Mitt liv i boktitlar

Här är en rolig enkät jag tänkte försöka besvara med titlar som vi har skrivit om, eller kommer att skriva om, här på bloggen. Annars lyder den medföljande instruktionen: Besvara frågorna genom att använda titlar från böckerna i din bokhylla.

1. Är du man eller kvinna?
Mamma – Boken om ditt liv

2. Beskriv dig själv:
Jag ser dig

3. Hur mår du?
Lite sjuk

4. Beskriv stället du bor på:
Hus är gott, sa Oskar

5. Vart skulle du vilja resa?
Egypten

6. Beskriv din bästa vän:
Bäbis nyfiken

7. Vilken är din favoritfärg?
Vita streck

8. Hurdant väder är det just nu?
Äntligen regn!

9. Vilken är din favoritårstid?
Kanel och Kanin letar efter sommaren

10. Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta?
Historien om någon

11. Vad betyder livet för dig?
Kärleksmysteriet

12. Hurdant är ditt parförhållande?
Fortfarande bästisar

13. Vad är du rädd för?
När natten är som mörkast

14. Dagens aforism:
Muuu, säger kon

15. Vilket råd skulle du vilja ge?
Knacka på!

16. Hur skulle du vilja dö?
Äntligen godnatt!

17. Ditt motto:
Galopp!

Allt var kanske inte riktigt sant, men nästan. :) Och så fick ni en tjuvtitt på min att-recensera-lista (alla som inte är länkade till redan skrivna recensioner).

Varsågod att prova själv, om du har lust!

Det snöar, Astrakan

Kieri, K - Det snöar, Astrakan - 29668636
Kan man vara vän med fler än en? Kan man vara vän med en kille om man är tjej? Om det känns som om man vill brotta ner killen men äta kardemummaskorpor med tjejen…spelar det någon roll?
Vänskap är svårt, det vet nog alla. För barn kanske särskilt mycket. På ett alldeles speciellt vis.

I Det snöar, Astrakan, av Katarina Kieri, är det Molly som blir sur på Astrakan för att hon gillar Josef. Själv gillar Astrakan båda två, fast på olika sätt. Molly förstår inte alls hur Astrakan kan tycka om Josef, han är ju bara för dum! Så hon skaffar en annan kompis som hon leker hund med. Det förstår inte Astrakan alls. Så barnsligt!

Den här boken är lättläst och innehåller många illustrationer, av Sara Teleman. En bra första bok. Jag själv tycker att bilderna har sina brister, kanske främst för att de är svartvita. Jag har, som jag nämnt tidigare, lite svårt för helt svartvita illustrationer om de inte är alldeles underbart speciella och är svartvita av en anledning. Jag tror nog att bilderna hade tjänat på att vara i färg för de är så himla trevliga annars!
Sedan stör jag mig, kanske i onödan, på att boktiteln (molnet) på framsidan sitter snett.

snoarastrakan-inuti

Språket är enkelt och lätt att hänga med i, bra flyt och fina formuleringar. En söt liten bok för nybörjarläsaren!

Det snöar, Astrakan
Författare: Katarina Kieri
Illustratör: Sara Teleman
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 92
ISBN: 978-91-29-66863-6
Köp: Jämför priser

Vad som än händer

vadsomanhander-framsida

Okej, nu kommer jag att bli lite mer personlig än vanligt.
Nybakad mamma som jag är började jag nämligen stortjuta när jag läste den här boken. Inte för att den var supersorglig eller så utan för att jag började tänka på min dotter och att jag inte kommer att få ha henne kvar för alltid. För någon gång kommer både jag och hennes pappa försvinna…någon gång kommer vi inte längre att finnas där. Det började jag att tänka på…Vi lever kvar genom våra barn.

Boken börjar med Liten som är arg för att han tror att ingen älskar honom. Stor förklarar för honom att han är så älskad man bara kan bli. Då undrar Liten om han fortfarande skulle vara älskad om han var en ful insekt, en björn eller en krokodil. Han undrar om kärleken kan nötas ut, om den kan ta slut. Stor svarar att det vet väl ingen bestämt men Stor ska älska Liten jämt.
Sedan slutar det så fint! Jag vet, jag är blödig…

vadsomanhander-inuti

Vad som än händer (skriven 1999, av Debi Gliori och nyutgiven av En bok för alla 2009) är skriven på rim men det blir inte jobbigt sådär som rim i barnböcker lätt kan bli. Jag tycker faktiskt att det är riktigt sött. Kanske beror det på bra översättning, av Lotta Olsson Anderberg.
Huvudpersonerna är två rävar – en Stor och en Liten. Egentligen kan man inte avgöra om Liten är en han, men eftersom det står så på baksidan så skriver jag så här också. Stor vet man inte alls om det är en han eller en hon, vilket är ganska trevligt. Det behöver inte alltid vara indelat i mamma eller pappa utan det funkar att bara skriva Stor, kort och gott.
Bilderna är jättefina och detaljerade. Jag tycker mycket om att de är så färgglada.

Jag kommer nog inte att klara av att läsa den här boken för min dotter utan att börja gråta…

Vad som än händer (originalets titel: No matter what)
Författare och illustratör: Debi Gliori
Översättning: Lotta Olsson Anderberg
Förlag: En bok för alla
Antal sidor: 32
ISBN: 978-91-7221-572-6
Köp: Jämför priser

Trollkarlens elefant

Trollkarlens elefantEn elefant brakar igenom operahusets tak och lemlästar en adelsdam. Trollkarlen som frammanat den försäkrar att han bara hade tänkt sig liljor, men trots detta hamnar både trollkarlen och elefanten i fängelse.

Elefantens ankomst blir det självklara samtalsämnet för invånarna i Baltese. Händelsen ändrar hur de tänker, pratar och ser på sina liv. Allra mest betyder elefanten för tioårige Peter Augustus Duchene. Strax innan elefanten damp ner i staden talade en spåkvinna om för Peter att hans förlorade syster lever och att en elefant ska föra honom till henne. Han visste inte vad han skulle tro. Det fanns ju inga elefanter i Baltese och Vilna Lutz, den gamle militären som Peter bor hos, har försäkrat honom otaliga gånger om att systern var dödfödd. Men när det omöjliga händer har man inget annat val än att tro på det otroliga.

Trollkarlens elefant är en fantastisk saga med en underbar stämning som är mörk men samtidigt full av hopp, kärlek och även humor. Den inbjuder oss att tänka tankar som ”Tänk om?” och ”Varför inte?” och ”Kunde det möjligen vara så?”. Egentligen vill jag inte kalla den barnbok, eftersom den borde passa alla någorlunda avancerade läsare som tycker om att svepas med av en riktigt härlig saga.

Det är mycket i boken jag tycker om. En sak är den respekt för djur som finns inbakad i texten, exempelvis genom en så enkel sak som att elefanten genomgående kallas ”hon” i stället för ”den”. Dessutom andas det respekt att erkänna att elefanten sätts i fängelse, när hon i själva verket behandlas precis som andra djur i människors vård. Och en ytterligare sak är att de döda fiskarna i fiskståndet på torget benämns som djur, när man i vanliga fall brukar prata om fisk i antal kilo.

Jag tycker också om språket med sin poetiska klang och de fyndigheter som finns invävda här och var. Ibland blir det riktigt roligt:

”Sir!” sa en av de unga polisinspektörerna. ”Hon blev synlig. Om vi ger oss till tåls så kanske hon kommer att bli osynlig igen.”
”Ser elefanten ut som om hon tänkte osynliggöras?” sa poliskommissarien.
”Sir?” sa den unge polisinspektören. ”Jag är rädd för att jag inte riktigt fattar frågan, sir.”
”Jag är mycket medveten om er bristande fattningsförmåga”, sa kommisarien. ”Er bristande fattningsförmåga är lika synlig som elefanten och har till och med ännu mindre utsikt att osynliggöras.”
”Ja, sir”, sa inspektören. Han rynkade pannan. Han funderade ett ögonblick. ”Tack, sir. Så är det säkert.”
Denna ordväxling följdes av en lång och plågsam tystnad. De sammankallade poliserna skrapade med fötterna.

Trollkarlens elefant
Peter på marknaden i Baltese – ett uppslag ur Trollkarlens elefant.

Yoko Tanakas bilder är så mörka att de vid en första anblick ser ut att vara enfärgade grå fält. Efterhand växer detaljerna fram och möjligtvis, möjligtvis blir de ljusare allteftersom berättelsen fortskrider. Bilderna och textens lätt ålderdomliga teckensnitt gör Trollkarlens elefant till en ovanligt vacker bok.

Jag är inte ensam om att trivas i den här bokens sällskap. ”Det är så vackert så jag får tårar i ögonen”, skriver DNs Lotta Olsson, för att ge ett exempel. Mer om Kate DiCamillo finns på katedicamillo.com och på Kabusas svenska Kate DiCamillo-sida. Man kan provläsa början av boken hos Adlibris.


Trollkarlens elefant
Författare: Kate DiCamillo
Illustratör: Yoko Tanaka
Förlag: Kabusa Böcker
Antal sidor: 201
ISBN: 9173551236
Köp: jämför priser

Fortfarande bästisar

Fortfarande bästisarFår jag syn på en barnbok som handlar om någon som flyttar utövar den en magnetisk kraft på mig. Den som läst här förut kanske kan gissa varför. Jag skriver ju själv på en berättelse om någon som flyttar och måste helt enkelt kolla hur andra tacklat ämnet och förvissa mig om att jag inte råkat skriva en kopia av någonting existerande…

Jonte och Tobbe är bästisar, men så får Jonte mycket bryskt reda på att Tobbe ska flytta. Det har gått ett tag sedan jag läste boken och det jag minns bäst är faktiskt framför allt just hur grymt nyheten levererades. Som tur är börjar Jennifer i klassen och Jontes liv ljusnar igen. Hon är jättebra på att fixa med kojan, den som egentligen är Jontes och Tobbes. Men kanske kan den få bli lite Jennifers också…

Fortfarande bästisar är den andra fristående boken om Tobbe och den ingår även i Damm Förlags serie Läsgrodan. Den är märkt Läsegrodan – röd, vilket innebär ”lättlästa böcker i romanform med en handling som lite äldre barn kan känna igen sig i”.

Fortfarande bästisar
Ett uppslag ur Fortfarande bästisar

Jag tycker att boken är trevlig, men jag har lite svårt för bilderna. Jag tycker de är lite creepy…

Det finns en webbsajt om Jonte och Tobbe och där kan man läsa ett smakprov (.pdf) ur boken.


Fortfarande bästisar
Författare: Lena Stenbrink
Illustratör: Anette Isberg Rozijn
Förlag: Damm Förlag
Antal sidor: 56
ISBN: 9789171308955
Köp: jämför priser