort. Ut till Månkan och vidare till platsen där hemligheten finns. Inte kan någonting gå fel nu. Ingen vet ju om den. Men så sker något som förstör, något krackelerar den magiska lyckobubbla de har ihop. Är hela hemligheten saboterad nu? Finns det en möjlighet till att börja om?

MorgonfixEmma Virkes detaljrika illustrationer är i blandtekniker, som klippt och klistrat, målat och tecknat i en dos mjukt pastell. Vad jag uppfattar som naivistiska ansikten och lite stel kroppshållning förstärker min känsla av att det är en viktig bok. Den vill inte locka med söta bilder, utan med mer inlevelse och därmed mer verklighet? Så kan det vara. En svart fågel spelar en viktig roll och ger berättelsen en ännu hemligare ton.

Som barn hade jag initialt en känsla i mig att lita på andra, att de nog också skulle förstå mitt universum och jag kunde vara trygg i att det inte skulle bli förstört det där som var viktigt, spännande eller ens eget. Men så drabbades jag av den stora besvikelsen när sveket infunnit sig. När det fina blivit det fula. Som när två för mig okända släktingar stal mina åtråvärda tuggummin, som jag noga sparat efter att ha fått dem av mina föräldrar på deras resa utomlands. Jag hade lagt dem på ett hemligt ställe och de hittade dem. Det var inga vanliga tuggummin, för mig var de värdeladdade. Och de tuggade, vad de tyckte vara vanliga tuggummin, och skrattade och brydde sig föga. Genast blev jag misstänksam. De kom dock aldrig att se min inre uppbragdhet. Jag talade inte till dem igen och såg dem aldrig mer. Det kan tyckas banalt det som skedde, men så var inte upplevelsen för mig. Fullständigt elaka barn tyckte jag då. Jag hade, likt ett extra känsligt barn, inte full koll på nyanser. Glömde gjorde jag inte. Jag hade nämligen nuddat vid det mänskliga sveket. Det som tär så hårt, om än det kanske sker helt omedvetet och inte alls med den avsikten som mottagaren får lida för.

De två huvudpersonerna i denna bok upplever ett fult svek när ”några himla ungar” finner deras nedgrävda hemlighet. Dessa ungar som inte är del av huvudpersonernas känslor i det fantastiska med en hemlighet, kan tydligen kosta på sig att vara ironiska och förlöjliga det fina de hittar. Med några få ord låter författaren läsaren förnimma de utomståendes upplevelse:

– Kolla vilken fjantig låda, säger de.
– Kolla vad som ligger i den, säger de.
– Kolla vilken ful kula, en riktig fulkula, säger de.

Dumbarn

Så söndersmulas en vacker hemlighet. Eller? Med få och kärnfulla meningar tillsammans med de uttrycksfulla bilderna, växer en historia fram som inger hopp och visar på att respekt för andras drömmar är viktiga. Inte skratta åt andra. Inte ta något som tillhör någon annan. Inte alla har det inbyggt. En lärdom att dra i livet.

Huvudpersonerna får oväntad hjälp av någon som iakttar skeendena noga. Sedan får de förbanna lite och gå vidare, men de hämtar sig. Hoppfulla igen. De är två starka individer som har varandra och de har en hemlighet ihop, på ett annat ”attans” bra gömställe.

”– Det finns något innerligt i att dela hemligheten med någon annan, den blir större och större ju mer de sätter ord på den. 
Att dela någonting är det som för oss samman, det är när vi delar förtroenden som vi kommer varandra närmast, säger Katarina Kieri.” (Norrtelje Tidning)

Katarina Kieri debuterar som bilderboksförfattare i och med Månkan och jag har en hemlighet. Hon är känd för flera uppmärksammade och prisade ungdomsböcker. Jag har recenserat en här tidigare: Mellan dig och dig.

Pumla


Månkan och jag har en hemlighet
Författare: Katarina Kieri
Illustratör: Emma Virke
Förlag: Rabén & Sjögren (2014)
Antal sidor: 28
ISBN: 9789129686678
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Drömtraktorn

drömtraktornDaniel och Zeke får i skoluppgift att laga ett gökur som är trasigt. Men de har båda hittat en traktor i skogen som står övergiven och täckt av snö. De bestämmer sig för att laga den istället och sikta på att få högsta betyg av sin lärare. Men traktorn ägs av snåle Gammelgösta och det krävs en hel del pengar för att få till en fungerande traktor. Men älskar man traktorer och traktorpulling så kanske allt är möjligt. Speciellt då man får oväntad hjälp.

LL-förlaget ger ut lättlästa böcker till ungdomar. Denna bok har luft mellan textavsnitten vilket gör det också lättare för den som har lässvårigheter att följa med i handlingen. Författaren skriver avskalat, vilket blir textmässigt vackert, och det är lätt att hänga med även om man ena stunden står i köket hos Zekes pappa, och i den andra stunden bogserar en traktor. Snabba vändningar och tvära kast i scenerna alltså. Inte så mycket gestaltning av karaktärerna men historien blir ändå intressant. Jag tror många kan relatera till egna drömmar och den entusiasm man känner när man får syssla med sådant man brinner för. Magnus Ljunggren kanske många av er känner igen som författaren till den populära bokserien Riddarskolan, de böckerna är både jag och mina barn mycket förtjusta i.

Den här boken rekommenderar jag till lärare så de kan tipsa de elever som kanske inte frivilligt skulle läsa en bok eller ens söka efter denna. Och det vore så synd. En småcharmig och enkel story om två tonårspojkar som delar sitt intresse för traktorer och motorer. Rekommenderad ålder 9-15 år.


Drömtraktorn
Författare: Magnus Ljunggren
Bokförlag: LL-förlaget
Antal sidor: 115
Utgiven: 2014-01
ISBN: 978-91-7053-479-9 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sorgbearbetning

bjornEn liten flicka har mist sin farfar, hon saknar honom och han finns nära i hennes tankar; hon tänker sig in i att han fortfarande lever och finns där hos henne – han har blivit en björn och sitter framför brasan i väntan på våren, som de tillsammans väntar på men som aldrig tycks komma. Vi får följa med på deras vandring i sökandet efter våren och vad den står för.

Saknaden efter farfadern bor kvar i den lilla flickan, som med hjälp av förståelse byggd på egna samlade erfarenheter bearbetar sin sorg på sitt egna sätt. Nyckelordet är övervintra: ”Mamma säger att de döda övervintrar mycket, mycket längre än alla levande. Det gör inget, vi väntar.” Nyckelordet innefattar väntan, vila, längtan, hopp, värme och nytt liv. Kunskapen om att björnar och en del andra djur går i ide, att efter vintern kommer vår, att växtligheten vilar under vintern och att frön gror och växer när värmen återkommer, finns, eller växer fram, hos det lilla berättarjaget.

Jagberättelsen börjar lite begreppsligt tveksamt, kanske är det en översättningsfråga: ” I morse när jag vaknade önskade jag att min farfar fortfarande levde. Han hade blivit en björn. Vi hade inväntat våren tillsammans…” Ja, visst önskade hon det, men fortsättningen bygger på att hon föreställer sig i fantasin/tänker sig in i att han fortfarande lever, men i björnskepnad, och det blir, liksom sökandet efter våren och dess väsen, utgångspunkten för den fortsatta sorgebearbetningen. (Egentligen har de alltså inte inväntat våren framför brasan.)

Björnfarfar har ”övervintrat” framför brasan men vedträna börjar ta slut och björnfarfar är lite otålig. Han vill inte sitta hemma och vänta på att våren ska komma utan ger sig ut medan det fortfarande är natt och full vinter. Flickan hinner precis få med sig ficklampan när hon följer med honom i hans sökande efter våren.bjorn1

Här finns mycket symbolik invävd; från mörker mot ljus, från vila till växande, från död till liv; björnen står för något som är stort, tryggt och starkt – det är som om den lilla flickan säger: ”Tillsammans kan vi allt”. Björnfarfar lyssnar på de andra djuren – tar emot deras vägledning och gräver gångar i jorden under snön, flickan lyser hans väg i nattens mörker och i underjordens rike, där såväl djur som växter övervintrar. Men de blir trötta – både farfar, flickan och lampan, kraften och ljuslågan sinar, björnfarfar uppmanar flickan att gå upp mot ljuset och hem till värmen; själv sover han vidare under jorden – övervintrar i väntan, och det är som det ska. För flickan är det naturligt att återvända hem, nu ensam och fortfarande i vintervandring. Men på vägen hem möter hon tö och kommer till sin väntande mamma, vars omsorg, värme, tröst och hopp leder henne vidare till vår, fortsatt liv/uppståndelse och växande.

Allt har sin tid. Vandringen gör hon ensam, tillsammans med sin björnfarfar. Hemma finns en mamma som ger vägledning i ord och handling: släpper iväg, och tar emot när vandringen är färdig. Det är en fin och stilla berättelse som jaget bjuder sin läsare på. Det som börjar med sorg och kyla i vintern avslutas med liv, hopp och växande om våren. Livscykel, kretslopp och en naturreligiös blandning som kan utvecklas och/eller renodlas; i berättelsen finns öppenheten att fylla på, fundera vidare – utveckla efter behov, tradition och tro. Det finns olika sätt att uttrycka livets slut och fortsättning – och kanske behöver det ena sättet inte utesluta det andra. Ämnet behöver få flera ansikten/gestalter, behöver behandlas på olika sätt och från olika utgångspunkter – här den lilla flickans egen. Allt som händer förmedlar trygghet och trosvisshet.

Förutom den inledande begreppstveksamheten är formuleringarna välvalda och mjuka, meningarna korta och kärnfulla och berättaridén utmärkt. Illustrationerna harmonierar med det berättade, betonar känslor och upplevelser, särskilt förmedlade genom kroppspråk och mimik.

bjorn2

 

 

 

 

 

 

 

Titel: Min björnfarfar
Text: Alex Cousseau
Illustrationer: Nathalie Choux
Översättning: Suzanne Öhman
Förlag: Rabén & Sjögren (2014)
Antal sidor: 24
ISBN: 9789129691214
Jämför priser: 
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Andekrigare

andekrigareJona Stone är en pojke i tidiga tonåren som tror att han lever i en helt normal familj. Visserligen är hans pappa pastor och de är uppvuxna i ett religiöst hem men en stor familjehemlighet är på väg att avslöjas. Hans mamma är en nefilim, vilket gör Jona till en fjärdedels ängel med oanade talanger. Märkliga saker börjar hända och en dag kidnappas Jonas mamma av fallna änglar. Jona och hans syster får i uppdrag att rädda henne och en resa till New York tar sin början.

Det är en äventyrlig historia där händelserna staplas på varandra. Det blir riktigt spännande när stora problem ska lösas av barn och då de äger superkrafter. Barnen blir jagade av mystiska varelser och tvivlar ofta på sin egen förmåga att kunna rädda sin mamma. Men jag får inte riktigt grepp om huvudpersonerna och lär inte känna dem riktigt då de flyr från plats till plats. Ibland stannar vissa scener till och allt förklarande blir för övertydligt men det är nog författarens mening också. Att budskapet ska gå fram. Författaren skrev tydligen boken för att uppmuntra barns tro och det finns många bibliska citat och relaterade händelser som jag vet alltför lite om eftersom jag aldrig läst bibeln ordentligt. Inte ens en barnbibel. Men trots den andliga tonen är det som vilken äventyrlig berättelse som helst – Jona är son till en ängel med övernaturliga krafter och de onda fienderna kommer han säkerligen att få fortsätta kämpa emot i den andra boken som släpps under 2014.


Andekrigare
Författare: Jerel Law
Översättare: Christin S.Salander 2013
Bokförlag: Pärlan Förlag
Antal sidor: 232
Utgiven: 2013
ISBN: 978-91-87411-02-1 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

 

Blåsippor, videungar och sockerbagare

blasippor, videungar och sockerbagareÄnnu ett jubileum har ett år framför sig att fira. Nu är det sång- och musikskaparen Alice Tegnér som är i centrum, då det är 150 år sedan hon föddes. Alice musikalitet lyste som en stark stjärna under hennes uppväxt och hennes far blev hennes musikaliska läromästare. I hjärtat ville hon så gärna utbilda sig till musiker, men så kom ett giftermål i vägen med två barn och ett liv i Djursholm. I det ideella arbetet som musiklärare i skolan och som organist i ett kapell, möter hon pastor Natanael Beskow och hans fästmö Elsa. Detta första möte ligger till grund för ett stort kulturarv i form av visor och illustrationer som kommer att leva länge än.

Sånger enkom för barn var en bristvara kring förra sekelskiftet och då fann Alice på melodier till gamla ramsor och hon skapade även helt nya visor. En del samlades i ett häfte kallat Sjung med oss, mamma. En dag vacker dag får Alice en födelsedagpresent av Elsa. Det är flera akvareller som inspirerats av Alice sånger. Illustrationen på den lilla videungen är t.ex. en av sönerna Beskow, nybadad i en handduk. Boken Mors lilla Olle kom ut 1903 och är ett led i ett 50-årigt samarbete mellan Alice och Elsa.

Lasse liten

Deras senaste projekt, som dugliga kontakter på jorden fått ombesörja, är denna lilla jubileumsbok: Blåsippor, videungar och sockerbagare, och till den hör även en cd-skiva, som uppskattas särskilt vid läggdags här hemma. Olika röster tolkar inlevelsefullt ett urval av de mest kända visorna. Varje musikstycke har en illustration, signerad Elsa förstås. Inga direkta överraskningar för mig när jag går igenom boken, förutom att den är händig och vacker att se på. Det är en fin liten presentbok, men även en bok för dem som kanske inte är så bekanta med Alice och Elsa och det fantastiska de åstadkom tillsammans.

Sov du lilla videung Innehållet i boken:

Baka kaka
Blåsippor
Borgmästar Munte
Bä bä vita lamm
Dansa min docka
Ekorrn satt i granen
Goder afton
Jordgubbar och smultron
Kring julgranen
Lasse liten
Majas visa
Mors lilla Olle
Månaderna
Sockerbagaren
Tre pepparkaksgubbar
Vart ska du gå?
Videvisan
Årstiderna

 

 

 

 


Blåsippor, videungar och sockerbagare
Författare: Alice Tegnér
Illustratör: Elsa Beskow
Förlag: Bonnier Carlsen (2014)
Antal sidor: 38
ISBN: 9789163877704
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris