Barnboksprat

Noa går på toa

Jag har själv inget minne av dörren gick i baklås någon gång när jag var liten, däremot har jag en son som flera gånger har gått på toa och låst om sig och sen inte klarat av att låsa upp. Vi har sagt åt honom att han inte får låsa dörren men barn måste ju testa allt, och när det händer är paniken ett faktum! Att försöka lugna ett hysteriskt ledset barn från andra sidan av en låst dörr kan vara svårt, men du finns där i alla fall.

För pojken Noa är det värre, när dörren på restaurangtoaletten går i baklås är det ingen som hör honom ropa på hjälp! Han försöker få upp dörren på alla möjliga sätt, sparkar till och med på den men den rör sig inte. Upptill är toalettbåset öppet, så Noa ställer sig på toalettstolen men når inte upp till kanten. Han ropar igen men ingen hör honom, nu börjar ha bli rejält rädd!

Till slut kommer i alla fall en servitör som hört honom, men problemet är att inte ens han får upp toadörren! Hur ska Noa komma ut? Servitören hämtar Noas pappa som får en idé…

Boken är utgiven av Hegas förlag som specialiserat sig på lättlästa böcker för barn och ungdomar. Den vänder sig till nybörjarläsare i ålder 6-8 år och är mycket enkel att läsa, max fyra ord på varje rad. Boken är illustrerad på samtliga uppslag vilket hjälper läsförståelsen. Vill man använda den till att testa läsförståelse finns tillhörande frågor på bokens sida hos Hegas (se länk nedan). En kort men intensiv berättelse med hög igenkänningsfaktor för barn i passande ålder.

Noa går på toa
Författare: Kirsten Ahlburg
Illustratör: Jon Ranheimsaeter
Förlag: Hegas
Antal sidor: 18
ISBN: 9789185877027
Köp: jämför priser

Nu eller kanske mu

Nu eller kanske Mu är ett konstnärligt verk som handlar om ett par som är så maka att de helt enkelt går upp helt i varandra. De ger sig ut i världen för att hitta sig själva, dock tillsammans.

– Tur att du är du, sa Mu.
– Tur att Mu är Mu, sa Nu.

Och det var då som de förstod att de kanske hade fått alltsammans om bakfoten.
– Fast du, sa Mu, varför luktar min tröja Nu om jag är Mu.

Nu eller kanske Mu är fängslande med en estetisk skönhet som för en till andra världar nästan på riktigt. Den ger intryck för synen och hörseln som för med sig en spännande känsla av såväl vemod som lycka och tröst. Ja, det är helt enkelt en väldigt vacker bok.

Samtidigt är det intressant att titta på läsvärdet för olika målgrupper. För jag tänker mig att intrycket av den här boken till viss del är likt för barn och vuxna, men också olikt. Att barn kan uppskatta ett konstnärligt verk tvivlar jag inte på. Men för barn är det nog däremot oftare underordnat handlingen i en bok.

Nu eller kanske Mu är en bok som bara måste få fina recensioner. En av mitt yngsta barns favoritböcker är Långben griper in. Den boken är ett exempel på raka motsatsen till Nu eller kanske Mu. Bilderna i Långben griper in är massproducerade och texten är lite torftig och slätstruken. Den är inte så spännande för mig att läsa, däremot tycker mina barn att den är jättespännande att lyssna på. Det här handlar ju om den kulturella hierarkin, eller skillnaden mellan det vi brukar kalla finkultur och populärkultur.

Självklart vill jag inte förkasta alla de böcker som är populära alternativ för mina barn, men jag måste ändå skriva att det är underbart att upptäcka Bladslottets bilderböcker, just för att de är så unika. Kanske är det en bok mer för vuxna än för barn. När jag ser Nu eller kanske Mu väcks en något klaustrofobisk känsla av uppgående i den monogama tvåsamheten. För mig är detta rentav en lite läskig bok, med ett konstnärligt värde på flera nivåer. Jag tvivlar på att mina barn ser på boken med en djupare andemening, vilket gör den till en historia vilken som helst, dock med ett speciellt ord- och bildspråk.

Nu eller kanske Mu – en kärlekshistoria
Författare: Johan Gardfors
Illustratör: Clara Dackenberg
Förlag: Bladslottet
Antal sidor: 30
ISBN: 9789197689960
Köp: jämför priser

Mitt första ABC

Som svensklärare och mamma till två barn funderar jag en hel del på det här med att lära sig läsa. När jag fick mitt första barn tänkte jag ganska tidigt på att jag inte ska tvinga på mina barn bokstäver och läsande utan vänta på att de själva blir intresserade och då ge dem allt stöd och uppmuntran de kan tänkas behöva. Min son Nils fyller fem år i sommar, och han har väl lärt sig lite bokstäver då och då men de senaste månaderna har han blivit alltmer nyfiken! Jag själv blev då nyfiken på att testa Gobokens Mitt första ABC eftersom min kompis Maria berättat att hennes dotter var väldigt förtjust i just de böckerna.

Maria (eller kanske rättare sagt hennes dotter Elsa 4 år) har hela serien böcker från Mitt första ABC, hon har även fortsatt efter alfabetet var slut med Mitt första 123. Maria berättar att karaktärerna Alf och Bett är återkommande i alla böckerna om bokstäverna och att de både läste böckerna och gjorde aktiviteterna som finns efter själva berättelsen. Med böckerna följer också cd-skivor med böckernas innehåll inläst, dessa skivor brukade Elsa lyssna på när hon gått och lagt sig på kvällen. Maria gillar böckerna så mycket (ska tilläggas att hon är förskollärare) att hon önskar att alla barn fick läsa och lära av dem, och hon tycker absolut att de är värda pengarna. Bokpaketen som kommer (i slumpmässig ordning) efter välkomstpaketet innehåller två bokstavsböcker och kommer var tredje vecka ungefär.

I välkomstpaketet som jag fick som recensionsexemplar fanns detta:

a-boken (+ cd-skiva)
Alf och Betts sångbok och cd med 30 bokstavssånger
Alf och Betts bokstavsskola med 60 magnetbokstäver
ABC-kort med bokstavsaktiviteter

Böckerna bygger enligt Gobokens hemsida på en metodik där lek, humor och ljud/bild-associationer är viktiga. De är utvecklade med hjälp av en fackpanel bestående av bl.a. lärare, logopeder och psykologer. Den här informationen tilltalar mig som lärare och mamma, men vad tycker då jag om Mitt första ABC? Det är såklart svårt att uttala sig om det här är bra serie böcker när jag bara har läst en enda av dem, men min spontana reaktion är: färgglatt, roligt, intressant och barnvänligt! MEN, för att citera en känd danstävlingsjurymedlem, boken känns nästan lite för barnslig för min Nils. Vi läser 2-3 böcker för honom varje kväll så han är en van läsare (nej, han kan inte läsa själv än men jag tycker ändå att man kan kalla barn som tar del av litteratur för läsare). Boken känns också aningen uppstyrd eftersom man har (vilket är förståeligt) försökt få in många ord på bokstaven a i berättelsen. Efter berättelsen presenteras bilder på saker på a som Alf och Bett hittade, sen visas bilder på andra saker som börjar på a. På nästa uppslag får man som vuxen en massa tips på lekar och aktiviteter man kan göra tillsammans med barnet.

Bokstavsmagneterna gjorde i alla fall omedelbar succé; Nils plockade genast fram dem och började leka med dem i ”bokstavsskolan” som också följde med. Sångboken som också är en del av välkomstpaketet har vi inte hunnit testa här hemma än, men den innehåller 32 sånger så man kan sjunga sig från a till ö. Vad sägs om låttitlar som ”Häxehatt och häxekatt”, ”Underliga underbyxor” eller ”Opera-onkel Olle”? En kortlek i storformat fanns också i paketet; på framsidan står en bokstav (både stor och liten) och så finns det en bild på något som börjar på bokstaven och nedanför bilden namnet på saken. På baksidan på korten finns förslag på bokstavsrelaterade aktiviteter man kan göra; här finns allt från recept på bokstavskex till den gamla hederliga leken ”Ett skepp kommer lastat…”. Kul och bra grejor tycke vi i vår familj!

Vad blir mitt betyg då? Jo, det är nog så att jag är riktigt sugen på att beställa hela alfabetet faktiskt! Det vore roligt om Nils kunde knäcka koden innan han börjar skolan, precis som jag gjorde. Själv lärde jag mig läsa med hjälp av ”Fem myror är fler än fyra elefanter” på tv och Richard Scarrys ”Vi lär oss ABC”. Jag läste nyss på Rabén och Sjögrens hemsida att den boken är snart 50 år gammal! Det är rätt häftigt att den fortfarande ges ut tycker jag.

Mitt första ABC – a boken
Författare: Elna Grieg
Illustratör: Pia Wall
Förlag: Goboken
Antal sidor: 25
ISBN: 9789173113762
Köp: hos Goboken

Bortom stadens trygghet

Sommarlovets välbekanta ingredienser får sällskap av nya upplevelser när huvudpersonen Abbe, i vanlig ordning, vistas hos mormor och morfar i Istermyrträsk. Möten med människor, natur och kultur tar sig nya uttryck och utvecklas ständigt beroende på var i livet man befinner sig.

Mormor och morfar är som de brukar vara, kompisarna och relationerna tycks vara de samma som senast, och orten tycks inte ha förändrats nämnvärt. Det som däremot har förändrats är Abbes aversion mot insekter och kryp, den har utvecklats till äkta fobi och isande skräck, vilket jag-berättelsen förmedlar på ett suveränt sätt.

Men det är inte bara Abbe som står för rädslorna i boken, fler är drabbade men av andra orsaker. Rädsla för mobbare, rädsla för att frångå traditioner och släppa in nya former av kultur, rädsla för att ta emot kärleken från en annan människa. Hela handlingen är ett samspel mellan människor, natur och kultur, en väv där de inblandade personerna söker strategier för att hjälpa sig själva och varandra.

I den lilla orten lever vuxna och barn i en okonstlad samvaro, men de vuxna är ändå vuxna och barnen växer in, fyller på och förändrar där det behövs och faller sig naturligt.

Mormor försöker bota Abbes fobi med hjälp av bibliotekarien och insektssamlaren Sven. Abbe försöker i sin tur ta emot deras hjälp och samtidigt med alla medel, utan att själv behöva närma sig, söka efter den sällsynta sågstekeln att ge Sven i femtioårspresent. Utmaningen är stor och balansen mellan rädsla och beslutsamhet/vilja är central.

Man skulle kunna säga att Abbe är spindeln i nätet, fast hon skulle definitivt rysa av uttrycket. Men det är trots allt omkring henne öden och händelser samlas – som flugor kring en sockerbit.

För att själv slippa vara den som först möter den skräckinjagande/eftertraktade insekten engagerar Abbe ett växande nätverk av människor som i sin tur hjälper till i sökandet, men det betyder inte att hon skonas från vådliga äventyr och ruskiga möten. Rädslan får henne att gå vilse i de norrländska skogarna, en upplevelse många av oss skulle hantera mindre väl än vad Abbe gjorde. Och förmodligen skulle många av oss ha känt kommungubbarnas makt och avstått från att beblanda oss med konstnärerna som kommit till orten med nya idéer…

Hennes handlingar får efterverkningar för orten och dess invånare i flera led utan att det, med ett viktigt undantag, tycks vara något märkvärdigt med det.

Palten och dialekten, som beskrivs och översätts, är tillsammans med människorna, nyfikenheten, skogen och allt det andra liksom norrländskt naturligt och tryggt – trots skräckupplevelser, rädslor och farligheter. Samma typ av mentaliteten ’naturlighet’ upplever jag när jag mitt i handlingen kommer på att Abbe inte är en pojke, som jag av någon anledning förutsatte. Det är upplevelserna, berättelsen och en annan typ av identifikation som är viktig, jag behöver inte redigera om mina sinnens läsupplevelser, för det har ingen betydelse om Abbe är pojke eller flicka – Abbe är sig själv.

Läser man intervjun med författaren Annalena Hedman på förlagets hemsida framgår spåren från hennes eget liv tydligt i den berättelse hon har skrivit – vilket för mig faller sig naturligt om det ska kunna bli en riktigt bra bok, en sådan som Den skräckslagne stekelsamlaren är ett gott exempel på.

Den skräckslagne stekelsamlaren

Författare: Annalena Hedman

Ålder: 9-12 år

Antal sidor: 140

Förlag: Rabén & Sjögren (2011)

ISBN: 9789129676440

Köp: Jämför priser

Provläs:

Ryska kyssen och den fasansfulla brännaren

Jag tror att jag redan nu har hittat en av de böcker som i årets slut kommer att få vara med i listan ”Helenas bästa 2011”. Eftersom jag tidigare läst några av Frida Nilssons underbara böcker om Hedvig var mina förväntningar på Ryska kyssen väldigt höga, och film noir-älskare som jag är späddes de på ytterligare av att boken på baksidan kallas för en ”hund noir-deckare”. I Ryska kyssen tar Frida Nilsson ett djärvt kliv från de vardagsnära igenkänningsberättelserna och skapar i stället en mörk och smått surrealistisk fantasivärld, befolkad av talande djur som sällan har rent mjöl i påsen. Och även om huvudhunden Harriet faktiskt har rent mjöl i påsen kallas hennes misslyckade konditori, där hon dagligen kränger misslyckade bakverk till misslyckade individer, för Skitiga bullen.

När så Broborg sätts i skräck av en märkligt mäktig pyroman får Harriet upptäcka att det finns saker hon är bättre på än att sälja misslyckade bakverk. Det sker inte utan viss inblandning av en olycka med en croissantdeg, men hur som helst förstår hon att hon är ämnad att flyga och bekämpa skurkar. Hon är en underbar superhjältinna, en rundlagd och bortkommen men godhjärtad figur, som lever upp när hon äntligen hittar det hon är bra på. För alla är bra på något, även om hon först inte tror det om sig själv.

Ryska kyssen inuti — En mörk värld med tydlig inspiration av film noir

Peter Bergtings vrålsnygga bilder förstärker mycket stämningsfullt film noir-känslan. Precis som boken är bilderna coola, men med en charmig humoristisk touch som gör att man måste le åt dem. Det färglagda omslaget har jag svårt att se mig mätt på, annars är en favoritbild den mörka gränden med den korrumperade paddan (se ovan). Just här är det faktiskt bättre med svartvitt än färg, eftersom det påminner mer om klassisk film noir.

Ett extra plus får boken för de lyckade språkliga anpassningarna till djurvärlden.

Nu undrar jag förstås: är det här första delen i en serie, eller är den fristående? Och vad hoppas jag, egentligen?

Förresten, här finns en intervju med Frida Nilsson, där hon berättar om boken.

Ryska kyssen och den fasansfulla brännaren
Författare: Frida Nilsson
Illustratör: Peter Bergting
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 200
ISBN: 9789129676082.html
Smakprov: smakprov.se
Köp: jämför priser