
Katinkas pappa har varit försvunnen i fem år. Varför kommer han inte hem? När Katinka till slut får reda på att hennes pappa sitter i fängelse i Monsterland tänker hon åka dit för att rädda honom. Hur ska det gå?

Både människor och monster möts i denna bok! När Katinka dog för första gången var hon fyra år. Sedan dess har hon dött flera gånger. Det kan låta makabert och det är det emellanåt men det är också väldigt roligt och lite skönt att få skratta åt döden. Katinka bor med sin farbror Fabo på järnvägshotellet. Tillsammans måste de dölja för människorna att de driver ett hotell för monster, men även att Katinka är odödlig.


En rolig och fantasifull berättelse, fylld av galna upptåg och färgglada karaktärer som de identiska enäggstvillingarna Max och Theo, röd hårige Jackson som bråkar med allt och alla, buttre Walter som äger en cykel- och godis affär, men även monstren som besöker hotellet.

Vi uppskattade denna bok mycket och längtade till läggning för att få läsa. Vi skrattade mycket och tyckte att det var spännande och ville bara läsa ett kapitel till…
Omslaget är inbjudande och skapat av Alexander Jansson.
Man har redan en bild i huvudet av berättelsen innan man börjar läsa och när man börjar läsa så är det så bra skrivet att allt hoppar framför ögonen på en. Man dras in i boken. Det är delade åsikter om denna bok har jag sett men hos oss gick den hem hos både vuxen och barn på 8 och 10 år och vi vill ha mer. Mycket mer av Katinka och hennes värld.
Monsterstationen kvart över dimman
Författare: Johan Elfner
Illustratör: Alexander Jansson
Förlag: Ordalaget Bokförlag (2020)
ISBN: 9789174693638
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris








Det finns så många söta djurungar! Valpar som busar och gömmer sig för varandra, harpaltar som äter morötter och föl som plaskar i vattenpölar. Genom sockersöta illustrationer får vi se kärleksfulla djurföräldrar och deras ungar. Men den som läser boken, vem gillar hen bäst?
Boken innehåller en djurart per uppslag och de allra flesta – bortsett från en tupp och en kaninhane – visar (förmodligen) honan med sina ungar. Jag hade gärna sett fler närvarande hanar, men å andra sidan kan jag inte säg att till exempel den vuxna fisken är en hona så det kanske jämnar ut sig.

