Flykten

Flykten

Jag gillar verkligen barnböcker som på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt lär oss om medmänsklighet och empati. Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson är en sådan bok, som genom berättande och känslostarka illustrationer försöker förklara och sätta ord på det hemska som pågår runt omkring oss i världen där människor flyr för sina liv.

Boken fyller inte bara sitt syfte genom att lyfta en viktig och högst aktuell fråga, den bidrar också till igenkänning och förståelse genom att skildra en familj som i sitt hemland lever precis som vilken familj som helst, tills kriget gör sig mer och mer påmint.

En dag sa pappa: ”Det går inte längre. Kriget kommer närmre. Vi måste fly, vi måste bort”. Han tog mamma och mig hårt i sin famn. ”Vi måste fly”.

Till skillnad från flera andra böcker som skildrar hur det är att lämna sitt hemland för att börja om i ett nytt land, lägger Johanna och Torsten fokus på just själva flykten mellan de två länderna, vilket är nog så viktigt att försöka förstå.

Efter många timmar såg vi en strand. Vi var blöta och kalla, men vi klarade oss. Var vi i Grekland? Tunisien? Vi visste inte. Det spelade ingen roll. Det var inte hemma.

Min första känsla när jag läste boken var att jag ville veta mer. Jag ville ha en mer målande bild av familjens liv innan de tvingandes fly, likaså eftersökte jag en mer djuplodande skildring om livet i det nya landet. Men efter att ha läst boken tillsammans med min son med påföljande intressanta samtal om ämnet, förstår jag bokens styrka. Den ska inte vara djuplodande och analyserande, den ska utgöra ett ramverk och fungerar utmärkt som diskussionsunderlag för att kunna prata med våra barn om det stundtals obegripliga. Perfekt för pedagogerna i skola och förskolan skulle jag tro.


Flykten
Författare: Torsten Larsson
Illustratör: Johanna Sandberg
Förlag: Whip Media (2016)
ISBN: 9789188265258
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Abbe och hans vuxna

abbeI boken Abbe och hans vuxna vänder författaren upp och ner på begreppen och bilden av den traditionella familjens funktioner och roller. Barnet Abbe har givits en vuxenroll som innebär att det är han som uppfostrar och ömmar för sina trotsande föräldrar som vägrar både skor och mat. Abbe oroar sig för sin utbrända mamma och kämpar för att få iväg sin vuxna Roland till jobbet.

– Jag hatar min stol, sa Roland tjurigt.

– Jaha, men det struntar jag faktiskt i, sa Abbe och satte Roland i bilstolen ändå.

– Du får inte komma på mitt kalas! skrek Roland argt och uppgivet. Det var något han brukade skrika när han inte fick som han ville.

Abbe och hans vuxna är enligt mig den typ av bok som riktar sig lika mycket till den vuxna som läser för barnet som till själva barnet, och första gången jag läste den kändes det som om lite för mycket fokus har lagts på att den vuxna läsaren ska känna igen sig. Det blir lite förvirrande när föräldrarna beter sig som barn, men fortfarande är kvar i vuxenvärlden och jobbar (om de inte är utbrända det vill säga), pratar om den senaste mobilmodellen eller fascineras över en 3G Mast.

Men! När jag och min sexåring hade rett ut vad det innebär att inte kunna jobba för att man är sjuk samt vad en 3G Mast är, blev boken dock till stor belåtenhet, just för att den lyckas att fånga upp barnets vilja att också få bestämma eller det kittlande i att få göra sådant som att äta chokladbollar efter att man har nattat sina föräldrar.

En trevlig bok att ha med sig när man reflekterar över upptempo-samhället, och dessutom försedd med lättillgängliga och roliga illustrationer!

Ett smakprov på Abbe och hans vuxna hittar du här


Abbe och hans vuxna
Författare: Björn Augustson
Förlag: Idus (2015)
ISBN: 9789175771540
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ny barnbokspratare: Karin Almerén

Hej!

Mitt namn är Karin Almerén och jag är ny bloggare på Barnboksprat. Jag är oerhört peppad på att få kombinera mina två intressen; barnlitteratur och kommunikation, det ska bli så spännande! Jag har två barn, födda 2008 och 2012, som är den största anledningen till mitt intresse för just barnlitteratur, men jag har alltid läst mycket. Det blir stor variation i läsandet med en tvååring och en sexåring hemma, allt från pekböcker till kapitelböcker.

Jag är lite extra nyfiken på barnlitteratur som har ett genus- och mångfaldsperspektiv, men jag gillar även att dyka ner i mina egna gamla bokgömmor och dela mina barndomsfavoriter med mina barn.

Min första kurs på universitetet var “litteratur och drama” som sedan följdes av studier i ekonomi och statsvetenskap för att slutligen mynna ut i att det är med kommunikation och text som jag vill arbeta, vilket jag också gör till vardags.

Det var kort om mig, vi ses på Barnboksprat!

/Karin

Konrad lussar – boktips

Konrad lussarLucia är i antågande och dom senaste åren har luciafirandet på dagis och skolor väckt många tankar och diskussioner, inte minst i sociala medier. För ett tag sedan uppmärksammades 11-åriga Uma på nyheterna efter att hennes mamma gjorde ett inlägg på Facebook om att dottern inte fick vara tomte då skolan lussade, utan tjejerna fick välja på att vara tärna eller lucia. Därför känns det befriande med den nya boken ”Konrad lussar” som ges ut av Olika förlag. Om den lyckas med vad den utger sig för, att fokusera på barnens lust att klä ut sig samt skildra luciatraditionen ur ett barnperspektiv, är det enligt mig precis vad som behövs just nu. Lucia ska ju vara kul och lustfyllt, inte diskriminerande och uteslutande. ”Konrad lussar” är uppföljaren till ”Konrads klänning” av Åsa Mendel -Hartvig.