rabén & sjögren – Sida 29

En myras liv

en myras liv En sådan fin bok författaren Linn Gottfridsson har skrivit. Jag trodde först att det var en typisk bilderbok, så jag blev glatt överraskad över att det var en högläsningsbok för de yngre åldrarna.

Morgan kallas alltid för Myran och är sex år. Han går i förskoleklass och är bästis med Henny. När man går i skolan är rasterna roliga. Då får man leka vad man vill medan fröken dricker kaffe. Myran och Henny har en egen snigelvärld. Men när Felicia går förbi och frågar om hon får vara med så hör inte Myran. Om man inte hör något är man inte taskig. Men om man hör och ändå säger nej, då är man taskig. Det är mycket man måste veta om världen och inte ens de vuxna kan alla svaren på Myrans frågor.

Ovanför Myrans lägenhet flyttar pojken Diego in. Hans pappa bor inte där. Snart anar Myran att hans egna föräldrar har problem. Även om de bråkar på engelska och inte tror att Myran förstår något. Man han förstår mer än de tror.

Jag läste den här boken högt för min snart 9 åriga son och jag kan säga att igenkänningsfaktorn från förskoleklassen var stor. Den har ett allvarligt tema som grund men är roligt berättad på ett rappt och underfundigt sätt som jag och sonen fann mycket tilltalande. Här får man verkligen befinna sig i leken, i fantasin och följa en sexårings funderingar kring vuxenvärlden. Jag gillar också hur de vuxna löser sitt problem och gör sitt bästa för Myrans skull trots att det inte är ett lätt beslut de måste ta. Jag gillar Emma Adbåges svartvita illustrationer som finns boken igenom. Barnkaraktärerna med stora huvuden och små fötter ger en gullig och busig framtoning som passar väl till läsåldern.

Rekommenderar den här boken varmt för barn mellan 6 år och uppåt.

En myras liv
Författare: Linn Gottfridsson
Illustratör: Emma Adbåge
Bokförlag: raben&sjögren
Antal sidor: 128
Läsålder: 6-9 år
Utgiven: 20160130
ISBN: 9789129696479 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Tio vilda hästar till toppen

De tio vilda hästarna i bokform fortsätter sitt segertåg. Tredje boken finns utkommen med de olika filurerna. Och nu blir det uppåt värre. Utmaningar och nedslag i både natur och otur.

Det är Plus, Dior, Lord, Minus, Pistage, Doj-Doj, Silver, Rataplan, Dandy och Dolanga. Vem är du av dem?

Jag fick bli Dior, enligt min 6-åring. Precis som min bloggkollega Sara så vill kanske barnet gärna namnge olika släktingar till varje häst och peka och uppleva de olika personligheternas uttryck. På individplan utmärker hästarna sig likt individer i verkligheten. Så klart!

I rim som rinner fram med en lätt humor och en god fattningsförmåga för såväl liten som stor, upplevs något som jag liknar vid läsglädje. En bok att orka läsa om många gånger.

På nionde Dior

i trav, galopp och hopp

För hon gillade att springa
och röra på sin kropp

Men så såg hon att det lyste

av bär och kantareller

Hon stannade och åt

av naturens karameller

Räkna upp till tio är i denna bok, liksom i de två föregående också i fokus, men inte blir det trist. Räkna är alltid rätt.

Och bilderna! Färgerna! De är så härliga de här hästarna. Olika i sina färgnyanser och i sina utseendeformer och bra på alla sina sätt. I denna bok ska de bege sig till bergets topp fort och helst lätt och vem blir först och vem blir sist eller ska vi tänka om? Lisen Adbåge tecknar sköna porträtt av de tio hästarna sprungna ur Grethe Rottbölls fantasi.

Någon är gatsmart. Någon är skönhetsälskande. Någon är obetänksam. Någon är hetsig. Någon är spexig. Någon är galen. Någon är atletisk. Någon är framåt. Och någon är impulsiv när en annan är lite rädd av sig. De håller ihop! De finns för varandra. Alla tio. Hästen Minus på bilden här, ängslar och har sig. Men det kommer att sluta lyckligt.

Det blir plus!

Se också de de två andra böckernas recensioner: Tio vilda hästar: en räknesaga och Hästfesten: tio vilda hästar hittar hem.

Tio vilda hästar till toppen
Författare: Grethe Rottböll
Illustratör: Lisen Adbåge
Förlag: Rabén & Sjögren (2015)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129695748
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Kapitelbilderbok – tips i sista minuten

Världen på vinden är en korsning mellan kapitelbok och bilderbok, men framför allt är det en filosofisk högläsningsbok. Högläsning passar ju alldeles utmärkt nu i juletider, kanske blir ni många som samlas kring denna till formatet stora bok när det mörknar ute!

Handlingen utspelar sig på en vind, men framför allt handlar det om övergivna och bortglömda leksaksfigurer som lever sitt eget liv i en egen värld, och relationen mellan så väl saker som världar. De är ett tajt gäng av udda karaktärer där framförallt berättarjaget Tella funderar över sin tillvaro i tid och rum.

De existentiella frågorna återkommer både i Tellas egen tankevärld och i dialogen med de andra. Laborerandet med tids- och rumsperspektiv leder till filosofiska frågor, identitetssökande, liv, död och åldrande; handlar om världen utanför och om det finns flera världar. Samtidigt har figurerna långtråkigt, inget nytt händer, rädslor och inskränktheter blir allt tydligare. De lever verkligen i en liten instängd värld, en näst intill meningslös tillvaro – ett skrämmande men i mänsklig aspekt ofrånkomligt perspektiv:

”Så sorgligt allting kändes.
Dumma, dumma tid som puttar oss genom livet. Knuffar oss från kex till kex, ut i ett okänt någonting av ljus eller mörker.
Ingen vet.
Alla ska få veta.
Jag bläddrade i mitt anteckningsblock för att se om där fanns något till tröst.

Så länge någon minns,
finns man.

Just det, ja! Så var det ju: så länge någon minns.
Men, slog det mig nu, när vi andra också har glömt? Hur blir det då? Och ännu värre: när ingen längre kommer ihåg oss heller?
Då är vi borta.”

Som tur är hittar de en verklig äkta råtta som dött och som de kan begrava, i samma veva hittar de nya okända spår och möter nytt liv: det finns hopp! Den nya figuren leder dem till sin och andras världar genom en lång och mörk tunnel där ljuset finns i andra änden. Kanske är det paradiset de kommer till kanske räcker det med att de placeras i ett större sammanhang: ljus, människor, välden där ute och bakelser! Men bakom dem rasar deras gamla värld samman, huset med deras vind rivs, kanske är det domedagen!

Filosofiska frågor och abstrakta resonemang kräver någon läsare/lyssnare med livserfarenhet: att någon har förmåga och vilja att diskutera kring stora frågor – själva har figurerna knappast några minnen eller relationer till den större verkligheten så de är inte till stor hjälp – inte förrän Effelanten kommer och befriar dem – nästan som en frälsare förlöser han dem, löser dem från instängdhetens bojor, öppnar en större, ljusare och rikare tillvaro. Fajter får till och med träffa sin tvillingbror!

Under läsningen tänker jag på Alice i Underlandet och på Sofies värld, det finns paralleller inte bara i handlingen utan även i frågan om målgrupp.

MEN, till denna lite tunga text kommer bilderna, de är många och tydliga, växlar mellan perspektiv, gör textberättelsen mer begriplig, ger resonemang och tankar ett ansikte – så att säga. Boklayouten passar utmärkt för högläsning för en mindre grupp: stora och många bilder, tvåspaltig text och tillräckligt stor stil för att man ska kunna läsa även i svagare ljussatt miljö. Texten flyter på men livsfilosofiska inslag och ovanliga begrepp kräver tålamod och acceptans för många avbrott.

Världen på vinden
Författare: Lotta Olsson
Illustratör: Benjamin Chaud
Förlag: Rabén & Sjögren (2015)
ISBN: 9789129694697
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Dinosaga

Dinosaga är en seriebok, dvs. tecknade serier i bokform. Rabén & Sjögren har släppt hela nio titlar i detta format under året och fler lär det bli.

I bokens inledning kommer ett dinosaurieägg på villovägar och hamnar hos en fosterfamilj. I ägget finns köttätaren Kroo,och han får nu växa upp hos en familj med växtätare där han också får två systrar. Det är inte alltid lätt att vara annorlunda men Kroo har egenskaper som de andra saknar och kommer ofta till undsättning där det behövs.

Detta är en varm och fin saga om hur svårt det kan kännas när man är lite annorlunda men också om hur mångfalden berikar och att alla behövs. Vi får följa med på olika äventyr där teman som vänskap, mod, önskningar och drömmar behandlas. Allting är förpackat i en nätt och behändig tunn bok med illustrationer i främst gröna, bruna och gula färgtoner men också en och annan färgchock bland sidorna. Serieformatet gör sig bra i bokform och förhoppningsvis har nu serierna äntligen fått sin rättmätiga plats jämte de ”vanliga” böckerna i hyllan ty all läsning är av godo!

Dinosaga

Författare: Mirjam Löfgren & Tomb Svalborg

Illustratör: Mirjam Löfgren

Förlag: Rabén & Sjögren (2015)

ISBN: 9789129694802

Antal sidor: 59

Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ninas år

Året mellan fem och sex kan vara rysligt långt, det är många processer och upplevelser som ska gås igenom för både barn och föräldrar innan den förberedande skolan börjar. Det är höst och Nina är femochetthalvt, hon sitter i pyjamas i plommonträdet utanför köksfönstret och vill vara arg färdigt! Hon kräver respekt, och vill att andra ska anpassa sig – och det gör de.

Humöret pendlar upp och ner – särskilt ner är det på morgnarna, för Nina hatar morgnar. Då och då känner hon sig orättvist behandlad. Det händer att hon hittar på små lögner eller plockar på sig något som inte är hennes, eller att hon blir avundsjuk. Men oftast är Nina en trygg, trivsam och kreativ problemlösare. Den vuxna omgivningen är ständigt förstående och pedagogisk, och alla drömmar slår in – det är som i en saga, men en nästan tråkigt realistisk sådan.

Nina tycker att det är allt för långt till hennes födelsedag, både pappa och storasyster snart ska fylla, det är orättvist och hon är riktigt ledsen och besviken. Då kommer pappa på idén att de kan byta födelsedag – det får bli en ”och ett halvt”-årsdag, så att hon får fylla sex också. Lite svårt är det att hitta på önskningar, men som tur är önskar hon sig snöleoparden – och utan den hade det bara blivit en halv bok.

Kapitlen med olika händelser i en vanlig flickas liv tar upp vanliga ämnen; som att sova över, inte få vara med och leka, hur det kan vara när bästa vännen har skadat sig, hur det känns att ljuga och stjäla, och om att förlora det käraste man har. Men så dyker de upp, de ovanliga ämnena, farligheterna och olyckstillbuden; som att nästan drunkna i simskolan, nästan bli blind av glowsticks och att skada foten allvarligt i en cykelolycka orsakad av bristande föräldraansvar. Jag kan tycka att kontrasten till det tillrättalagda i de andra ämnena blir väl stor i de här kapitlen, det är egentligen inte ämnena jag vänder mig mot utan att ruskiga saker banaliseras och väldigt lättvindigt vänds till rätta. Tryggheten och de alltid närvarande föräldrarna gör att det ändå inte känns så farligt, och det finns ju en poäng i att föräldrar inte kan skydda en mot allt – det kan bli en bra diskussion.

Ja, visst ja, så vaknar hon ju en morgon och är glad, det är på hösten och hon ska till sin första dag i förskoleklassen – och den dagen får snöleoparden stanna hemma…

Positivt: jag är övertygad om att många känner igen sig i Nina, att det kan kännas tryggt att spegla sig i en annan flickas liv och leverne. Negativt: kanske är det för likt barnens eget liv för att fängsla och ge något bestående. Positivt: högläsningsbok, ingen börja-läsa eller läsa-självbok!

Rikligt illustrerad kapitelbok för 5-6-åringen, där det är svårt att påstå något annat än att den vänder sig till tjejer. Boken har stort format, även teckenstorlek och bilder har storlek L. Det finns fördelar med bokstavsstorleken, särskilt när man som jag har blivit lite äldre och uppnått läsglasögonåldern, å andra sidan är boken lite otymplig så det jämnar ut sig.

Nina och snöleoparden
Författare: Emi Gunér
Illustratör: Loka Kanarp
Förlag: Rabén & Sjögren (2015)
ISBN: 9789129696523
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris