Brorsan är kung handlar om 11-årige Måns som hänger på sin mamma till Malmö över sommarlovet. På gården till lägenheten de får låna träffar han Mikkel, en ung kille som verkar superfarlig och är full av tatueringar. Efter en styrkemätningsuppvisning blir dock Måns och Mikkel blodsbröder och sommaren utvecklar sig till den bästa i hela Måns liv. Ända tills en dag då Mikkel får reda på Måns hemlighet, kallar honom för lögnare och drar därifrån.
Jag har bara läst två av Jennys böcker, inklusive den här, och undrar alltid varför. Många av dem riktar sig liksom den här till mellanstadiebarn och kanske är det därför? Mina egna barn mer eller mindre slutade läsa i den åldern och idag fokuserar jag främst på böcker för lågstadiet eftersom jag letar lästips till min elever. Men varje gång jag läser en bok för den här åldern så slås jag av hur härliga de är!
Måns hemlighet är, utan att direkt spoila, att han är en transperson. Det här lyfter Jägerfeld på ett väldigt bra sätt i boken och för Måns är det självklart att han är kille men för hans pappa och Mikkel är det inte lika enkelt. Man kan tycka att pappa är en gnällig egoist men jag utgår ifrån att det inte är helt enkelt när det man trodde man var ens dotter visar sig vara en son. Människan är trots allt ganska fyrkantig och konservativ. Måns mamma är mer med på tåget och gör allt hon kan för att stötta honom.
Jägerfelds signum är humor och den här boken är inget undantag. Jag har själv bott i Malmö, och just på Möllan, och drar på munnen flera gånger åt Måns upplevelser av det skånska språket. Jägerfeld brinner också för de människor som kanske inte alltid ses som normen och jag tar Nora (Nora Nora Nora) med sina ritualer och stora läsintresse till mitt hjärta och hade gärna läst mer om henne i en annan bok.
Det var ett tag sedan den här boken kom ut men den är alltid aktuell och det kom en ny pocketutgåva för bara två år sedan. Missa den inte!
