Huset i dimman

Vilke har precis flyttat till en stor fin lägenhet i Vaxholm, tillsammans med sin mamma och pappa. Vilke är en blyg kille, som tycker att det är skönt att vara ensam och till exempel föra statistik över antalet bilar på färjorna. Men vi möter Vilke när han upplever ensamheten som ett tvång. Utåt sett bor han i en välmående kärnfamilj, men innanför hemmets väggar rymms alldeles för mycket skrik och bråk mellan föräldrarna för att Vilke ska våga ta hem några kompisar och bygger istället upp en mur kring sig.

Men under en ensamvandring i Vaxholm råkar Vilke stöta på den lilla butiken Hammars Antik & Kuriosa och dess ägare, en äldre lite märklig men snäll, man. Hammar räcker ut en hjälpande hand mitt iallt kaos och blir någon som frågar hur Vilke har det.

Huset i dimman påminner om en annan bok, Det gömda huset. Handlingen och böckernas teman är mycket lika. Men Det gömda huset handlar om en flicka som ses som avvikande för att hon är utåtagernade medan Huset i dimman handlar om en pojke som är inåtvänd. Det är lite intressant att böckerna är så lika, men att det i den ena ses som problematiskt att en flicka tar för mycket plats och i den andra att en pojke tar för lite plats. Samtidigt låter båda böckernas författare barnen ha kvar sin karaktär och de blir stärkta i sina roller utan att tvingas ändra sin personlighet vid böckernas slut. Även om det ses som avvikande att vara pojke och blyg respektive flicka och rivig får vi ändå med oss budskapet att det är okej att vara som man är.

Huset i dimman ger en trevlig lässtund och lite upprättelse till alla blyga barn. Samtidigt måste jag göra en invändning mot bokens slut. Under konflikten mellan föräldrarna flyr pappan fältet och åker till Thailand och mamman stannar hemma, tar hand om allt och mår dåligt. Boken lyfter normer kring familjen, men trost det känns slutet lite för traditionellt och låter kärnfamiljen självklarhet vinna över ett kanske mer jämställt och fantasifullt slut. Trots att att pappan struckit iväg utan att säga ett ord blir han förlåten direkt när han kommer hem och familjeidyllen startar igen. Det köper jag inte riktigt.

Huset i dimman
Författare: Cecilia Davidsson
Förlag: Alfabeta (2011)
 Antal sidor: 128
Rekommenderad ålder:  9-12 år
ISBN: 9789150113747

Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

zp8497586rq

Böcker av Kim M.Kimselius

Jag har läst två av Kim M Kimselius senaste böcker om Theo och Ramona som har en förmåga att ofrivilligt hamna i tidsresor. När den första boken i serien släpptes blev den en enorm succé och valdes även till Islands bästa ungdomsbok 2009 av bokhandlarna där. Genom 16 böcker har Theo och Ramona färdats genom historiska skeenden där pesten förekommit, häxförföljelse, vikingatid, snapphanar och det känns lite tråkigt att jag inte har läst och följt böckerna från början även om alla är fristående äventyr.

På liv och död i andra världskrigets skugga och På flykt från andra världskrigets fasa handlar båda om Andra världskriget och behandlar olika historiska händelser som just Theo och Ramona hamnar i.

Jag börjar läsa På liv och död i andra världskrigets skugga eftersom det är den 15e boken i serien. Man slängs genast in i handlingen när ungdomarna förflyttas till 1940-talets Tyskland och mitt i ett brinnande krig. Som alltid har de förmågan att förstå och tala som människorna i den tid de hamnat i. Nu får de en vän med sig också som heter Ulrika men de säras åt olika håll och därefter följer två till tre parallella historier. Jag vill inte avslöja alltför mycket av handlingen men läsaren kommer att få mycket klara fakta kring koncentrationsläger och hur det var när judarna fick gömma sig för nazisterna.

På flykt från andra världskrigets fasa så hamnar Theo och Ramona åter igen till 40-talet men nu i Frankrike istället. Där blir de medlemmar av en motståndsrörelse med fokus på att rädda så många judar som möjligt innan de hämtas av tyskarna.
Så vad jag tycker jag då om dessa böcker?
I den första boken som jag läste så fanns det flera saker som jag störde mig på. Jag tyckte kapitlen var för korta och flackande vilket gjorde att jag oftast inte fick landa i någon känsla. Jag blev inte berörd trots alla hemska saker som sker. Det kändes som alltför många cliffhangers på rad och för många upprepningar i texten. Själva handlingen var som en lång transportsträcka där jag inte tyckte att det hände så mycket. Jag upplevde också ett onödigt hoppande mellan alla karaktärer och att när man väl fick läsa om någon så avbröts det ganska så snabbt också. Inte alls en dålig bok men den föll mig inte i smaken.

Men så i den andra boken upplever jag något helt annat.
Den här boken var så bra att jag inte kunde lägga den ifrån mig. Kanske beror det på att jag inte fått uppleva denna sida utav andra världskriget tidigare men trots att det är samma författare så är tempot och gestaltningen annorlunda här. Det är ett rafflande äventyr och mycket spännande. Kimselius är väldigt skicklig på att väva in fakta i sin fiktiva historia och man kan knappt ana vilket förarbete det måste ha varit innan hon började skriva sin bok. Här finns plötsligt en kemi mellan Theo och Ramona som jag inte alls upplevde i den första boken. Och jag grips i mitt innersta av alla fruktansvärda händelser som sker, vilket beror på att jag tycker gestaltningen och beskrivningarna är så mycket bättre här. Kimselius lindar inte in något i bomull utan hon skriver rakt på sak med kalla fakta och med en stark inlevelseförmåga som gör att man tycker sig se allt framför sig. En del scener i boken får mina ögon att tåras – det är mycket grymma händelser men samtidigt finns ett hopp, en tro på godhet hela tiden som en röd tråd i handlingen. Vilka modiga människor det har funnits och finns än idag. Jag tycker adlibris gör rätt som sätter 12-15 år som ålder på böckerna och jag skulle rekommendera lärare att ta med de här böckerna som en del av barnens studier. Jag tycker själv att jag har lärt mig massor – kanske inte faktamässigt utan en känsla av att förstå historien och dess människor som har funnits där.
Ett stort plus också för den tjocka faktadelen i varje bok och de stiliga omslagsillustrationer av Mats Minnhagen.

På liv och död i andra världskrigets skugga/ På flykt från andra världskrigets fasa

Författare: Kim M.Kimselius

Förlag: Roslagstext, utgivningsår 2011

Antal sidor 252 och 347

ISBN: 9197636090 första boken

ISBN: 9186485008 andra boken

Finns att köpa på t.ex. adlibris 1a boken och 2aboken adlibris

 

Pippi har julgransplundring

Det här är en nyutgåva från Raben & Sjögren av Astrid Lindgren med fina bilder av Ingrid Vang Nyman. Den senaste kom 2006 med ett annat omslag men denna är från 2011.
Vad som slår mig är att jag förknippar så starkt dessa bilder med hur Pippi ser ut men medan Astrid inte behöver någon presentation så vet jag egentligen ingenting om vem Ingrid var. Nu är bilderna i denna upplaga digitalt restaurerat och färglagt från att ha varit svart-vitt – en nyuppfräschning alltså av en gammal barnbok.

Det är ingen traditionell barnbilderbok utan det är avsnitt från en kapitelbok som gjorts om till detta läsvänliga format med fokus på julen. Jag gillar orden som förekommer i texten och som inte ligger sådär korrekt utan mer på dialekt. Här förekommer ord som barna och meningar som; ”…sprang hem till mamma så fort bena kunde bära dem…”.
Det är jullov och Pippi Långstrump bjuder in alla barnen i staden till julgransplundring. Men när Tommy och Annika och alla de andra kommer till Villa Villekulla så är det alldeles mörkt och tyst. Har de tagit fel på dag? Men Pippi är så klart full av upptåg och hon har också ett hjärta av guld. Alla får plats i denna trevliga stämning av julen som den här boken förmedlar. Ja, jag blir alldeles varm i hjärtat av att läsa den och tycker mig nästan höra Astrid Lindgrens röst då jag läser den högt för mig själv. Språket är rappt, med glimten i ögat och framförallt är det på barnens nivå.
Pippi är något som håller i alla tider.

Pippi har julgransplundring
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Ingrid Vang Nyman
Förlag:Raben & Sjögren
Antal sidor: 36
ISBN 10: 9129679060
ISBN13: 9789129679069
Finns att köpa på bland annat Adlibris

Tema Jul

Nu lackar det mot jul och vi håller extra utkik efter fina böcker med jultema. Några av dessa kommer vi att skriva om under etiketten Tema Jul och inläggen kommer att prydas av bilden du ser här intill (i vanlig ordning är det Malin Skals som visat prov på sin konstnärstalang).

Har du några favoritböcker med jultema? Tipsa oss gärna!

Gittan gömmer bort sej

Den 23 november var Pija Lindenbaum på plats på Bokia i Sundsvall för att signera sin nya barnbok Gittan gömmer bort sig. Tyvärr fick jag förhinder men hade en vän på plats som kunde fixa en barnbok till mig med Pijas signatur. Ja, ni kanske förstår att jag är ett fan av Pija Lindenbaums barnbilderböcker.
Därför var det med stor förväntan som jag satte mig ned, först med 4 åriga sonen för en första höguppläsning och därefter med min 8 åriga dotter. Jag ville ha deras reaktion medan jag läste även om det var svårt att dölja min egen förtjusning över att äntligen äga boken.
Handlingen kretsar kring Gittan, och det här är alltså fjärde boken om henne, som har en kompis som heter Hjördis och inte går på dagis längre. Hon får nämligen vara hos barnflickan Puma och eftersom det är i samma hus som Gittan bor så kan hon gå dit och hälsa på ibland. Puma har svartmålade ögon och tatueringar på armarna. Men så händer något som gör att Puma bli arg på Gittan och det är då hon gömmer sig. Jag måste erkänna att jag fick läsa boken två gånger innan texten satte sig. Det kändes lite rörigt i början och varken jag eller mina barn hängde med riktigt vid första uppläsningen. Gittan är som vanligt lite försiktigare än andra barn vilket gör att Hjördis framhävs som lite mer busig. Men jag fann texten kring barnens lek lite osammanhängande. Mitt i boken blir det bättre och här kommer Lindenbaums igenkännande fantasi fram igen och texten börjar flyta på med kommentarer som jag kan le åt. Som helhet gillar jag boken men mycket beror på att illustrationerna är så fina. Lindenbaum är oftast skicklig på att framhäva känslor och brukar göra det på ett finurligt sätt men i denna bok är det mera öppet med vad som händer och sker. Jag tror många barn, och även vuxna, kan känna igen sig i den otäcka känslan när man möter någon annans ilska.


En annan känsla jag får av karaktären Puma är att hon på något vis symboliserar vuxna av idag. Vid ett tillfälle står hon med fingret emot sin laptop fastän hon har ett litet barn i famnen. På en annan bild sitter hon och läser en bok och vill inte hålla flickorna sällskap med att rita. Lite sådär frånvarande som många vuxna kan vara idag med våra mobiler eller annat som distraherar. Jag tycker det är fint att Lindenbaum skildrar den verkligheten utan att på något vis påpeka det i text eller handlingen.

En fin bok av en duktig barnboksskapare även om jag tycker att denna var lite ”tamare” än de andra ur Gittan-serien. Jag ser framemot fler av Pija Lindenbaums böcker.
P.S Kom på en till sak när jag skrev den här recensionen. Nämligen att den heter Gittan gömmer bort sej och inte sig som jag så gärna vill skriva.

Författare & Illustratör: Pija Lindenbaum
Förlag: Raben & Sjögren, 2011
Antal sidor: 32
ISBN:9789129677171
Finns att köpa på bland annat Bokus