Alla vill ha ett bo

En faktabok om djur i vår svenska närhet som direkt fångade mig och mina barn. Jag känner att vi här hemma gillar när det är fakta som är lätt att till sig och till det uppskattar vi fina och roliga bilder, precis som denna bok bjuder på. Den sagostund som inträffar vid kvällningen innehåller med fördel inte de allra tyngsta böckerna. Vid just detta tillfälle är lättsammare text att föredra, för annars somnar föräldern och inte barnet! Det som dock kan hända vid en uppläsning av en faktabok är att det blir en del avbrott för frågor, svar, lite skratt och vidare funderingar. Det hände vid Alla vill ha ett bo och det resulterade i att barnen kommenterade genomgående under läsningen och vi kom in på idéer och andra spår och så tillbaks till boken igen. Vissa gånger passar en sådan saga, om alla är med på det.

Detta är den andra boken med temat ”Alla vill”. Tidigare har utkommit Alla vill ha mat.
I Alla vill ha ett bo får vi följa barnen Daniel och Sara som går på upptäcktsfärd efter några djurs olika boendeformer. I kikarsikte ser vi tio olika bon: Men vem bor var? Följande djur får vi möta: fladdermus, svala, bi, orm, padda, gråsugga, ekorre, myra, mus, humla. I varsitt uppslag får vi se var de bor och hur boet blev till, och om vi kan hjälpa till att antingen bygga ett bo eller bidra med material och plats. 

På varje sida där en djurart presenteras så finns antalet djur i en tydlig siffra och själva djurnamnet i versaler. Boken ger ett strukturerat och ett medvetet pedagogiskt intryck. Tilltalet är direkt och uppmaningar och frågor dyker upp här och var och på slutet återfinns en liten repetition av det barnet kan ha lärt sig. Tre uppmaningar/frågor återkommer under varje djurpresentation och de lyder: Hitta bon! Komma nära? Bygghjälp!

Under avsnittet om möss så får vi tipset om att skaffa en ”levandefälla” om den lilla musen flyttat in i ett hus. Barnet kan ge den fångade musen en bit äpple och prata med den en stund och sedan släppa ut den i skogen där den lycklig kan skutta iväg mellan snåren. Precis min melodi, inget slentrianmässigt dödande när oönskade djur av olika slag dyker upp. Små uppmaningar flikas också in om att vara försiktig och att inte störa vissa av djuren. Djur är olika och för vissa djur kan störningsmoment vara en katastrof. Men inga pekpinnar, utan med en varm och humoristisk ton i både text och bild. Barnet uppmanas att inte vara rädd för naturen – utan att vara rädd om naturen.

I verkligheten är flera av djuren mat åt andra djur och sista sidan visar på detta med en liten släng av morbid humor. En bok perfekt för mindre barn, men min 10-åring smög sig in bredvid småsyskonen och hade lika roligt hon. Vi fick nog alla lite nya tankar om hur och var djur bor och så fick vi en längtan till att se djuren på riktigt förstås!


Alla vill ha ett bo
Författare: Grethe Rottböll
Illustratör: Anna-Karin Garhamn
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
Antal sidor: 28
ISBN: 9789163869792
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Julia & jag och det stora ekollonkriget

Den här boken kändes svår att motstå då jag såg vem som skrivit och vem som illustrerat. Kunde det vara ännu en finstämd berättelse av Sanna Töringe med illustrationer av Kristina Digman? Det såg onekligen så ut. Det är en bok om vänskap med vissa förhinder. Om ett gult hus med barn i och ett grönt hus, också med barn i. Och aldrig möttes de, eller? Huvudspåret är att två barn blir vänner, trots att deras större syskon som varit vänner nu är ovänner. De två barnen som heter Edvin (Idde kallad) och Julia, känner varandra från dagis, men de har aldrig lekt. En dag blir det som så att de leker hemma hos Idde. Han bor i det gula huset och Julia i det gröna. De får, jag skulle vilja säga, omgående en fin vänskap, sådan som barn kan ha i 6-årsåldern med mycket lek i naturen och i det där fantastiska fantasilandskapet som bara existerar en begränsad tid. Deras lek störs stundtals av Iddes storasyster Anna, som är i tonåren, och hon är för det mesta arg, mest på Julias storebror Jim. Anna och Jim var en gång vänner, men när de började skolan så valde han killarna i klassen framför Anna. Ett klassiskt dilemma. Pojkar och flickor kan leka glatt i lekskoleåldern, men så kan sociala förändringar ske vid skolstart. Anna kan förresten vara snäll också, på kvällarna när hon ska lägga Idde är hon snäll, även om hon kan berätta konstiga saker så Idde blir rädd, men då tröstar hon efteråt när hans tankar har satts igång.

Boken heter ju Julia & jag och det stora ekollonkriget, då kan det antas att det mest handlar om ett krig, men så är inte fallet. Det är flera skiftande händelser, med djup och undertoner, innan själva kriget som sker med ekollon som kastas och trots det otäcka med krig så resulterar det ändå i ett lyckligt återförenande. Anna och Jim försonas faktiskt och det är nog mycket tack vare tre hundar. Det finns alltså hopp i det till synes hopplösa och det känns så befriande! Kristina Digmans mjuka illustrationer i riklig mängd uppskattas mycket av mig och lyssnande barn. Det är detaljbilder och större sammanhängande bilder, ofta med människofigurer med levande ansikten, sötfina djur och en skön stil helt enkelt. Jag tycker också mycket om när böcker handlar om pojkar med mjuka sidor och som föredrar att leka med flickor. Det är som att det blir mer innehåll i leken, mer kvalitet, visst är det märkligt? Inte bara slagsmål och aktiva lekar, utan ibland mer stillsamt och eftertänksamt. Fast jag vet ju att det i verkligheten finns pojkar som leker på alla möjliga sätt ihop med andra pojkar, så det är mer framställda stereotyper jag åsyftar. Julia beskrivs förresten som den mer drivande av de två och hon är orädd och det märks i kontrast till Idde som är känsligare, försiktigare och jag tror han behöver en Julia i sitt liv, även om storasyster Anna först förbjuder honom att leka med Julia, ja helst undvika alla i det där gröna huset. Det figurerar för övrigt människor i boken som är invandrare, hemlösa och lite udda existenser. Modernt och bra att få in naturligt i dagens sagor.

Bokomslaget är i kraftig konstruktion och det är så härligt att ta i en sådan bok. Jag känner att jag har fått en bok i min hand med lugn spänning och variation i handling plus att den verkligen är mysig att högläsa! Jag låter rösten ändras till att låta som olika skiftande individer, så roligt för mig och förhoppningsvis också för min lilla lyssnarskara.


Julia & jag och det stora ekollonkriget
Författare: Sanna Töringe
Illustratör: Kristina Digman
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
Antal sidor: 64
ISBN: 9789163869846
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Glittra och Pannkakslandet!

Moa Wallin debuterar här som barnboksförfattare med en fantasifull och färgglad bok.

Hej på er! Denna saga jag ska berätta för er handlar om lilla mig. Glittra heter jag.

Så börjar denna saga. Glittra bor i pannkakslandet. Hon är en gammal gumma nu men återberättar en episod ur sin barndom då hon var åtta år gammal och hur det gick till då hon kom dit. Där, i Kardemummadalen, bor hon som liten med sin pappa. Glittra får jobba hårt med skörden och deras överlevnad medan pappan mest sitter och stickar. Mamman är försvunnen men Glittra har en fågel, döpt Ingrid efter mamman, som följer henne överallt. Glittra smiter iväg ner till kärlekssjön ibland med en picknickkorg där hon drömmer sig bort.

Här uppstår en annan historia. I pannkakslandet lever alla i frid och harmoni tills främlingen Mirko kommer på besök. Han bjuder på goda bullar men snart avslöjas hans onda planer – han tänker ta över hela landet. Greta och Bob rymmer sin väg för att leta efter någon som kan hjälpa dem.  De kommer fram till jaget – alltså berättarrösten Glittra igen, som från allra första början berättade historien. Vännerna ger sig iväg och får längs vägen med sig fler nya bekantskaper. Till slut övervinner de skurken och alla blir lyckliga och glada. Även den försvunna mamman kommer tillbaka på ett överraskande sätt. Slutet gott!

Jag läste boken för min femåring som frågade: Vem är Mirko? Han kunde inte urskilja skurken ur illustrationen. Han tappade även intresset efter en stund så jag tror att texten blev något för lång och bilderna för komplicerade för honom. Kanske boken lämpar sig för barn mellan 6-9 år men samtidigt har jag svårt för att åldersanpassa böcker – sånt är så individuellt.

Moa Wallin har verkligen en konstnärssjäl och man ser sprudlande glädje i hennes teckningar som har en naivistisk stil med mycket krumelurer och färg. Historien är något flummig och jag hade gärna velat veta mer varför mamman en dag försvann eller varför hon har så lätt för att lämna sin pappa. Det står inte direkt uttalat att han skulle vara stygg emot henne förutom meningen:

Nej, jag fick jobba hårt för att han skulle få en god skörd. Blev skörden dålig, då blev det till att slita på natten också.

Det blir för mig dubbla budskap då pappan låter flickan slita hårt för brödfödan samtidigt som han ropar efter henne att inte vara borta för länge då hon försvinner med sin picknickkorg. Som om han bryr sig om henne. Sedan har jag väl kanske förutfattade meningar också men en pappa som stickar känns mer som en mjukis än en elaking. Men vad vet jag – vi får inte alls veta mycket om pappan i berättelsen. Kikar man närmare på en bild så ser man att huset där pappan och flickan bor har arga och sura ansiktsuttryck på väggar och tak vilket signalerar att huset inte är ett vänligt och snällt hem.

Glittra är alltså en flicka som sörjer sin mamma. Författaren drömmer sig bort till ett land med mystiska varelser där alla är välkomna, stora som små, söt eller nöt. Det pratas mycket om mat – längtan tillbaka till en mamma som bakade bullar, pannkakslandet där alla verkar syssla med att äta och även skurken övervinns med en trollsmet som han äter.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om boken. Den för tankarna till traditionellt sagoberättande men jag får ingen riktig ordning på handlingen och bokens struktur. Den är något flummig, färgstark och fantasifull. Men jag gillar kreativa människor och boken ljuder av livsglädje och sann konstnärskap – och konst är något som jag egentligen inte förstår mig på.


Glittra och Pannkakslandet
Författare och illustratör: Moa Wallin
Förlag: Idusförlag
Utgivning: 2012
ISBN: 978-91-87001-05-5
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Underverk

Ni som har läst Brian Selznicks En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret (vilket jag själv inte gjort, men jag har bläddrat i den) kommer att känna igen stilen i den här boken. Innan jag började läsa Underverk (Wonderstruck heter den på engelska) kollade jag av ren nyfikenhet upp om det fanns någon boktrailer för den, och hittade ett klipp där Selznick själv berättar om hur han arbetade med boken och hur han tänkte när han skrev och illustrerade den. Intressant tyckte jag! Om du också vill veta så finns klippet här nedanför recensionen.

I Underverk får vi träffa pojken Ben och flickan Rose. Det speciella med den här boken är sättet deras historier berättas på. Roses historia börjar 1927 och skildras med bilder, svartvita illustrationer som är otroligt snygga. Bens historia berättas däremot med ord och tar sin början femtio år senare. Båda barnen letar efter något/någon de saknar.

Boken börjar med en rad illustrationer av vargar; först ser man två vargar som springer i skogen med en norrskenslysande himmel i bakgrunden. På de följande uppslagen zoomas vargarna in så att man till slut ser ögonen och på sista bilden skulle man inte veta alls vad man ser om man inte sett de föregående. Hm, tänker man, vad är detta?

Omväxlande berättas de båda barnens historier. Ben bor hos sin moster och hennes familj eftersom hans mamma nyligen dött. Det är ingen ideal situation för vare sig honom eller kusinen Robby som blivit tvungna att dela rum. För att inte irriteras av kusinens snarkningar vänder sig Ben om i sängen, vänder sitt döva öra till så han slipper höra. Han råkar dock höra hur mostern och hennes man diskuterar huruvida det är inte är dags att sälja Bens mammas hus (som ligger inom ett stenkasts avstånd). Någon pappa har Ben aldrig hört talas om…

Rose bor i ett stort hus i Hoboken, New Jersey där hon sitter i sitt rum och klipper ut bilder och tidningsartiklar om en berömd skådespelerska. Allt samlar hon i en speciell klippbok. I hennes rum finns också vad som ser ut att vara modeller av byggnader gjorda av papper. Man får se att en man kommer åkande i bil, när han knackar på dörren till huset smiter Rose ut genom fönstret på andra våningen, klättrar via ett träd ner på marken och hamnar till slut på en biograf där hon ser en film med favoritskådespelerskan. Rose vänder ändå tillbaka hem och klättrar in i huset samma väg som hon smet ut. På hennes säng har personen som knackade på dörren lämnat en bok med titeln Lära de döva att läsa läppar och tala. Här förstår man att Rose nog är döv; hennes pappa har skrivit en lapp där det står att Roses lärare lämnat boken för att hon ska öva. Det gör hon inte, hon gör byggnader av bokens papper istället. Sen tar hon färjan in till New York!

Ungefär femtio år senare är Ben också på väg till New York, fast med buss. Han har rymt från sjukhuset där han hamnat då blixten slog ner i en telefonlur som han höll intill sitt öra, så nu är han döv på andra örat också. I sin döda mammas hus har han hittat en bok som heter Underverk och en berlock vilka ger honom ledtrådar som får honom att leta efter en viss adress, en adress som hans pappa kan finnas på! Tyvärr visar det sig att han inte finns där, och den som bor där nu vet inte någonting om saken heller. En annan ledtråd får honom att leta efter en bokhandel, men det är också ett dött spår, bokhandeln finns inte längre kvar. En pojke i hans egen ålder försöker visa honom någonting men Ben förstår inte vad han vill, det är svårt att helt plötsligt ha blivit döv och Ben verkar inte vilja avslöja för andra att han är det. Av en slump kommer dock de två snart att bli vänner…

Att Roses och Bens vägar kommer att korsas får man veta i bokens baksidestext; men hur, när och och på vilket sätt får du bara veta om du läser boken. Jag tänker inte avslöja något mer om handlingen utan överlåter med varm hand till dig som läsare att göra dessa upptäckter själv. Det är en annorlunda och vacker bok med en fin och intressant handling. Läs den! Själv ska jag gå raka vägen till bokhyllan där Brian Selznicks En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret står och väntar på mig!

http://www.youtube.com/watch?v=9K2YaVxeTiM


Underverk
Författare och illustratör: Brian Selznick
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 640
ISBN: 9789132161001
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Min första strandkantsbok

Det här är en himla trevlig bok som passar för hela familjen tycker jag, den skulle också fungera utmärkt som ”ge-bort-bok” till både små och större barn (och deras föräldrar). Innehållet i boken är indelat i olika kategorier såsom t.ex. nässeldjur, tagghudingar, grod- och kräldjur, alger, gräs, blommor och småkryp. Det finns också en liten förteckning som talar om var man kan hitta alla dessa; antingen i saltvatten eller sötvatten eller i båda.

Jag gillar både formatet på boken (alldeles lagom att ta med sig), urvalet och alla fina fotografier. En del fakta kan jag redan, men mycket är nytt och jag gillar att lära mig om djur och natur. Ett barndomsminne kommer då jag slår upp sidan med blomman Kabbeleka: när jag var barn sades det att om man tar i sådana blommor får man vårtor på händerna. I den här boken är det inte riktigt så illa, men där står att de faktiskt är giftiga och kan ge hudutslag (och att de förr kallades klådblomster). Det där med vårtor kanske var ett påhitt för att man verkligen inte skulle vilja plocka de frestande gula blommorna och därmed riskera att trilla i vattnet de växte vid.

Det är ju tyvärr inte alla barn förunnat att få åka till havet, men de flesta djur och växter kan man träffa på vid sötvatten, och en del behöver man inte ens vara vid vatten för att se. Fjärilar och trollsländor har jag sett i vår egen trädgård många gånger. Vi får väl se hur många av bokens 40 rutor vi hinner kryssa i under året!

Tidigare har Barnboksprat recenserat ”Min första stjärnbok”, läs den recensionen här.


Min första strandkantsbok
Författare: Anja Baklien
Illustratör: Evelina Thörnberg
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 94
ISBN: 9789132158278
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris