Mormor till reapris av A. K. Sydegård är den fristående fortsättningen på författares underbara debut Bror till salu som vi skrev om här. Vi får möta trettonåriga Zoe och hennes familj igen, och då speciellt hennes härligt okonventionella mormor Barbro som ber Zoe om hjälp att bli en influenser, eller ”influensa” som Barbro kallar det, för att nå ut med sin konst till en större målgrupp.
Det verkar som ett omöjligt uppdrag. Inte enbart kan mormor ingenting om Instagram, för att inte tala om Youtube eller Tiktok, men hennes konst ser dessutom ut som rosa, oformliga bajskorvar.
Zoe får ta till alla de tricks (och lite till) som hon lärde sig under skapandet av det falska Justin Bieber-kontot i Bror till salu, och hon balanserar som vanligt på gränsen till både det olagliga, omoraliska och, i alla fall i vissa kretsar, ouppskattade.
Precis som sin föregångare är Mormor till reapris full av humor och knas. Humorn når enligt mig inte riktigt upp till samma nivå som Bror till salu då jag inte skrattade rakt ut på samma sätt den här gången. Kanske för att jag kände igen stilen och hur Zoe fungerar och inte blev lika överraskat förvånad. Kanske för att bajshumor inte är det jag tycker är det roligaste även om Sydegård gör ett bra jobb med att få till en ny nivå på den.

Men jag är inte heller målgruppen och jag tror att barn i mellanåldern kommer att älska den här boken just på grund av den knasiga bajshumorn och de busiga karaktärerna. Det som helt klart stämmer är att det här verkligen är en ”feelgood för unga” då man mår bra efter att ha läst boken.
En perfekt bok att krypa upp under en filt i soffan med för att skratta in hösten.

Mormor till reapris
Författare: A. K. Sydegård
Förlag: Rabén&Sjögren (2022)
ISBN: 9789129736724
Antal sidor: 188
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.
Det märks att Emma Askling är van att skriva för barn i mellanstadieåldern då både Hajpen och Ryktet, de första två böckerna av planerat tre i serien Skolbloggen, har ett väldigt bra flyt med korta intressanta kapitel och en fin blandning mellan en karaktärsdriven och handlingsdriven berättelse.

Planen är den första delen i en planerad serie om Hemmet för bortrövade barn. Boken skildrar något hemskt som man inte vill tänka på har funnits i Sverige. Barnauktioner. Det förekom i Sverige för bara drygt hundra år sedan. Boken utspelar sig 1910 och handlar om 14-årige Adam. Han arbetar som dräng på en bondgård och en dag förändras hans liv när en vagn kommer in på gården. Adam har själv haft ett eländigt liv. Han blev såld på auktion som liten och har bott på barnhem och i fattighus trots att han inte är så gammal. När hans liv förändras så följer dock hans minnen med och han slutar aldrig att tänka på barnauktionerna eller det liv han levde tidigare. Det går inte heller att glömma alla de barn han mött. Barn som varit i samma situation för honom själv. Det blir viktigt för Adam att hitta ett sätt att hjälpa dem på.
Gåblin och de vilda dammråttorna av Sabine Mickelsson är en fantasifylld berättelse fylld av humor, fart och omtänksamhet.

Vissa saker är olagliga och dumma att göra. Sedan finns det annat som är förbjudet, och en del av det kan en undra varför det är förbjudet. Som att pilla i näsan eller på sådant som ligger på marken. Som att leka med dockor när en är elva eller smita ifrån städningen. Ibland kanske det känns som att en är den enda som gör en viss ”förbjuden” sak, men du är nog inte ensam.
”Det som känns förbjudet” kan bjuda in till många samtal och jag tror att den kan hjälpa till att normalisera känslor och tankar som kan kännas förbjudna fastän de inte är det. Det i sin tur tror jag kan hjälpa barn att inte ta åt sig när andra kanske tycker att de är, tänker eller gör fel. En bok som kan passa att arbeta kring med de äldre på förskolan eller någon gång under de första skolåren.
Finessen med att det inte handlar om ett fåtal karaktärer, utan om många, får sin fulländning i den sista sidans text som jag tycker ger boken ett fint och tänkvärt avslut: