Mackan äger är första delen i en kommande serie om Markus, en fotbollsspelande kille som vill kallas Mackan. Mackan går nog i lågstadiet och är minst sagt fotbollstokig. Han kan inte förstå varför han inte fick heta Zlatan eller Cristiano istället för Markus. Han spelar i laget Gif och drömmer om att bli en framgångsrik fotbollsspelare med internationell karriär. Mackan önskar också att hans pappa kunde vara med på matcherna och heja någon gång men hans pappa finns inte längre utan omkom i en bilolycka när Mackan var ett år.
Jag blev nyfiken på den här boken då jag har en fotbollsintresserad unge här hemma men också för att jag ville veta hur det här med den döda pappan gestaltades. Det sistnämnda skildras väldigt lågmält och naturligt och kan säkerligen vara en bra ingång för ett samtal kring dylika frågor. Vad gäller det fotbollsrelaterade stoffet så är det konkreta beskrivningar av livet på och kring planen som man lätt kan känna igen sig i.
Nivån på den här boken ligger strax över Lätt att läsa-böcker och den påminner om LasseMaja-böckerna i sin framtoning. Den fotbollsintresserade ungen som jag hade som anledning till att klicka hem denna bok då? Jo, det visade sig att han inte ville läsa den med kommentaren ”äh, de är likadana alla såna där”. Jag måste säga att han har en poäng där. Jag har inte läst alltför många sådana här fotbollsböcker men som gammal hästtjej gissar jag att de här böckerna fyller samma behov för de genuint fotbollsintresserade barnen som hästböckerna gjorde för mig.



Den här boken har jag haft hemma i flera månader nu. Ja, sedan förra året till och med om jag ska vara ärlig. Jag har inte haft tid att skriva inlägg här på Barnboksprat, till min sorg. Men nu vill jag skriva om Tisdagskossan, eftersom jag nyligen fick ett mail från Daniel Edfeldt, kossans skapare, där han undrade om jag ville läsa och skriva om hans uppföljare till Tisdagskossan, som kommer i slutet av sommaren någon gång. Det ville jag ju såklart, men först behövde jag skriva om den första boken om kossan.

Här i veckan fick jag hem ett paket i brevlådan; recensionsexemplar jag själv inte beställt men som förlaget skickat ändå. Sådana små överraskningar gillar jag skarpt! I paketet fanns två böcker, varav den ena är den som jag skriver om här – en färgglad bok med snygg layout med en tanke bakom illustrationen av varje presenterad tupp.