Ny barnbokspratare – Helena Ziherl
Hej! Jag heter Helena Ziherl och är superpeppad över att vara ny skribent här på Barnboksprat då jag alltid har varit en sån där lite udda person med en bok i handen som helst vill läsa jämt. Ett av mina bästa sommarminnen från barndomen är från de många stunder när jag låg och läste, slängd tvärs över den smala våningssängen i kryp-in sovrummet på min mosters landställe utanför Trosa. Jag kunde återfinnas där både soliga dagar och ackompanjerad av det trygga smattrande mot plåttaket härligt regniga.
Även om jag övergav barnböcker tidigare än de flesta av mina vänner, för att botanisera bland mammas uppsjö av vuxenlitteratur, så hittade jag tillbaka när jag som tjugoåring mötte Harry Potter. Bilderböcker har däremot legat i dvala en längre tid men intresset återuppväcktes i samband med att jag blev gravid med mitt första barn. Nu står bokhyllorna sprängfyllda med barnböcker och det går varken en födelsedag eller julafton (eller annan möjlighet till firande) utan att minst ett par böcker till flyttar in på de bågnande hyllplanen. Min partner tycker att vi dränks i böcker men läser själv för barnen dagligen, dock på portugisiska så de böckerna (som jag också ofta får läsa med mitt knaggliga uttal eller halvdana direktöversättning) kommer tyvärr inte med bland recensionerna här (men jag tipsar gärna privat om våra favoriter om någon är intresserad).
Jag skriver själv på flera bilderboksmanus och planerar att skicka iväg ett par till förlag under våren 2021. Kanske de två som kom till under en universitetskurs i att skriva bilderböcker som jag gick hösten 2020, vilket var min sjunde kurs i kreativt skrivande men den första med fokus på barnböcker. Under våren kommer jag att fortsätta arbeta på bilderboksmanusen och på ett Feelgood manus för en vuxenroman under guidning av min handledare på kursen Berättarpionjärerna, samtidigt som jag ska gå en litteraturkurs inom Barn och skräckfantastik.
Ni kan förvänta er recensioner i olika målgrupper och genrer från mig. För barnen (födda 2015 och 2017) blir det mest böcker i åldern 3-6 även om vi har börjat smygtitta i 6-9. För mig själv, mitt skrivande och studierna blir det i alla åldrar och genrer. Troligen kommer en hel del monster och skräck smyga sig in under våren, men annars är mina hjärteord: barnperspektiv, mångfald, stjärnfamiljer, inkludering, jämställdhet och normkritik, även om femåringen även gärna läser om Elsa och Anna
Jag återfinns också på instagram (instagram.com/helenaziherl) där jag gör inlägg om skrivandet och recenserar Feelgood böcker. Jag ser fram emot att fortsätta att skriva där och att nu också få skriva här på Barnboksprat!
//Helena
En serie genom tiden – ”Häxön” och ”Gruvraset”
Tänk om vi fick möjligheten att resa bakåt i tiden för att se hur människor levde? I serien ”Genom tiden” får vi följa med syskonen Saga och Emil genom olika svindlande historiska äventyr som utspelar sig runt om i Sverige under ett och samma sommarlov då de är på resande fot genom landet med sin mamma.
Seriens två första böcker utspelar sig på ön Blåjungfrun och i Sala silvergruva och saker och ting blir inte som de först hade trott att de skulle bli.
”Häxön – Blå Jungfrun”
Historien berör häxjakten som många kvinnor föll offer för och som var som värst under 1600-talet.
Berättelsen börjar med att Sara, Emil och deras mamma har anlänt till ön Blåjungfrun i Kalmarasund och lyssnar till guidens berättelse om hur klippan på ön sägs ha använts som landningsbana för häxor. Det sägs att det var hit till den blå ön som häxorna kom för att dansa med djävulen. Plötsligt får syskonen syn på ett flickväsen bakom en klippa som ber dem följa med för att hjälpa till med en viktig sak. Syskonen känner sig först illa till mods men deras fötter kan inte röra sig åt något annat håll än den som pekas ut av Ran, som väsendet heter. Enligt nordisk folktro var Ran ett sjörå, ett slags vattnets ande, vilket gör valet av namnet passande då det handlar om ett äventyr som äger rum på en ö.
Saga och Emil förs mot en grotta där de hittar en kvinna som har blivit anklagad för att ha utövat häxkonster. Efter ett nervkittlande äventyr med nya bekantskaper och nyvunna kunskaper om historiska företeelser, lyckas syskonen ta sig tillbaka till deras mamma och guiden som just ska avsluta den guidade turen.
”Gruvraset”
Berättelsen lyfter gruvdriften i Sverige och det slitsamma arbete som det innebar för män, kvinnor och barn.
När Sara, Emil och mamma är på väg ner i Sala silvergruva vill syskonen inget hellre än att bada och göra sådant som är mer normalt att göra under ett sommarlov. Men de blir snabbt upptagna med alla sägner och ritualer som finns knutna till silvergruvan och som guiden berättar om. De blir uppmanade att varken vissla eller svära i gruvan. Innan de påbörjar sina 370 steg rakt ner i berget måste de knacka tre gånger på bergsväggen för att därigenom be om lov av gruvfrun att få stiga in i gruvan. Väl nere i bergets djup blir det plötsligt mörkt och de tappar bort sin mamma och guiden. De står själva kvar i mörkret och ropar efter de andra men inget svar. Plötsligt ser de ett ljus närma sig i tunneln och ett litet pojkväsen påkallar deras uppmärksamhet. De kan inget annat än följa ljuset och pojken som visar sig heta Kobol. En kobold ansågs vara ett väsen som bland annat levde i underjorden.
Plötsligt börjar Kobol att vissla och trots att syskonen vädjar till honom att sluta fortsätter han. Så hörs ett muller som om gruvan rasar samman. Saga och Emil tar skydd men Kobol försäkrar dem att det inte är någon fara. Han vädjar till dem att följa med mot ljudet av vad som verkar vara snyftningar. Efter några spännande händelser lyckas syskonen, andfådda och medtagna hitta sin mamma och guiden.
Varje bok avslutas med fakta om dåtidens företeelser och händelser kopplade till de platser där varje berättelse utspelar sig. Där finns även en beskrivning om de väsen som läsaren stöter på under berättelsernas gång.
Jag rekommenderar varmt dessa böcker för läsare (oavsett ålder) som vill resa tillbaka i tiden och uppleva Sverige genom äventyr och historiska skeenden.
Titel: Häxön: Blå Jungfrun
Författare: Anna-Karin Karlsson
Illustratör: Johanna Arpiainen
Utgiven: 2020
Antal sidor: 86
Kategori: 6-9 år
Förlag: Speja
ISBN: 9789188167521
Finns att lånas på bibliotek och köpas på nätet.
Titel: Gruvraset: Sala Silvergruva
Författare: Anna-Karin Karlsson
Illustratör: Johanna Arpiainen
Utgiven: 2020
Antal sidor: 86
Kategori: 6-9 år
Förlag: Speja
ISBN: 9789188167538
Finns att lånas på bibliotek och köpas på nätet.
Handbok för superhjältar – Del 5: Försvunna
I somras kom den femte delen om Lisa som är Röda masken.
Nu sitter stadens största skurk Wolfgang inlåst men det finns ändå alltid något för både Lisa och Max att göra. Max blir allt bättre som Vildbiet och de försöker även utveckla superhjältekrafterna hos både Nick och Robert. Det går både upp och ned och det blir spänningar inom gruppen och Lisa känner att hon inte vet vem hon egentligen kan lita på.
I staden börjar barn försvinna och det är stört omöjligt för Röda masken och Vildbiet att hitta dem för de är försvunna utan spår. Folk börjar bli arga och undrar varför de inte hittar dem.
Kanske det är så att det är dags för Lisa att lita på sin kompisar och berätta den absolut största hemligheten som hon har att dela med sig av? Det är kanske enda chansen att lösa fallet och rädda barnen?
Vi får följa med i en medryckande spänning som är alldeles lagom för barn som just lärt sig läsa. 
Boken är precis som de första i serien illustrerade på ett väldigt engagerande och häftigt sätt. Alla böckerna fungerar bra till högläsning även om de känns som om de är i serieformat.
Det kommer att komma en del 6 i serien och den väntar vi med spänning på.
Titel: Handbok för superhjältar – Del 5: Försvunna
Text&bild: Elias &Agnes Våhlund
ISBN: 9789129716153
Förlag: Rabén&Sjögren
Kan köpas på Adlibris, Bokus med flera.
Tack till förlaget för recensionsexemplar.
”Jag lär mig att säga ifrån”
Idag ska ni få ta del av ett samtal med min son. Vi pratar med utgångspunkt i Alva och Dum-Julia av Pernilla Gesén. Vi pratar om boken för att se vad det är i berättelser han tycker gör den så bra. Vi vet ju att det är svårare att få pojkar att läsa och fastna i berättelse än tjejer och att det är fler tjejer som hamnar i en ”bok-slukar-ålder” än pojkar. Så för mig är det viktigt att hela tiden förstå vad det är i böckerna vi läser som gör att han gillar dem, så jag inte tappar hans intresse.
Min son är snart nio år, älskar bland annat att spela Fortnite, spela fotboll, åka på sin fyrhjuling, leta Pokemon, åka slalom följa de youtubers som han har som favoriter och se på film. Han älskar även att lyssna på böcker, antingen där vi läser tillsammans eller som ljudbok. Så vad är det egentligen i denna historia om Alva, Hilda och Dum-Julia som gör att han vill lyssna på den, om och om igen? Här nedan kommer hans svar på mina funderingar, utan mina kompletterande frågor. Ibland räcker ju inte ett ”ja, det är den” så väldigt långt…
Vi har ju läst den här boken väldigt många gånger nu, hur kommer det sig?
För att den är bra. Det händer saker hela tiden och det är… vad hette det nu…? Det där du berättade om – realistisk. Det kan hända på riktigt. Inte på låtsas.
Så du gillar när det är realistiskt, så du känner igen dig?
Ja, jag vill kunna tänka hur jag skulle göra om jag var som Alva. Eller som Fabian. Eller Hilda. Hon vågar ju inte säga från. Det gjorde inte jag heller när jag var mindre. Men man måste lära sig det. För det är viktigt i skolan.
Men du gillar ju även Handbok för superhjältar och Harry Potter-serien. De är väl inte så realistiska?
Nej, inte allt. Men dom är ju också ovänner och bråkar. Dom är kära och så. Dom är bra vänner eller dumma mot varandra. Dom går i skolan och så. Som när Ron blir arg på Harry. Lisa blir retad för sina stora öron. Det är det jag menar med att jag vill att det ska vara på riktigt. Då är det spännande. Det måste vara spännande.
Ja, du brukar ju vilja att det ska vara spännande från början.
Ja, det får inte… inte… bara… prat… Eller svårt att förstå. Alva blir osams med sin mamma på en gång. Hon vill inte gå till skolan, för hon inte känner någon. Det var som jag, när jag började i en ny skola. Det var jättejobbigt. Så är det för Alva också.
Så vad skulle du säga till Alva, om du fick komma in i hennes rum just när hon är rädd för att gå till skolan?
Att det kommer att gå bra. Det är jättenervöst innan. Jag trodde att jag skulle kräkas. Men sen går det bra. Det blir jättekul och bättre.
Så vad är det mer som gör boken spännande?
Att det händer i skolan. Att Alva till slut säger från och de bråkar så de slåss. Det kapitlet tycker jag är det bästa. När Alva vågar säga från och Dum-Julia inte bara kan bestämma allt hela tiden. Som när hon ska vara en sån där häst och dom andra ska ta hand om henne. Varför ska hon bestämma allt hela tiden?
Så vem tycker du ska läsa om Alva och Dum-Julia?
Jag vet inte… Kanske… Alla barn. Vi pratade om den där… äh… ”barnkontentinen” eller vad det heter. Att alla barn har rätt till saker. Vuxna ska lyssna på barnen. Det har vi pratat om på skolan och det är faktiskt viktigt!
Så därför är den här boken viktig att läsa?
Ja, så klart. Då vet jag vad jag ska säga. När vuxna bara bestämmer. Vi måste ha överdrag när det är nio grader och tvåorna bara om det är två grader. Det är orättvist! Vi är ju äldre! Då sa jag som i Gurktjuven (Emms Frey-Skött). Nu kan vi nog inte ha högläsning, för nu måste vi prata om det här. För vi måste få vara med och bestämma.
Ibland får jag påminna mig själv om att syftet med att läsa böcker för honom inte är att komma till slutet av sida, kapitlet eller hela boken. Det är att stanna upp och prata om det som händer och genom det förstå mer av vem han är – min skrutt.