Kategori: Recensioner & boktips

Den lilla mullvaden och julen

Zdenek Miler var en tjeckisk illustratör, filmare och animatör som gick bort alldeles nyligen vid en ålder av 90 år. Den lilla Mullvaden och julen är en av många böcker om den lilla Mullvaden som han ligger bakom och i den här boken är det Hana Doskocilová som står för texten. Det finns också massor av små kortfilmer om den lilla Mullvaden.

I Den lilla Mullvaden och julen så vill den lilla Mullvaden ordna en julfest för alla sina vänner och speciellt för bästa kompisen den lilla Musen. Alla kompisar sover så den lilla Mullvaden börjar förbereda festen och klär sin julgran med apelsiner, lökar, äpplen, päron och andra godsaker. På en gren sitter fru Korp och tittar på i smyg. När den lilla Mullvaden lämnar granen för att slå in den lilla Musens paket så knycker fru Korp hela granen och äter upp allt som satt i den. Kommer det att bli någon julfest nu?

Mitt första intryck av Den lilla Mullvaden och julen var att det var en ganska traditionell barnbok. Men ju fler gånger jag läser den desto mer tycker jag om den. Det är något visst med illustrationerna och hur bra de berättar historien. Zdenek Milers charmiga mullvad är glad och påhittig och tycks inte låta något bekomma honom. Det är en sådan inställning till livet som man önskade att alla människor skulle ha för jämnan!

 

 

 

 

 

Den lilla mullvaden och julen
Författare: Hana Doskocilová
Illustratör: Zdenek Miler
Förlag: Parabellum Nord (2011)
Antal sidor: 36
ISBN: 978-91-978128-4-9
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

I midvinternattens mörker

Natten mellan tjugoförsta och tjugoandra december är den längsta på hela året. Och vad passar väl bättre kvällen till en sådan natt än berättande. I min farmors barndomshem, liksom i många andra torpar-  eller statarhem i början av förra seklet fanns det bara en bok med berättelser. Men det var en ganska tjock bok och den var full med fantastiska berättelser om långa äventyr, vackra platser och otroliga hjältar. Den finns i många hem nu också, en del har dock ratat den och andra har liknande böcker med fantastiska berättelser. Jag tänker förstås på bibeln.

Berättande och religion har varit tätt knutna till varandra genom historien. För vad hade religion varit utan berättande? Visst kan man säga att någon form av gud kan ha tagit kontakt med oss människor, men för att det ska bli en religion behöver ju fler få veta om det och få det berättat för sig. Då återstår att att välja om man vill tro på berättelserna som sanna, använda dem som sagor eller rata dem helt.

Vid midvinter kommer jag att berätta om jesusbarnet, som en saga. Det kommer också att bli en annan klassiker: Viktor Rydbergs Tomten. Och tomten har ju sin gåta, som man kan välja grad av religiositet för att svara på, precis som med jesusmyten.

Står där så grå vid ladugårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej et lär båta,
över en underlig gåta.

Men något lite nyare  vill jag bjuda på också, nämligen Lurix av Eva Lindström. Den är förvisso från 1996, men ny jämfört med Tomen och definitivt ny jämfört med berättelsen om Jesus.

Lurix handlar om vänskap, att ta hand om varandra och att inte behöva vara ensam. Alltså ganska passande till den traditionella bilden av julen. Lurix är ett ovanligt djur som hamnat vilse mitt i en öde skog. Hen vet ej vem hen är eller var hen ska. Men då kommer djurvännen, en ensam kvinna, och tar med sig Lurix hem och plåstrar om de skador som Lurix fått. Kvinnan letar i böcker för att ta reda på vem det kända djuret är medan Lurix gör sig hemmastadd och en vänskap byggs upp mellan de två ensamma individerna. Så kommer det sig att såväl Lurix som kvinnan finner någon att titta på TV och äta ostbågar tillsammans med.

Det är en berättelse med lugn och språket befinner sig i barnets värld. Bilderna är mörka och Lurix är egentligen ganska ful, men det är en väldigt fin och mysig berättelse och en del spänning blir det också, särskilt när en djurparksdirektör vill föra bort den ovanliga Lurix.

Tomten
Författare: Viktor Rydberg
Illustratör: Harald Wiberg
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129655919
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus
eller låna på bibliotek

Lurix
Författare och illustratör: Eva Lindström
Förlag: Alfabeta (1996)
Antal sidor: 26
ISBN: 9177124928
Låna på bibliotek eller köp begagnad

zp8497586rq

Konstiga djur

Nu har jag läst alla Augustnominerade böcker i kategorin Barn och ungdom 2011! En av dem var alltså Konstiga djur skriven av Lotta Olsson och illustrerad av Maria Nilsson Thore.

Boken handlar om kompisarna jättemyrsloken och hasselmusen som utlyser en tävling för att ta reda på vilket som är det konstigaste djuret. Vinnaren ska få mumsig kaka. Tävlingsbidragen strömmar in i form av brev där djuren själva beskriver varför de är konstiga. Det är en rolig och charmig bok som ger många intressanta djurfakta på köpet.

I texten läggs stor vikt vid att visa djurens personlighet och sätt att tala genom särskilda ord och en hel del utsvävningar. Musen säger till exempel ”i synnerhet” så många gånger att det får en komisk effekt. Tonen är uppåt och man har nära till smilbandsexercis hela tiden under läsningen. Ett roligt inslag är när musen berättar för jättemyrsloken att det är ute att skicka vanliga brev, för nu är det nätet som gäller. Det visar sig handla om ett spindelnät, men det har en hel del gemensamt med internet.

Jättemyrsloken tävlar med sin konstiga näsa

Boken är rikt illustrerad med Maria Nilsson Thores härliga bilder och mönster som verkligen sätter guldkant på berättelsen.

Är måhända näbbdjuret konstigast?

Sist i boken får vi veta att en ny bok om jättemyrsloken och hasselmusen är på g. Den heter En annan resa.

Konstiga djur
Författare: Lotta Olsson
Illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Bonnier Carlsen (2011)
Antal sidor: 96
Rekommenderad ålder: 6-9 år
ISBN: 9789163868801
Provläs: hos provlas.se
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Ge järnet, Ina

Jag gillade bokomslaget så mycket att boken genast fick följa med hem från bokbussens eminenta utbud. Omslaget föreställer ett barn som sträcker ut tungan och fångar en snöflinga, bara så där och dessutom är färgerna snygga. Jag måste nästan bli kär i det visuella först om boken alls ska vinna mitt intresse. Låter ytligt? Men jag upplever det som att jag oftast får rätt och så även i detta fall. Boken är från Norge och författaren heter Tore Renberg och hans text överraskar läsaren med finurlig dialog mellan två barn varav den ene har ett mycket begränsat ordförråd och bara i detta faktum uppstår en viss komik. Lika viktig som texten är Øyvind Torseters ytterst originella bildkompositioner som har en schwung i sig och en avslappnad humor och de blir liksom ett med texten.

Det roliga här är att bokens bilder följer lite nya lagar med fotograferat kollage i form av kartong och wellpapp och detta ger en dockskåpskänsla där i början som bjuder på många detaljer att studera för små barn. Bilderna som genomgående är lekfulla och sköna att se på övergår ganska snart till enklare men mer drömmande naturbilder i snöigt landskap.

Huvudpersonen är Ina, en påtagligt stark och mycket driftig flicka och vid hennes sida en liten bror som mest säger ”traktor” vid varje givet tillfälle. Lillebror får hänga med Ina som med en självklarhet leder dem in i det lite farliga uppdraget med att fälla ett träd. Här finner vi ingen oro eller rädsla. Lillebror känns väldigt liten i bokens inledning men allt eftersom läsaren följer dem så upplevs han något mer handlingskraftig och på slutet går hans dröm i uppfyllelse. En traktor är inblandad i slutbilden och det känns plötsligt helt naturligt för mig som läsare att sagan kan sluta så.

Som sig bör så har denna saga overkliga inslag med ett barn som får och kan hantera yxa som den naturligaste sak i världen och så förstås djur som både kan tala, applådera och bära träd. Det är roligt, vackert och lätt galet, en intensiv berättelse som får mig att önska mer av denna sort.

Ge järnet, Ina
Författare: Tore Renberg
Översättare: Ebba Berg
Illustratör: Øjvind Torseter
Förlag: Kabusa Böcker (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789173551922
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Klassiska seriealbum – Jane Eyre

Det här är en fantastisk kärlekshistoria av Charlotte Brontë. Den handlar om föräldralösa Jane Eyre som får växa upp hos en elak släkting och placeras som 10 åring på en flickskola som är hårt disciplinerad och har så urusla förhållanden att flera elever dör pågrund av undernäring och av den kalla, fuktiga miljö som råder. När Jane Eyre blir myndig tar hon plats som guvernant hos en herre vid namn Mr Rochester som hon snart kommer att få starka känslor inför men mannen ruvar på en hemsk hemlighet.
Det är Argasso bokförlag som nu ger ut denna klassiker i serietidningsformat vilket är deras tredje i serien Klassiska seriealbum från 12 år. Andra titlar som redan finns inom förlaget är Mary Shelleys Frankenstein och William Shakespeares Macbeth.
Först och främst måste jag nämna att jag är oerhört fascinerad av Jane Eyre och har läst originalet ett flertal gånger samt sett både teveserien och filmatisering av boken. Som barn älskade jag också serietidningar så det här albumet gav mig en stark känsla av nostalgi. Jag tror, att jag som tonåring, hade älskat att få denna kärlekshistoria från 1800-talets England levererat i ett seriealbum. Man läste ju tidningen Starlet ganska så ivrig på den tiden men att jämföra de tidskrifterna med detta är ju bara larvigt. Detta seriealbum är något helt annat.
Det känns lite vemodigt att jag kan historien innan och därför inte kan få den där första känslan av att uppleva något nytt men jag njöt ändå av läsningen.

Själva seriealbumet är vackert med omslagsflikar där man kort visar hur illustrationerna byggdes upp. Sedan finns det i början av albumet ett persongalleri med illustrerade fotografier av alla karaktärerna i boken och ett författarporträtt längst bak av Charlotte Brontë, författaren av verket. Formatet är härligt att hålla i, som en stor och tjock pocket.

Manusförfattarna följer originalet väl – mer än väl än vad den senaste filmatiseringen av boken gjorde. Med små medel tas de viktigaste elementen upp och fångar scenerna på ett trovärdigt sätt. Jag finner mig sitta och småle ibland men märker att jag har bilderna i minnet från både bok, teveserie och film som bakgrund. Trots det så tror jag att man lätt kan följa med i handlingens tempo och känsla.
Vad man kanske frågar sig som vuxen läsare är om en tonåring, så ung som 12 år, kan relatera till den tidens moral och tankesätt som fanns då? Mr Roschester är också 20 år äldre än Jane, om nu det har någon betydelse.
Jag tycker att språket är lättläst även om det ibland blir väldigt mycket textdialoger. Serietidningar är ofta ett underskattat konstverk och jag kan beundra hur skickligt de har gjort Brontës fantastiska och välskrivna bok, som jag inte bara tycker innehåller kärlek utan också kvick humor och intellektuell ton, till ett underhållande och mycket fint album. Det är inte som att läsa själva boken, där man får en bättre inblick av den egensinniga Jane och den komplicerade Mr Rochester med den kittlande spänningen som finns mellan dem men det är ett vackert och läsvärt album

Jane Eyre – klassiska album
Författare: Charlotte Brontë
Manusbearbetning: Amy Corzine
Illustratör: John M.Burns
Förlag: Argasso
Antal sidor: 141
ISBN: 978-91-86579-29-6
Finns att köpa på t.ex. Adlibris eller Bokus