Hur skulle det vara att leva som Creeper och alltid riskera att sprängas och försvinna? Eller att vara en Zombie som inte tål solen? För den som gillar Minecraft kommer serieboken Mober Klantiga Minecraft-monster bjuda på svar på dessa frågor och många skratt.
Den 23 sidor långa boken rymmer 23 humoristiska serier med färg om cirka 7 till 10 serierutor vardera. Hegasnivån är 2 av 5 och boken är därför lättläst och ålderskategoriserad för 6–9-åringar. Serierna är relativt enkla men roliga och lyckas ofta tajma slutklämmen mycket väl i sista serierutan. Flera av skämten och poängerna i serierna är också innehållsligt Minecraft-relaterade, det är inte endast fråga om Minecraft-figurer som är tokiga i allmän bemärkelse, de är specifikt tokiga utifrån hur de faktiskt fungerar och agerar i spelet. Författarna visar alltså att de är bekanta med spelets mekanik och kännetecken vilket gör att unga läsare kommer känna sig hemma. Därtill kommer unga läsare förstå skämt som vuxna runtomkring inte alltid kommer hänga med i, vilket jag tror kan ge en lustfylld och motiverande känsla.
Detta är del 2 av hittills 2 böcker i Mober-serien, så för den som tilltalas av idén om lättlästa humoristiska Minecraft-serier så finns det mer att läsa!
Pappan berättar för Bengt Gustav att det är på grund av saker som hände i skolan när han var barn som han dricker. När Bengt Gustav upptäcker att rivningshuset nära hans hus ger honom möjligheten att resa i tiden så gör han det för att försöka rätta till saker. Första gången blir det inte alls bättre. Då försöker han att resa tillbaka till när pappa jobbade på verkstan och förlorade ett finger i en olycka. Bengt Gustav för hindrar olyckan, men inte heller det hjälper. Han gör ännu ett försök till en ny tid, men då blir allting ännu värre.