Frida Kahlo – Porträtt av en konstnär

Den stora behållningen i boken Frida Kahlo av Sandra Dieckmann och Lucy Brownridge, i serien Porträtt av en konstnär, är de fantastiska, färgsprakande illustrationerna som verkligen förmedlar känslan av Kahlos tavlor.

Varje uppslag har minst en av Kahlos tavlor infogad i bilden och Dieckmann har  lyckats spegla stilen och färgerna från tavlorna när hon ritat sina illustrationer. Det är en fröjd att bläddra i boken och att sjunka ner i betraktelse av bilderna.

Texten däremot känns lätt oinspirerad. Vi får lära oss om Kahlos liv, men det saknas framåtdriv i berättelsen, något som fångar barnens intresse längre än ett par sidor. Målgruppen överensstämmer med åldern på mina barn (snart 4 och 6 år) och, även om alla så klart är olika och en del gillar mer faktaböcker medan andra föredrar skönlitterär text, var det tydligt att de inte fann texten speciellt imponerade. Tyvärr.

När jag frågade efter vi läst klart om de gillat boken, fick jag (för första gången någonsin) ett starkt nej till svar från sexåringen. Det är väldigt starkt för att komma från henne och slog mig speciellt då hon betraktat bilderna noggrant och verkat fascinerad av dem.

Jag som förälder älskar tanken att, utöver läsglädje, ordförrådsbygge och fantasi, också kunna förmedla vetskap och allmänbildning till barnen. Men jag vill att detta ska ske på ett engagerande sätt så att våra lässtunder är något de ser fram emot och här misslyckas tyvärr denna vackra bok.

Samtidigt är jag glad att vi har läst boken från pärm till pärm då ett litet intresse för Kahlos konstnärskap ändå troligen har väckts. Jag uppskattar också de sista uppslagen med ytterligare information om de tavlor som inkluderats, även om det kanske känns lite som överkurs för målgruppen, men det är ju inte helt fel om föräldrarna lär sig något också.


Frida Kahlo – Porträtt av en konstnär
Författare: Lucy Brownridge
Illustration: Sandra Dieckmann
Översättning: Sara Årestedt
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129725025
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Hilma af Klint kartor över osynligheter

Fotograf okänd, bild från Wikimedia Commons

Hilma af Klint (1862-1944) var en svensk konstnär, esoteriker och pionjär inom abstrakt måleri. Hon var före sin tid och annorlunda då kvinnan under hennes tid förväntades vara osynlig, ljuv och ljudlös.

Hilma af Klint är tyvärr en av de konstnärer som först långt efter sin död uppmärksammats och fått erkännande. Hon var en sökare, och sökte sig till ett flertal filosofiska riktningar. Om någon klassificering skall ske är väl Hilma af Klint att anse som en teosofisk konstnär kanske.

När vi öppnade den ganska tjocka och fina bilderboken visste vi ingenting om Hilma af Klint men efter att ha läst om henne som person, hennes resa och hennes konst så blev man sugen på att veta mer och se några av hennes verk på riktigt. Boken innehåller fotografier och till detta finns fina illustrationer. Boken är som en faktasaga och den fångar en.

Då Hilma af Klint var en spännande person så finns det mycket att diskutera medan man läser. Hennes konst, kvinnans plats i samhället under den tiden, filosofi, teologi och ord vi vanligtvis kanske inte använder. Det är en ganska lättläst bok trots en del text för bilderboksformatet. Den är dock inte faktatung utan lockar till både vidareläsning och till att man vill läsa allt i ett svep. Det är en bok som stannar kvar och som det bläddras i igen. Ylva Hillström och Karin Eklund har gjort ett fint jobb.

Boken är satt till 9-12 år men passar både äldre och något yngre.


 

Titel: Hilma af Klint kartor över osynligheten
Författare: Ylva Hillström
Illustratör: Karin Eklund
Foton: Moderna Museet
Förlag: Alfabeta förlag
ISBN: 9789150121117
Kan köpas på AdlibrisBokus och där böcker säljs.
Tack till förlaget för recensionsexemplar.

Flickan i blått (Petras bilder)

Flickan i blått är första delen i serien Petras bilder skrivna av Torhild Elisabet Sandberg. Författaren ville lära sina barn om konst men hittade inga lämpliga böcker så hon tog saken i egna händer och crowdfundade ihop till bokserien. Jag har läst de tre första delarna i serien.

Böckerna handlar om Petra, en tjej som går i årskurs 2 och bor tillsammans med sina föräldrar och lillebrorsan i ett hyreshus någonstans i Sverige. Under Petra bor den gamla damen Fredrika och en dag bestämmer de att Petra ska komma hem till Fredrika varje tisdag för att hjälpa henne med olika saker.

Petra har olika bekymmer i livet, precis som sig brukligt är för en 8-åring, och Fredrika hjälper henne att tackla dessa genom att introducera Petra i konstens värld. Tillsammans tittar de på bilderna och tack vare dem upptäcker Petra saker både i omvärlden och hos sig själv.

I den första delen, Flickan i blått, tittar de på religiösa motiv och det är nog den bok jag finner minst intressant beroende på min egen oreligiösa läggning. Jag har lite svårt för när händelser ur Bibeln presenteras som något verkligt i böcker för barn. Däremot tycker jag att religion som företeelse är intressant tillsammans med dess påverkan på världshistorien.

Den andra delen, Pojken med örnen, fokuserar på framförallt ett porträtt av Napoleon och hur makthavare genom tiderna använt konsten för att påverka folket. Den här boken handlar mycket om det egna psyket och att tro på sig själv och det gillar jag skarpt!

I den tredje delen, Klockan som rinner, möter Petra modernismen och får tampas med ensamhet, rädsla och att känna sig annorlunda.

En fjärde del, Den flygande hästen, ska släppas inom ett par veckor och enligt författarens hemsida ska den handla om fotografin och normer. Den låter verkligen intressant!

Böckerna är lättlästa med vardagliga ämnen vilka den unga läsaren kan relatera till. I kombination med konsten som förhoppningsvis gör läsaren nyfiken på bilderna så är den ett fräscht inslag på barnbokshimlen. Författaren själv menar, i en intervju publicerad på hemsidan, att det inte finns något läskigt eller övernaturligt i berättelsen, trots att det är vad förlagen verkar tro att barnen vill ha, utan att det är en lågmäld berättelse. Jag gillar själv starkt dessa spännande monsterberättelser och de gör sig bra som högläsningsböcker med naturliga cliff hangers. Men jag ska erkänna att jag också aktivt söker vardagligare berättelser för att erbjuda mina elever en varierad lyssning.

Böckerna är publicerade med tanke på skolan och det finns en lärarhandledning att tillgå på hemsidan. De lämpar sig dock också absolut för  både högläsning i hemmet och att läsas på egen hand. Emily Ryan har illustrerat serien med oerhört fina manga-inspirerade bilder där hon både tolkar konstverken Fredrika och Petra talar om samt bidrar med helt egna illustrationer.


Flickan i blått
Författare: Torhild Elisabet Sandberg
Illustratör: Emily Ryan
Förlag: Torhild förlag (2017)
ISBN: 9789198407709
Antal sidor: 100
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jan Lööf Bildbok

Jan Loof Bildbok”Vilken fantastisk liten tjock bok”, sa jag till mig själv när jag slog ihop den och konstaterade att alla de cirka 250 bilderna i boken hade antingen en egensinnighet eller personlighet eller både ock. Jag som mottagare bjuds på en massiv inblick i Jan Lööfs skapande verklighet. Det blir som en Jan Lööf Memoarbok med i huvudsak bilder som berättande grund.

Bilderna av nyss nämnde känns så självklara, de bara står där stadigt i sin fiktiva miljö. Jan Lööf menar att han tecknar som han vill utan att tänka, han kan inte hjälpa att han fortfarande är en gammal pojke med intressen som bilar, flygplan och olika fordon. Det kan vara därför han inte uppträder politiskt korrekt och inte har med kvinnor och flickor alls i samma utsträckning som män eller pojkar. Jag uppmärksammade detta för några år sedan när jag skrev ett författarporträtt om Jan Lööf i Alex Författarlexikon: ”Hans tecknarstil är ren och avskalad och han kallar sig själv för brukskonstnär. Maskiner, bilar och tåg är ofta förekommande och huvudpersonen är mestadels manlig, även om det handlar om djur. Hans pappa, Hilding Lööf, som var uppfinnare och musiker, tog hand om de två syskonen Lööf sedan mamman blivit sjuk. Detta kan kanske förklara den påtagliga frånvaron av kvinnoporträtt i Jan Lööfs bilder. Det är ofta en manlig värld i hans böcker. Den är mycket präglad av hans barndoms miljöer från Trollhättan. Det andas 50-tal, svensk småstad och en ung pojkes fantasier och drömmar.”

Jan ritarI en intervju i DN gissar han själv att hans ”oförmåga att rita kvinnor” kan vara förklaringen till den kritik han fått ta emot på senare år, där många tycker att det är på tok för lite kvinnor i Jan Lööfs bildvärld. Han menar att han själv aldrig tänkt i de banorna. Några av hans idoler från branschen är just kvinnor, som Selma Lagerlöf, Elsa Beskow, Astrid Lindgren och Tove Jansson. Dessutom hävdar Jan Lööf att han rentav är ganska dålig på att teckna människor och att han är bättre på prylar. Det som kan uppfattas som en stelhet i bilderna är nog det som blivit ett signum för just honom. Jag tänker att det skänker en tydlighet när det kommer till karaktärer.

Min 6-åring knep boken innan jag hann ta den och sedan låg han stilla vid kvällstid och bara studerade bild efter bild. Kvällen efter skulle samma procedur upprepas och han ville titta själv först. Jag fick tåligt vänta. Tänker mig den som en bok att slå upp i. Eller sträckläsa. Om minsta intresse för Lööfs konstnärskap finns, så är detta ett guldkorn, speciellt då han är personlig i den text som dyker upp lite oregelbundet. Vi talar inte om saga här, utan om anekdoter, tankar och små förklaringar eller kommenterar på ett underfundigt vis. Intressant!

Lekande barn

Till alla bilder utan text går det bra att i samspel med barnet prata fritt eller försjunka i detaljer eller bara förundras över hur mänskliga och omänskliga varelser framställs. Hans figurer har en sådan levande kärvhet och ofta ett rått skulpterat utseende. Inte sällan dyker ett känt ansikte upp i den mest oväntade situation. Hemma har vi nog alla hans verk för barn, men nu påminns jag om att han är en serietecknare av rang, ofta med en bitande och välgörande samhällskritik. Genomgående i hans konstgärning så återfinns en absurd humor och en otrolig fantasi. Det faktum att han ofta visar fram djuren som viktiga, t.ex. som i Ta fast Fabian ger många pluspoäng hos mig. 

Jan Lööfs konstnärlighet har alltså följt med mig och min familj i flera år nu via böckerna och även de filmer som finns. Alla mina barn har älskat bilderna oavsett vilken bok de återfinns i och om ingen annan bok fungerade som saga, så fungerade alltid en bok av Jan Lööf. Det är något med bilderna så klart. Hur han får till sina karakteristiska bilder med kombinationen teknik och rå uttrycksfullhet är ett mysterium. Han har det i sig, precis som alla de historier han har berättat. Det är konkret, inget drömskt här inte.

Moderat svekVi får som sagt följa en stor del av Jan Lööfs skapande liv och det är hög igenkänning i bilderna, samtidigt som lite ovanligare bilder för den unga publiken har tagits fram, framför allt från seriealbumen. Även exempel på några politiska kommentarer i Dagens Nyheter får vi ta del av och så också väggmålningar, skisser och att han dessutom gjort flera skivomslag, det var nog inte helt känt.

Han visar fram vackra målningar som hans fru Ingrid Plengier Lööf gjort och menar att det hon gör är måleriskt och poetiskt, men aldrig kommer hon hamna på t.ex. Nationalmuseum som han har gjort. Han liknar sig själv vid en skämttecknare jämfört med henne. En osannolikt god sådan skulle jag säga och till hans fördel talar även nämnda samhällskritik och jag får inte glömma alla tecknade djur och människor i musikaliska sammanhang, som en inspirationsmanual för den förmodade lille blivande musikanten som får sagan till livs. Längst bak i boken finner vi ett litet bildregister från de bilder vi sett i boken, dock så saknas sidnumrering boken igenom. För mig är det av ringa betydelse, då allt annat upplevs på sin rätta plats.


Jan Lööf Bildbok
Författare & illustratör: Jan Lööf
Förlag: Bonnier Carlsen (2013)
Antal sidor: 320
ISBN: 9789163870088
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Elsa Beskow: bildskatt

elsa beskow bildskattJag återkommer tydligen med jämna mellanrum till Elsa Beskow och hennes bilder. Redan på gymnasiet fängslade bildmotiven mig och jag skrev ett arbete om några utvalda illustrationer. Det är det sagoaktiga och drömska som tilltalar. Det vackra. Jag väljer vad ögat vill se. Se även min recension på Barnboksprat: Elsa Beskows sagoskatt: Vill du läsa?

I denna nya tjocka lilla bok har vi en pek- och konstbok i ett. Det mindre barnet får chansen att möta en större utmaning i variationen av bilder från flera välbekanta sagor som t.ex. SoläggetTomtebobarnen och Årets saga. Men även en handfull mer ovanliga sagobilder dyker upp.

Det är endast detaljer som förevisas, detaljer som vi vuxna läsare kanske hade gått förbi. Detaljer som barnet möjligen ändå hade upptäckt, men som nu kan studeras i sin enkelhet utan annan kontext. Det ger först en lite märklig känsla att se en liten del av en bild som jag sett så många gånger förut. Upplevelsen för någon som ser detaljbilderna för första gången måste bli en helt annan.

Vattenfall

Men det förekommer överraskningar även för mig och bilddetaljer från böcker jag inte läst än dyker upp, som t.ex. en fantastiskt fin detaljbild, ”Vattenfall”, från boken Farmor och Fjunlätt, som utkom 1930.

Sol Bildvariationen ger en överblick på Elsa Beskows produktion, som har varit mer varierad i sin bildframställning än jag upplevt det. Jag påminns om att det förekommer bilder jag inte alls gillar, och oftast föreställer dessa barska herrar, så som Farbror Blå. Här kan jag förmoda att det angav dåtidens manliga idel. Samtidigt kan hon visa fram en gråtande Putte i blåbärskogen och en Pelle som matar en bebis, detta medför att det inte blir svart-vitt i framställningen ur ett könsrollsperspektiv. Som exempel kan jag nämna att så stark och orädd som flickan i Solägget betedde sig, var inte den generella bilden av hur flickor uppfattades kring 1930-talet. Här är för övrigt detaljordet till bilden ”Ägg”.

Prinsessor Texten i boken består av ett ord som anger det centrala i bilden eller en detalj i detaljbilden. Orden förekommer i bokstavsordning. Somliga gånger är det ett ord som kanske inte var helt väntat.

”Prinsessor” från sagan Julklappen från 1903, uppenbarar sig här i min sista bild, konventionellt utstyrda i Beskows omisskännliga stil med en något större betoning på jugend.

Under varje bild står en litteraturhänvisning under själva ordet samt ordets översättning på fyra språk: engelska, tyska, franska och spanska. Detta medför att boken känns internationell och att den dessutom kan utgöra en första introduktion till andra språk. Längst bak i boken finner vi sidhänvisning, boktitel och utgivningsår tillsammans med alla helbilderna i frimärksstorlek. Dessa fungerar som ett bildregister och de kan i sin tur väcka intresse för att leta upp originalböckerna. Jag har redan börjat leta.


Elsa Beskow: bildskatt
Författare & illustratör: Elsa Beskow
Förlag: Bonnier Carlsen (2013)
Antal sidor: 319
ISBN: 9789163874437
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris