Ninas år

Året mellan fem och sex kan vara rysligt långt, det är många processer och upplevelser som ska gås igenom för både barn och föräldrar innan den förberedande skolan börjar. Det är höst och Nina är femochetthalvt, hon sitter i pyjamas i plommonträdet utanför köksfönstret och vill vara arg färdigt! Hon kräver respekt, och vill att andra ska anpassa sig – och det gör de.

Humöret pendlar upp och ner – särskilt ner är det på morgnarna, för Nina hatar morgnar. Då och då känner hon sig orättvist behandlad. Det händer att hon hittar på små lögner eller plockar på sig något som inte är hennes, eller att hon blir avundsjuk. Men oftast är Nina en trygg, trivsam och kreativ problemlösare. Den vuxna omgivningen är ständigt förstående och pedagogisk, och alla drömmar slår in – det är som i en saga, men en nästan tråkigt realistisk sådan.

Nina tycker att det är allt för långt till hennes födelsedag, både pappa och storasyster snart ska fylla, det är orättvist och hon är riktigt ledsen och besviken. Då kommer pappa på idén att de kan byta födelsedag – det får bli en ”och ett halvt”-årsdag, så att hon får fylla sex också. Lite svårt är det att hitta på önskningar, men som tur är önskar hon sig snöleoparden – och utan den hade det bara blivit en halv bok.

Kapitlen med olika händelser i en vanlig flickas liv tar upp vanliga ämnen; som att sova över, inte få vara med och leka, hur det kan vara när bästa vännen har skadat sig, hur det känns att ljuga och stjäla, och om att förlora det käraste man har. Men så dyker de upp, de ovanliga ämnena, farligheterna och olyckstillbuden; som att nästan drunkna i simskolan, nästan bli blind av glowsticks och att skada foten allvarligt i en cykelolycka orsakad av bristande föräldraansvar. Jag kan tycka att kontrasten till det tillrättalagda i de andra ämnena blir väl stor i de här kapitlen, det är egentligen inte ämnena jag vänder mig mot utan att ruskiga saker banaliseras och väldigt lättvindigt vänds till rätta. Tryggheten och de alltid närvarande föräldrarna gör att det ändå inte känns så farligt, och det finns ju en poäng i att föräldrar inte kan skydda en mot allt – det kan bli en bra diskussion.

Ja, visst ja, så vaknar hon ju en morgon och är glad, det är på hösten och hon ska till sin första dag i förskoleklassen – och den dagen får snöleoparden stanna hemma…

Positivt: jag är övertygad om att många känner igen sig i Nina, att det kan kännas tryggt att spegla sig i en annan flickas liv och leverne. Negativt: kanske är det för likt barnens eget liv för att fängsla och ge något bestående. Positivt: högläsningsbok, ingen börja-läsa eller läsa-självbok!

Rikligt illustrerad kapitelbok för 5-6-åringen, där det är svårt att påstå något annat än att den vänder sig till tjejer. Boken har stort format, även teckenstorlek och bilder har storlek L. Det finns fördelar med bokstavsstorleken, särskilt när man som jag har blivit lite äldre och uppnått läsglasögonåldern, å andra sidan är boken lite otymplig så det jämnar ut sig.

Nina och snöleoparden
Författare: Emi Gunér
Illustratör: Loka Kanarp
Förlag: Rabén & Sjögren (2015)
ISBN: 9789129696523
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Författare: Marit Jonsson

Jag heter Marit Jonsson, är mamma och farmor, och har jobbat med barn i många år. Det är något alldeles speciellt med att läsa barn- och ungdomslitteratur, så jag fortsätter med det och berättar gärna om mina upplevelser när jag har läst klart. För mig är helheten viktig, en bok är både pärm och innehåll, har både text och bild, är skriven av någon och för någon, har tillkommit i en viss tid och i en kultur. Kanske tycker jag att detta är viktigt för att jag är både litteratur- och konstvetare, har fördjupat mig extra i barn- och ungdomslitteratur och i förhållandet mellan text och bild – och för att jag har läst många sagor och berättelser för många barn. När jag inte skriver om böcker skriver jag om något annat; som museer och utställningar, eller reportage om människor som är spännande, eller på min hemsida, eller korrekturläser, eller något annat som har med bilder, bokstäver och människor att göra… Visa alla inlägg av Marit Jonsson