Recensioner & boktips – Sida 311

Jag lär mig klockan

”Jag lär mig klockan” ingår i en serie med aktivitetsböcker; ett par av de andra titlarna är ”Jag lär mig räkna” och ”Jag lär mig skriva”. Böckerna är utformade i samråd med pedagoger. Eftersom sonen köpte sitt första riktiga armbandsur idag för pengar han fick i födelsedagspresent så tänkte jag att det kunde vara dags för honom att faktiskt börja lära sig klockan. Vad kunde då vara mer lämpligt än att prova ”Jag lär mig klockan”? Sonen är 6 år och ska börja förskoleklass i höst, och boken riktar sig enligt förlaget till åldern 5-8 år.

Något som ofta lockar barn är klistermärken, och det finns med i denna bok och ska användas i olika övningar. Det gillade sonen. Någonting som vi upptäckte när vi skulle börja var att det förutsätts att man redan kan skriva siffror (och helst också läsa), och här blev det stopp ett tag tyvärr. Sonen kan skriva några siffror men inte alla och han blev irriterad och tyckte det var tråkigt. Vi hoppade över den övningen efter att ha tränat på att skriva siffran tre några gånger. Även i nästa övning skulle man skriva siffror (skriva rätt siffra som fattades på en urtavla) så vi gjorde så att sonen tittade och berättade och jag skrev.

Förutom frustrationen över skrivandet så är det en rätt bra pyssel-/aktivitetsbok med varierande övningar. Exempelvis ska man rita visare på klockor, leta efter klockor i en detaljrik bild, färglägga, dra streck till rätt alternativ och fundera över hur lång tid saker och ting kan tänkas ta att göra. Allra bäst funkar nog boken för ett barn som redan kan läsa och skriva själv, men man kan ju också göra på sitt eget sätt såklart (som vi gjorde). Ett plus vill jag ge till illustrationerna vars stil jag gillar skarpt!

Jag lär mig klockan
Författare & illustratör: Ingela P Arrhenius
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 28
ISBN: 9789129681000
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Skuggan i väggen

Nyligen lovordade jag Ingelin Angerborns mysigt mystiska böcker och här är en till bra bok i liknande stil: Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn.

Den här boken handlar om Micke (Mikaela) som flyttar till ett risigt gammalt hus i en norrländsk by. Mamma är konstnär och har fått jobb på ett äldreboende i byn för att få ekonomin att gå ihop. Dessutom kommer de mycket närmare mammas kille Vilgot och huset har de fått hyra billigt.

Micke börjar i en ny klass bara en vecka innan skolavslutningen. Hon får snabbt kontakt med Claudia och Stina, som berättar för henne att huset hon flyttat in i är ett spökhus. För länge sedan bodde en flicka som hette Elli i huset. Hon drunknade i älven och nu går hon igen. Micke kopplar snabbt ihop det med skuggan i väggen i hennes eget rum. Snart händer konstiga saker och Micke förstår att Elli vill säga henne något. På äldreboendet där mamma jobbar bor några gamlingar som växte upp samtidigt med Elli. Sixten kan berätta att Elli var mobbad. Och Harriet är helt förvirrad och verkar tro att Micke är Elli. Hon försöker be henne om förlåtelse och säger att allt upprepar sig.

Micke märker snart att Claudia har olika sidor av sin personlighet. Å ena sidan är hon snäll och trevlig, å andra sidan blir hon hård och vass när andra gör saker hon inte gillar. Till och med Stina, Claudias bästa vän, måste vrida ut och in på sig för att behaga henne. En annan som utsätts för Claudias ogillande är Wille. Han håller sig för sig själv, gömmer sig i sin stora huvtröja och verkar allmänt skum. Micke upptäcker att han smugglar mat från matsalen och att han håller till i en husvagn i skogen, nära älven.

Frågorna hopar sig: Vad är det Elli vill berätta? Blev hon knuffad ner i älven och i så fall av vem? Vad är det som upprepar sig? Och vad är det för skumt med Wille?

Det hela mynnar ut i en riktigt fin spökhistoria om vänskap och mobbing. Det här är den första boken jag läst av Kerstin Lundberg Hahn, fast jag har hört talas om henne ofta. Nu blev jag extra sugen på att även läsa Vitas hemlighet, som Malin verkligen tyckte om. För jag tycker verkligen om Skuggan i väggen!

Skuggan i väggen
Författare: Kerstin Lundberg Hahn
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 205
ISBN: 978-91-29-68123-9
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris. Finns även som e-bok.

Mysigt mystiskt av Ingelin Angerborn

Ingelin Angerborn är kolossalt bra på att skriva mysmystiska böcker för slukaråldern! Den senaste i raden är Månfågel och tidigare har jag även läst Rum 213, För alltid… och Sorgfjäril. Gemensamt för alla böckerna är att de handlar om tjejer som får kontakt med någon som levt i en annan tid. Det är mysrysigt och spännande, men aldrig riktigt otäckt. Böckerna är väldigt bra skrivna, lättlästa men engagerande.

Månfågel handlar om Vendela som känner sig väldigt ensam. Hennes mamma är död sedan ett par år och nu har dessutom bästa vännen Minna flyttat till London. Vendela skriver ett brev som hon lägger mellan två stora stenar i skogen:

Till Dig!
Jag vet inte vem Du är, men jag hoppas att Du finns. Du som kan få mig glad igen. Du som kan få sorgen att försvinna, eller i alla fall göra mindre ont. Jag hoppas att Du finns därute någonstans. Och jag hoppas att Du svarar snart. Jag behöver Dig!
Vendela Höök (den ensammaste människan på jorden)

Vendela räknar naturligtvis inte med att få svar. Allra minst av någon som skriver med gammaldags stil och med poststämpel från 1887… Men hon får kontakt med en Wilhelm Silveus, som inte riktigt verkar finnas. Åtminstone inte i hennes tid. Dessutom får hon frekventa besök av en koltrast, hennes mammas favoritfågel. Vad är det som händer? Vendela får till slut hjälp från ett oväntat håll, kan lösa gåtan och dessutom få en ny vän.

Rum 213 handlar om Elvira som åker på läger och delar rum med tre andra tjejer. Snart börjar mystiska saker att hända. Saker försvinner och misstankar riktas åt alla möjliga håll. Det måste ju vara någon av flickorna som stjäl sakerna, eller..? Dessutom blir det lite romantik, eftersom det finns söta killar på lägret också.

Sorgfjäril handlar om Alice, som flyttar till ett kråkslott där det sägs att det spökar. Extra fint med den här boken är Alices relation till sin lillebror Emanuel och han är också central för berättelsen. Han ser nämligen mer än andra. Och han ser en flicka i huset… Jag har skrivit om den här boken tidigare.

För alltid… handlar om Nora som tillbringar sommaren i en stuga på landet, hos sin mammas konstnärskompis Vanja. Det finns ett ödehus i närheten och där hittar Nora ett brev som verkar vara skrivet till henne! Hur kan det vara möjligt? Dessutom liksom vet hon hur det ser ut i huset, redan innan hon varit där.

Jag skulle tro att jag gillar Sorgfjäril allra mest, men den nya Månfågel kommer tätt därefter. Jag vill verkligen rekommendera alla böckerna, som alltså främst riktar sig mot slukaråldern (ca 9-12 år, men det är förstås individuellt) men som jag dessutom tror kan trigga slukaråldern i nästan vem som helst.

Månfågel
Författare: Ingelin Angerborn
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 210
ISBN: 978-91-29-68082-9
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris. Finns också som e-bok.

Rum 213
Författare: Ingelin Angerborn
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 195
ISBN: 978-91-29-67649-5
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris. Finns också som e-bok.

Sorgfjäril
Författare: Ingelin Angerborn
Förlag: Rabén & Sjögren (2010)
Antal sidor: 207
ISBN: 978-91-29-67337-1
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris. Finns också som e-bok.

För alltid…
Författare: Ingelin Angerborn
Förlag: Rabén & Sjögren (2009)
Antal sidor: 186
ISBN: 9789129678796
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris. Finns också som e-bok.

Nilla och jag – väcker funderingar om vänskap

Det här är en sådan där bilderbok som inte är tillrättalagd och gullig. Den skildrar relationen mellan två barn på landet, Nilla och Ida, och det är Ida som berättar historien. Ett vuxet berättarjag skulle ju knappast komma undan med en beskrivning som t.ex. den som inleder boken:

Det här är Nilla
Jag har ritat av henne
Hon är dum
Hon har en hund som har fula kläder

Ida är nämligen allt annat än förtjust i den efterhängsna grannflickan som biter på flätan och som måste bjudas på kalas eftersom det inte finns någon annan där, på landet, där de bor. Men ändå. Hon är ju någon i alla fall? För sedan ska hon flytta. Och då ändras perspektivet…

Thomas Tidholms kortfattade prosa låter oss förstå mycket, också mellan raderna. Det är stiligt gjort! Att skiljetecken ofta utelämnats för tankarna till poesin. Clara Tidholms bilder kan tyckas enkla, men fångar minspel och detaljer på ett skickligt sätt.

Nilla och jag är mångbottnad och ger utrymme för flera tolkningar. Om temat ”kompis man har svårt för” känns aktuellt för barn i ens närhet kan den här boken vara lämplig läsning och en bra ingång till diskussion och reflektion. Men den är inte en bok som jag skulle läsa för ett barn rakt upp och ner utan kommentar eller frågor.

Nilla och jag
Författare: Thomas Tidholm
Illustratör: Anna-Clara Tidholm
Förlag: Alfabeta Bokförlag
Antal sidor: 36
ISBN: 9789150114270
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Fantastiska fiskar

Det händer att jag undrar när jag går mina promenader i den gamla byn (där författaren Erik Magntorn hör hemma och där jag själv en gång närt en dröm om att bo), om det finns en speciell gynnsam miljö däromkring? Till att skapa texter menar jag, i detta fall rim och vers med en slående påhittighet och humor och känsla och personlighet. Om sanningar och hejdlösa fantasier där fiskar och andra havsvarelser är huvudpersoner.

Författaren har bl.a. skrivit Hitta barnen!, som jag också recenserat. Precis som för den boken så anar jag en tidlöshet för Fantastiska fiskar.

Fiskar har jag alltid gillat,
för de har sin egen värld.
Lever i det stora tysta
på en evig upptäcktsfärd.

Tänk att under havets yta
vimlar det av massa djur.
Tusen ögon, tusen fenor,
tusen fiender på lur.

Uppläsningen blir till musik där texten önskar bli framsjungen och mina lyssnare fångas alltmer. Barnen i sina olika åldrar älskar boken. Helt fantastiskt fungerar boken för min 5-åring som just nu är inne i ett gigantiskt intresse för havet och dess invånare. Pappan framhåller gärna bokens kvaliteter och det är ovanligt, inte ofta en bilderbok håller hela vägen och faller honom i smaken.

Illustratören Ane Gustavsson som har samarbetat med både Christine Falkenland och Lennart Hellsing bidrar i denna bok med humoristiska illustrationer i akvarell på fiskar i olika skepnader och åldrar och det är både roligt, vackert och lite småläskigt. Jag tänker på att det är så gott att finna böcker på de små förlagen, i detta fall Lindskog Förlag, som ger så mycket mer, som håller i längden, som barnen vill höra om och om igen.

Nedan exempel på vad boken bjuder på:

Sillen vill inte bli inlagd,
sillen vill ej va i glas,
sillen vill inte bli gravad
och bjuden på mänskors kalas.

Plötsligt virvlar vattnet, gäddans vassa tänder
hugger efter abborn, undrar vad som händer?
Gäddans käftar smäller, allt blir mörkt och grumligt,
gäddan jagar våldsamt, men den jagar fumligt.

Abborn simmar undan, blixtrar som en pil.
Gäddan börjar svära, gäddor saknar stil.
Gäddan vänder hemåt, muttrande och sur,
glider in i vassen, ställer sig på lur.

Slottskrabban är en blå figur, som lever på djupa vatten,
i sand som är fin som vetemjöl, men i mörker som mitt på natten.

Den har fyra klor och en skopa där fram, och åtta små starka ben,
och på huvudet har det en lysmojäng, som strålar med bländande sken.

Fantastiska fiskar
Författare: Erik Magntorn
Illustratör: Ane Gustavsson
Förlag: Lindskog Förlag (2012)
Antal sidor: 26
ISBN: 9789185311347
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris