bonnier carlsen – Sida 62

Pusspojken

Ulf har aldrig pussat någon enda tjej. Ulfs bror, däremot, han har pussat flera hundra säger han.

Hur ska man göra för att få pussa någon? Ska man pussa någon man gillar, eller ska man ta nån man inte tycker om? Man vet ju aldrig om det blir fel och då är det ju dumt om man valde den man gillade…

Ulf tycker att Katarina är universums sötaste tjej. Hon har blont hår, glittrande gröna ögon och en kjol som vippar när hon går. Han drömmer om att han pussar Katarina och det smakar jordgubbsglass.
Han vill gärna pussa Katarina, men han måste ju öva först…

Ulfs bror säger att en bra tjej att öva på, det är Röda armén. Röda armén heter inte så utan egentligen heter hon Berit. Men de kallar henne för Röda armén för att hon slåss och är rödhårig med fräknar.

uppslag ur Pusspojken

Så, för att lära sig pussas bra med Katarina, måste han alltså öva med Röda armén. Röda armén tycker att det låter som en bra idé! Första gången de ska öva på att pussas tar hon på sig finklänning, borstar tänderna och sätter på fiol- och dragspelsmusik. Hon säger att det är viktigt hur stämningen är när man pussas första gången, för den pussen minns man resten av livet.
Så pussas de, men det smakar inte jordgubbsglass utan tandkräm. Sen byter Röda armén om till bekväma kläder och så står de på händer tillsammans.

Röda armén lär Ulf hur man ska pussas och de pussas varje dag, de umgås med varandra nästan jämt. Fast de pussas inte bara. De gör andra saker tillsammans också. Hon lär Ulf hur man hoppar säck så att man vinner och de har jätteroligt mest hela tiden. Ulfs bror säger att han inte ska vara med henne för att hon är ful och dum. Då blir Ulf arg…

En härlig bok man blir glad av! Den sötaste tjejen är kanske inte alltid den roligaste och pussar kanske inte alltid smakar jordgubbsglass. Men tänk vad bra det kan bli ändå!
Bilderna är toppenroliga med bra uttryck och Katarina är verkligen ritad som en stel docka utan ansiktsuttryck. Antar att det är meningen och jag gillar det.
Det här är den fjärde boken i en serie. Jag tycker gott att man kan läsa den här utan att ha läst de andra!

Pusspojken
Författare: Ulf Stark
Illustrationer: Markus Majaluoma
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 45
ISBN: 9789163865343
Köp: Jämför priser

Godistrollet

Lillebror Kanin gör en dag misstaget att äta av en polkagris, en underbart väldoftande polkagris, mitt i veckan…för han älskar verkligen godis. Fick han bestämma själv, utan att pappa lade sig i, skulle han äta godis alla dagar i veckan!
Men nu är det alltså bara lördagar som gäller. Pappa påstår nämligen att det finns ett oerhört läskigt godistroll som kommer och tar en om man äter godis mitt i veckan, när det inte är tillåtet!

Men…vad gör Godistrollet när det är lördag och alla får äta godis? Ja, då vilar det såklart! Det arbetar ju hela veckan, klart man behöver en vilodag när man arbetat så hårt då!

Ja, som sagt råkar Lillebror alltså äta godis fast det inte är lördag…för han tänkte att pappa säkert bara lurades när han sa det där om Godistrollet. Men det gjorde han inte, för precis när han ätit av polkagrisen, då kommer det läskiga GODISTROLLET! Godistrollet tar med sig Lillebror till sin godisfabrik där han får arbeta med andra barn som Godistrollet fångat. Den som smakar på godiset äter trollet upp!

Hur ska de göra för att komma ut ur fabriken och bli kvitt det läskiga Godistrollet?! Lillebror Kanin får en hint om hur han kan gå till väga…

Godistrollet verkar vara överallt i fabriken!

En superfin, spännande, rafflande och lite läskig berättelse om förhållandet vi kanske har till godis. Rätt bra story måste jag säga, skulle passa som film! Bilderna är jättebra och uttrycksfulla, färgglada och med roliga detaljer. Jag gillar att det finns en karta över godisfabriken i slutet av boken!
Jag har tidigare skrivit om den underbara familjen Kanin och monstret i skogen här på Barnboksprat och gillade den mycket, även om jag tyckte att den här faktiskt var litet, litet mer spännande. Båda behandlar dock ungefär samma ämne, även om det ges uttryck på olika sätt!

Godistrollet
Författare och illustratör: Jonna Björnstjerna
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 28
ISBN: 9789163866258
Köp: Jämför priser

Hej!

Nu finns ännu en bokserie av Stina Wirsén: bebisbrokiga. Hej! och Oj! är först ut och jag har läst Hej! med Ava (snart 1½ år). ”Hej” råkar vara ett av Avas favoritord och det gör den här boken som klippt och skuren för henne.

Hej! handlar om att leka kurragömma. En liten brokig blundar medan alla gömmer sig och sen får hen leta! Och när hen hittar en kompis som gömt sig säger de förstås ”hej” till varandra och hjälps åt att leta vidare. Till slut blir det väldigt många ”hej”! Och allra sist får alla säga ”hej då” i bästa teletubbiestil.

Hej! är ett typexempel på en bok som jag har svårt att kategorisera. Är det en pekbok eller en småbarnsbok? Den marknadsförs som pekbok och den har pekbokens typiska stadiga kartongsidor, men till skillnad från vad jag ser som en klassisk pekbok har den handling, om än väldigt enkel sådan. Den inbjuder heller inte till pekande på samma sätt som en bok med bilder man enkelt klär i ord (”var är ankan?”). Nåja, jag lägger väl in den i bloggkategorin Pekböcker ändå…

Här kommer lite smakprov:

Kan du se de brokiga som gömt sig?

Titta, där var de!

Jag tycker att boken är gullig och Ava krävde genast omläsning, så jag tolkar det som ett godkännande även från hennes sida.

Vad gäller Oj! har jag ännu bara provläst några sidor här. Den ser också söt ut, förstås.

Hej!
Författare & illustratör: Stina Wirsén
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 18
ISBN: 9789163866449
Provläs: här
Köp: jämför priser

Mysmystisk hemlig vän

Nu har jag äntligen läst den, boken som jag fastnade för när jag bläddrade Bonnier Carlsens vårkatalog, En hemlig vän av debuterande Katarina Genar. Förlaget beskriver den som ”en spännande och suggestiv barnroman i bästa Maria Gripe-stil, att läsa själv eller högt tillsammans” och det var detta i kombination med att det är en debutroman som gjorde mig nyfiken. Maria Gripes böcker är ju fantastiskt bra och jag är alltid nyfiken på debutanter eftersom jag själv drömmer om att ge ut böcker.

En hemlig vän handlar om Henrietta, vars liv har slagits fullkomligt i spillror. Pappa har flyttat ihop med en annan kvinna och mamma bestämde sig raskt för att sälja huset på landet och flytta in till en lägenhet i stan, utan att bry sig om Henriettas åsikt. Henrietta har inga vänner i nya klassen och inte blir det bättre av att mamma jobbar jämt. När Henrietta tappar sina nycklar blir det ännu värre. Det är kallt ute och Henrietta har trots tjat inte fått någon mobiltelefon. Som tur är kommer herr Wallgren, som också bor i huset, så att Henrietta kan låna hans telefon och ringa mamma. Herr Wallgren är väldigt gammaldags, men snäll. Och mystisk. Plötsligt kan han försjunka djupt i tankar, stirra ut genom fönstret och säga att ”när saknaden blir för stor, skänker stjärnorna tröst”.

Herr Wallgren är inte den enda som är mystisk. Henrietta får syn på en liten flicka som gungar ute på gården, men hon försvinner alltid spårlöst innan Henrietta lyckas prata med henne. Dessutom får hon en lapp från ”en hemlig vän”, trots att hon inte har några vänner i stan.

En hemlig vän är en mysmystisk bok och det är inte svårt att förstå varför förlaget nappade på den. Jag gillar den, samtidigt som jag måste säga att jämförelsen med Maria Gripe känns en smula överdriven. Boken är mycket enklare än Agnes Cecilia eller Skuggserien, både för att den är lättläst och för att berättelsens frågetecken rätar ut sig utan alltför knepiga komplikationer. Men den blir förstås inte sämre för det, den är bara lite mindre avancerad än jag förväntade mig.

Läs även ett smakprov och en intervju med Katarina Genar.

Tillägg 2010-04-21: Nu är boken även recenserad i DN i positiva ordalag, läs här. Anne-Marie Karlsson vågade spoila mycket mer än jag. :)

En hemlig vän
Författare: Katarina Genar
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 96
ISBN: 9789163864476
Köp: jämför priser

Jag är inte söt!

Boken ”Jag är inte söt!” med lilla Ugglan i huvudrollen riktar sig mot barn mellan 3 och 6 år. Det är några år kvar för dit för oss men boken är redan en stor favorit. Mamma (jag) och pappa älskar boken. Den handlar om lilla Ugglan som hela tiden blir kallad söt av sina vänner i skogen. Han blir arg, för han är inte söt. Han är en smidig, skrämmande, stilig, skarpögd stridsflygare. Men alla andra tycker att han är söt, inklusive hans mamma, och när allt kommer omkring så är han faktiskt ganska gullig.

Texten är upprepande och ganska enkel med varierande storlek för att visa när lilla Ugglan blir arg och illustrationerna är mjuka och väldigt levande trots att de är så enkla. Man ser tydligt när lilla Ugglan blir arg, glad, förvånad och irriterad.

Boken är väldigt rolig och jag kan inte låta bli att dra paralleller när äldre släktingar möter barnbarn och utbrister ”men så söt du är” och ”så stor du har blivit”. Har ni någonsin sett ett barn bli glad över de kommentarerna? Oftast så åker surläppen ut och barnet mummlar något till svars. Precis så är lilla Ugglan! Denna bok gavs ut redan 2006 och det har hunnit komma ut ytterligare några böcker med lilla Ugglan i huvudrollen. De hamnar på önskelistan till nästa födelsedag, min eller Kickens.

Jag är inte söt!
Författare: Jonatan Allen
Illustratör: Jonatan Allen
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 24
ISBN: 9789163848919
Köp: jämför pris